Yttrandefriheten tackar för sig

Nu tyder mycket på att det kommer att bli förbjudet att förneka Förintelsen i EU - och med största sannolikhet även i Sverige. Just Förintelsen är något som politikerna inte riktigt är villiga att släppa. Det är som om lagar mot att i dag ifrågasätta vad som hände i Europa 1942-1945 skulle fungera som någon sorts ursäkt för att mycket litet gjordes för att undvika tragedin där och då. Är det politikers sätt att "komma ikapp" moraliskt?

Det är hur man än vänder på frågan om skam och skuld, oerhört allvarligt att vi får ett utvidgat åsiktsförbud i EU. Det är upprörande att svenska politiker kan vara med och bidra till att yttrandefriheten och, faktiskt, friheten att välja att inte tro på vissa historiska skeenden (!), inskränks.

Förintelsen är en exceptionell händelse i europeisk historia, om det råder inga tvivel. Att ett av världens värsta folkmord kunde genomföras av en stat mitt i hjärtat av det kultiverade Europa, är något som vi nog inte riktigt ha kunnat ta till oss helt och hållet ännu. Men ett förbud mot ifrågasättande av den officiella historieskrivningen...? Gissa om detta gör folk mer intresserade av argumenten på "den andra sidan"! Nu får nazister och andra antisemiter spela den roll de alltid velat spela: underdogs, de förföljda, de som säger sanningen och får Makten emot sig. Det är alls inte orimligt att tro, att en sådan här lag ökar intresset för de så kallade historierevisionisternas syn på historien.

Dessutom är den naturliga följdfrågan: alla andra folkmord, då? Alla andra förbrytelser? Nazisterna har gott sällskap när det gäller folkmordsregimer. Det finns förnekelser, konspirationsteorier och alternativa sanningar om i stort sett allting. 11 septemberattackerna är ett exempel på en händelse som exploateras hårt av konspirationsteoretiker. Och det är deras fulla rätt att säga sin mening. Ingen vettig människa tror på dem ändå. Detsamma gäller förnekare av Förintelsen. Låt dem ha sina fantasier, bemöt dem då det är lämpligt, men tumma inte på yttrandefriheten!

Sverige kan välja att inte bestraffa "brottet" i fråga. Men i ett land som redan går i bräschen med en hetslagstiftning som förbjuder symboler och ord, är ett förbud mot att inte tro på den officiella historieskrivningen rimligtvis bara ännu ett steg på vägen. Det är bara att inse faktum: det finns ingen ryggrad hos dagens politiker.

Not: Nyheten via HAX

One down...

Regeringen har beslutat att riva Boxers monopol i det digitala TV-nätet. Den direkta orsaken är att det strider mot EG-rätten.

Ibland är det bra att ha ett EU som trycker på. Det vore gott om EU kunde göra det även när det gäller Svenska spel och Systembolaget så att vi blev av med dessa två groteska monopol en gång för alla. Regeringen verkar nämligen inte särskilt intresserad av att agera själv.

Surstockholmarna gör sig hörda

Stadsbyggnadsnämndens ordförande Mikael Söderlund fick i dag ta emot över 11 000 namnunderskrifter som protest mot den galleria som planeras att byggas på, eller snarare under, Odenplan. Förutom att folk i den här stan är allergiska mot buller (flytta ut på landet, då!), är det vanligt att folk tror att en galleria kommer att konkurrera ut alla små söta butiker kring Odenplan.

För det första: detta argument användes även mot alla stora köpcentrum som har byggts utanför många städer i Sverige. De skulle urholka stadskärnan, hette det. Vilket inte skedde. Det var ett jäkla liv innan det gavs klartecken att bygga utanför Östersund för massa år sedan. Först surjämtar och nu surstockholmare. När dessa köpcentra och gallerior kommit på plats, handlar vi däremot som tokiga i dem.

För det andra: om nu små söta butiker inte kan konkurrera med större butiker vad gäller utbud och priser, är det inte en seger för konsumenten att konkurrensen har gett oss något bättre? Eller är det som med dopp i gryta på julafton: den ska bara finnas där...?

Och för det tredje: alla dessa långa, röda lakan som hänger längs husfasaderna ger inga bra vibbar alls...

Roliga översättningar

Vi älskar dem. Översättningsmissarna. Dels får de oss tycka att vi är mycket bättre på engelska (vilket oftast är det språk som översätts), dels kan de helt enkelt vara väldigt underhållande. Här följer några exempel på roliga och knäppa översättningar (några stulna från olika filmforum):

I komedin Hot Fuzz, som är ett slags hyllning till alla tiders actionfilmer, finns det en kvinnlig polis som kommer med sexuella skämt då och då, varefter en äldre poliskollega oprovocerat utbrister saker som ”tits!”, om hon skämtade om det. När den kvinnliga polisen, utifrån samtalet att man inte ska äta mitt i natten, säger att hon gillar att ”få något i sig” efter midnatt, svarar poliskollegan såklart ”cocks!”. Översättaren hör uppenbarligen något annat. Textningen lyder sålunda:

- Jag gillar att få något i mig efter midnatt!

- Bilar!

I James Bondfilmen Levande måltavla ("A view to a kill"), flyger
skurken Zorin (Christopher Walken) och May Day (Grace Jones) i ett
luftskepp över San Francisco. Zorin utbrister: "What a view!" och May Day
fyller i: "...to a kill!" vilket ju också är filmens titel.
I den svenska översättningen på den första köpvideoutgåvan översattes denna
dialog underligt nog:

- Vilken utsikt!
- Tokyo!


I ett avsnitt av komediserien Tre vänner och en pizzeria på TV4
blir
"She died in a freak rugby accident"
till
"Hon dog under en rugbymatch för missfoster."

Pulp Fiction. Travolta säger:
-I`ll bet you ten thousand dollars he laughs his ass off!
översätts till:
-Jeg tör vaedde på, han griner röven i laser!

The Terminator, svensk videoutgåva:

Sarah (till hotellägare): We need a room.
Reese (till Sarah): With a kitchen.
Sarah (till hotellägaren): Do you have a room with a kitchen?

Översättaren tycker att följande passar bra:
-Vi vill ha ett rum.
-Med ett kök.
-Har ni råd med ett kök?

Översättning från en intervju med Sting i bandet Police. På frågan vad han
spelade för instrument, efter att de andra medlemmarna tillfrågats, svarade
Sting:
- I do what is left, I play the bass.
Översättningen:
- Jag står till vänster och spelar bas.

Intoleransen vet inga gränser

Så var vi där igen. Prostitutionsdebatten. Folk måste tro att jag är stammis eller något. Men det är svårt att släppa denna fråga, särskilt som den aktualiseras i debatten gång efter annan. Det i sig är väldigt positivt. Det sämsta som kan hända är att en fråga tigs ihjäl av de stora medierna. Då har man ett problem.

Det ramaskri som VeckoRevyns artikel om prostitution orsakade (med titeln ”Jag säljer sex och jag gillar det faktiskt”) var långtifrån oväntat. Det sätter fokus på något mycket viktigt i hela den här debatten: intoleransen. VeckoRevyn ville ge en annan vinkel på frågan. En vinkel som du aldrig ser i stora svenska dags- och kvällstidningar, ej heller i några långa TV-dokumentärer. Är antisexköpssidan så nervös för mothugg att en artikel i VeckoRevyn ska behöva väcka anstöt? Är det så dåligt ställt med argumenten?

Rädda Barnen gör, i vanlig ordning, bort sig genom att anmäla artikeln till Pressombudsmannen och Justitiekanslern (oj, vad de måste sucka över vissa anmälningar). Uppenbarligen har anmälaren ingen aning om vad dessa instanser sysslar med. Men det låter väl bra om man anmäler, får vi förmoda. Då har man ”sänt ut en signal”.

Yttrandefrihet ska bara gälla så länge ”rätt” åsikter yttras, enligt anmälarens logik. Det är förstås att grundligt missförstå hela poängen med yttrandefrihet. Den finns inte främst för att politiskt korrekta personer som dammsuger samhället efter saker att anmäla och uppröras över ska få säga sin åsikt. Den finns för alla andra. Alla med åsikter som inte är politiskt korrekta, som inte tar upp plats i ledarsidorna och som dessutom kan väcka anstöt. Genom att förbjuda folk att yttra mycket avvikande åsikter, förnekelse av Förintelsen, ett och annat sieg heil-utbrott eller avsmak mot homosexuella, har man satt ett skott i sidan på själva yttrandefrihetstanken. Inskränkningar och censur börjar med de mest marginaliserade grupperna som få känner någon sympati för – nazister och pedofiler. När principen är etablerad är det ganska lätt att ta nästa steg. Droger. Prostitution. Ifrågasättande av välfärdsstaten?

Chefredaktören Louise Bratt ska ha en eloge för att hon vågade. För att hon står på sig. Hon torde ha insett att en sådan artikel skulle väcka anstöt hos sursubbor där ute i landet, men hon valde att publicera den i alla fall. Det är i alla fall en liten tröst i ett land som slår sig för bröstet för sin demokrati och yttrandefrihet men där fri debatt betraktas som skadlig.

Skönhetsoperationer i Kina

SVT2 sänder en dokumentärserie om Kina på tisdagskvällarna. Temat för kvällen var synen på skönhet i det nya Kina. Det blir allt vanligare med skönhetsoperationer. 16 000 kineser om dagen opererar sig. Jag har alls inget emot att folk genomgå skönhetsoperationer, det måste vara upp till var och en, men jag har svårt att förstå hur fullt friska, vackra kinesiska tjejer kan gå till en läkare för att beskära sina ögonlock eller förlänga sina ben.

En benförlängning är en otroligt smärtsam process, patienten måste lära sig att gå igen och genomgå en lång rehabilitering efter att stödskenorna tagits av (vi snackar runt ett år totalt). Allt för att kraven för att få vissa jobb, som sekreterare eller annat, kan vara att man ska vara 165 cm lång. Och vacker, förstås.

Den västerländska livsstilen strömmar in i det nya Kina. Flera stora kedjor, som KFC och Starbucks, är nästan alltid fullsatta. Massor av pengar läggs på europeisk kosmetika. Och tjejerna vill ändra sina ögonlock så att de liknar tjejerna i väst.

Kinesiskorna tillhör i mitt tycke världens vackraste kvinnor. Att försöka efterlikna europeiska tjejer är en dålig investering.

Kinesisk skönhet:

När vi bara tittar på

I går visades dokumentären Djävulen kom till häst, en skildring av folkmordet i Darfur från amerikanske Brian Steidles kameralins. Filmen fick nästan blodet att koka av ilska.

Egentligen framkom inga nyheter. Vi vet att människor har skjutits, torterats och bränts till döds. Vi vet att barn har dödats som djur och att hela byar har bränts till grunden. 400 000 döda, 2,5 miljoner på flykt. Det är kalla fakta. Men allt blir verkligare när övergreppen dokumenteras på plats, just där, just då. Bilder förmår engagera. Från en helikopter kunde Steidle fotografera janjawidmilisens härjningar från en by till en annan. Och bara hjälplöst titta på. Han önskade att han såg dem genom ett kikarsikte i stället.

Den sudanesiska regimen förnekar förstås allting. Den förnekar regeringens samröre med – sponsring och träning av – milisen. Regeringsrepresentanter gör ständigt sitt bästa för att få alla bilder att framstå som ”tagna ur sitt sammanhang”. Sex månaders fotografering är förstås inte tagen ur sitt sammanhang.

Ett stort samhälle kan ta en vecka att bränna ned eftersom varje hydda måste tändas på en och en.

Det som upprör mest är kanske inte övergreppen i sig utan omvärldens oförmåga att ingripa. Precis som i Rwanda 1994 skulle det vara möjligt att med ganska enkla militära medel sätta stopp för mördandet. Facit skulle ha kunnat bli hundratusentals räddade människoliv. Men precis som i Rwanda ägnar sig omvärlden åt att diskutera huruvida ”konflikten” lever upp till definitionen av ett folkmord. Bara då måste man ingripa. De människor som slaktas i Darfur bryr sig nog jävligt lite om huruvida deras förestående död är en del i ett folkmord eller i en etnisk konflikt.

Alla politiker ser till sina hemmaopinioner. För Bush skulle nya militära äventyr inte vara önskvärda. Afghanistan och Irak kostar för mycket. Även om Steidle och andra lyckades samla många till demonstrationer i USA är det osannolikt att Darfur ger amerikanska politiker någon opinionsmässig boost. Möjligen lite tillfällig goodwill, men det vinner man inga val på. Och valrörelse är det som bekant nästan alltid i USA. Samma logik gäller Europa. Att rädda livet på 400 000 människor är bisarrt nog inte av tillräckligt intresse.

Och Afrikas egen union, AU, har varit lika passiv som FN var under folkmordet i Rwanda. De finns på plats, men de lyfter inte ett finger för att rädda liv. Enligt Steidle har AU till och med hemligstämplat hans rapporter om folkmordet. Det är som om alla skäms för att de inget gör vilket gör att de mest ägnar sig åt att det inte ska synas hur lite de gör. I FN ska allt gå sin gilla gång. 17 resolutioner om Darfur har antagits, men den sudanesiska regimen säger nej till en FN-ledd styrka till Darfur. Klart att de gör! Regeringen leder ju mördandet! Borde de allierade ha bett tyskarna om lov innan de befriade koncentrationslägren?

Det är lätt att förlora hoppet om det så kallade världssamfundet när man ser en sådan här skildring. Man inser att världen fungerar exakt likadant efter alla folkmord som den gjorde innan begreppet ens var fött. Våra ledare håller fina tal i FN inför alla TV-kameror men fegar ur varje gång det blir skarpt läge. FN har gjort bort sig gång på gång, legitimiteten för denna ineffektiva och handlingsförlamade jättekoloss är borta. Det krävs något nytt, en demokratiernas allians som förbehåller sig att ingripa för att förhindra folkmord. Terrorregimer som den sudanesiska förtjänar inte omvärldens erkännande, folkrätten borde ersättas med en människorätt. Stater har ingen automatisk rätt att existera. Människor har det.

Not: Samtliga bilder från Brian Steidle.

Välkommen i lågskatteklubben!

Parlamentet i Bulgarien klubbade som väntat att införa platt skatt i fredags. Med röstsiffrorna 152-36. Den platta skatten ska ligga på tio procent och börja gälla direkt vid början av nästa år. Bulgarien ansluter sig därmed till den växande klubb av europeiska länder som, tillhörande det Nya Europa, väljer att inte se upp till de gamla högskatteländerna.

Rätt skött kan detta locka nya investerare till Bulgarien. Det är bara att gratulera.

(Via Medieskugga)

Hur avslöjar man barnarbete?

Apropå H&M och barnarbete.

Tänkvärt

Tvärtemot den gängse uppfattningen minskar faktiskt fattigdomen i världen. Johan Norberg klargör återigen detta, denna gång på Brännpunkt. Sedan 1980-talets början har den extrema fattigdomen (normalt definierad som människor som lever på mindre än en US-dollar om dagen) minskat med en halv miljard människor. Vi ska komma ihåg att befolkningsökningen i världen har varit explosionsartad under denna tid, ändå blir vi allt friskare och lever allt längre. Detta visar på hur idiotisk föreställningen om en överbefolkad jord är.

Det finns områden dit globaliseringen inte har nått, som södra Afrika. Dessa områden har mycket riktigt blivit fattigare. Afrika behöver frihandel och en fungerande marknadsekonomi för att komma på fötter. Inte bistånd och klimatångest.

Blame Halo 3

Väldigt kul travesti på låten "Blame It On Me". Lite aktuell i dessa dagar när ungdomar tas in på tvångsvård för spelberoende...

Galenpanna i sexköpsdebatten

Vänsterbloggaren Kristina Lindquist försvarar på Expressens Sidan 4 förbudet mot köp av sexuella tjänster. Man behöver inte vara en moraltant bara för att man vill förbjuda andra människor att bestämma över sina egna kroppar, menar hon. Hon försöker sig på en klassisk marxist-feministisk förklaring till prostitutionen. Det är precis vad det låter som: smörja från två håll i en vämjelig blandning.

Förklaringen lyder i korthet: Män som köper sex utnyttjar sitt ”traditionella överläge” gentemot kvinnan. Mannen köper sig tillgång till kvinnokroppen, som vore den hans ägodel. Män som säljer sex betraktas bevis för att även mäns liv måste underordnas kapitalismens logik – förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Det är ett strukturellt synsätt och i vanlig ordning tar det inte hänsyn till avvikelser eller situationer som inte passar in i mallen. Förklaringsmodellen håller helt enkelt inte.

Det är Kristina Lindquist och inte kapitalismen som gör kvinnor till offer. Det är Lindquist som tillskriver alla kvinnor i allmänhet och prostituerade i synnerhet en oförmåga att själva styra sina liv och ta konsekvenserna av sina val. Det enda konkreta argument hon presenterar till stöd för sexköpslagen är:

”Det borde vara självklart att omsorgen om att skydda den som inte lyckas skydda sig själv väger tyngre än att se till att den som ändå klarar sig ska få arbeta med exakt det hon önskar.”

Att det finns sexsäljare som mår dåligt räcker alltså för att förbjuda prostitutionen helt och hållet. Men det argumentet skulle vi få stänga ned i stort sett alla arbetsplatser i det här landet. Fast egentligen är det ett typiskt folkhälsoargument och känns väl igen inom narkotikapolitiken och alkoholpolitiken (där dock den senare syftar till harm reduction och den förstnämnda till att ha ihjäl så många narkomaner som möjligt). Det är så förbannat korttänkt. Har personer som Kristina Lindquist ingen aning om att det ligger sociala orsaker bakom en människas beslut att prostituera sig som en sista utväg? Angrip problematiken i det enskilda fallet i stället för att söka stora samhälleliga förklaringar. Eller är det för jobbigt?

När man diskuterar prostitution landar man förr eller senare i den grundläggande människosynen, därför är det viktigt att lyfta fram den strukturella förklaringsmodellen som feminister använder sig av och som av många har kommit att betraktas som så allmängiltig att den inte ens behöver argumenteras för. Strukturerna finns bara där, punkt slut.

Strukturella synsätt begränsar oss som människor. De begränsar vår möjlighet att ta in hela perspektiv och tar inte hänsyn till individuella spörsmål. Det är alltid system, strukturer, stora påtvingade maktförhållanden som styr oss enligt dessa synsätt. Människan reduceras till något litet, obetydligt, hjälplöst som politiken måste se efter och skydda. Det är en ovärdig syn på människor som Kristina Lindquist med flera står för. Hon förnekar inte att den lyckliga horan existerar, hon bryr sig bara inte. Jag vet inte vilket som är mest arrogant.

Personer som försörjer sig på ett sätt de själva är nöjda med och inte kränker andra människors rättigheter ska inte göras till frågor i Sveriges riksdag. Prostitution borde inte vara en politisk fråga, den borde skötas på det privata planet av alla enskilda vuxna medborgare.

Stå upp för utvecklingen!

Sveriges Apollochef, Pär Kjellin, argumenterar på Brännpunkt för vår rätt att resa i världen. Nyligen utpekades turismen som en stor miljöbov, vilket naturligtvis föder krav på minskat resande. Inställd utlandssemester. Bye bye julfirande i Asien. Klimatextremisten Andreas Malm gick tidigare så långt som att säga att den Thailandsresa som många svenskar gör varje år ska reduceras till något man gör vart tionde år i stället. Apollochefen försöker nu dra sitt strå till klimatdebattsstacken.

Pär Kjellin pekar visserligen på hur positivt det är att vi nu har möjlighet att på kort tid ta oss till andra sidan jorden och att detta gynnar både oss och människorna i de länder vi besöker. Men han gör misstaget att ställa våra utlandsresor mot andra transporter. Om vi firar jul i Thailand kan vi väl åka kollektivt hemma i Sverige? Vi ska alltså prioritera våra resor för miljöns skull.

Detta är ett feltänk. Världen har utvecklats enormt de senaste hundra åren. Vi ska inte motarbeta denna utveckling, vi ska främja den och ta del av den så mycket som möjligt. Att kunna resa till andra sidan klotet på tio timmar är något fantastiskt. Att tillåta att en gigantisk ”vetenskaplig” fabrikation, ivrigt påhejad av lobbyister, politiker och annat löst folk med grumliga värderingar, sätter käppar i hjulet för båda utveckling och välstånd i hela världen vore en tragedi. Det får vi aldrig ställa upp på.

Det handlar därför inte om antingen eller, bilresor hemma eller flygresor till Thailand. I en modern värld tar vi del av båda.

Shoppa mera

Årets Buy Nothing Day, en köpfri dag, hålls i morgon den 24 november. Det ska vara något slags protest mot "köpsamhället" och "konsumtionshetsen". Den brittiska BND-sajten uppmanar folk att "challenge yourself, your family and friends to switch off from shopping and tune into life". I själva verket slår en köpfri dag mot de fattiga, vilket CUF-ordföranden Magnus Andersson påpekar här.

Hela antishoppingidén är ett gigantiskt missförstånd. Den är lika korttänkt som de bojkotter av företag i tredje världen som använder barn i sina fabriker. De som drabbas är de som har det som svårast. Fabriken stängs ned och barnen kastas ut på gatan. Genom att inte handla minskar vi stegvis vårt eget välstånd. Den som kan förklara det positiva i att bli fattigare, är välkommen.

Nej, då är Buy Something Day mycket vettigare. Och roligare.

Chilla

Det blir inget socialbidrag (försörjningsstöd) innan jul. I alla fall inte i ett antal Skånekommuner. Först den 27 december kommer pengarna att betalas ut. Folk har gått i taket, men jag ser inget principiellt fel i detta. Det vore snarare fel att göra direkta undantag bara för att människor som är beroende av andras pengar för att klara sin försörjning, ska kunna handla upp dem på nöjesprylar. För det är ju faktiskt vad julklappar är. Julklappar är ingen mänsklig rättighet.

Gör som jag. Köp något till din familj/vän. Men gör det för tankens skull, inte för att bräcka något julrekord eller för att vara "snällast". Julen handlar för min del om avkoppling, god mat och dryck och trevligt sällskap. Stress, hysteri, ångest och panik har vi ett helt år i övrigt att ägna oss åt.

Kommunismen som lära måste genomlysas

Överintendenten för Forum för Levande Historia, Eskil Franck, slår i dag ifrån sig kritiken som myndigheten har fått i sitt arbete med kommunismen. Kritiken har bland annat gällt att de har gjort sin egen tolkning av uppdraget att upplysa om kommunismens brott. Det återstår att se vilken tolkning myndigheten har gjort, men redan i Francks inlägg på Brännpunkt ringer det några varningsklockor. Han menar att brott mot mänskligheten aldrig begås av ideologier i sig utan av människor och stater som tolkar ideologierna samt de specifika omständigheterna i varje enskilt fall. Det är sant till en viss del. Men det förklarar inte varför kommunismen alltid har resulterat i förtryck.

Är den kommunistiska idén bara jäkligt otursförföljd eller finns det månne en förklaring i själva den kommunistiska läran? Jag tror på det senare och det vore olyckligt om Forum för Levande Historia kom fram till slutsatsen att orsakerna till förtrycket i Sovjetunionen, Kina och Kambodja - som är de länder som myndigheten fokuserar på - inte finns att söka i kommunismen som lära. En sådan slutsats blir lika undvikande och överslätande som de ursäkter troende kommunister brukar hitta på för att bortförklara varför deras idévärld resulterat i historiens största tragedier. "Det var Lenins fel. Eller Stalins. Ryssland var inte industrialiserat när revolutionen kom. En liten klick begick misstag. En liten klick avvek från den sanna läran." Ursäkterna är många och gemensamt för dem alla är att ideologin ska hållas på behörigt avstånd från otrevligheter som Gulag.

Nästa år är det tänkt att vi ska få ta del av resultaten. Då hoppas jag att Francks kollegor har vågat vända ut och in på den kommunistiska läran och lyckats klämma ut allt ruttet till allmänhetens beskådande. Men jag är tveksam.

Här tänkte vi bara halvvägs...

Det blir ingen avskaffad värnplikt. Pliktlagstiftningen ligger fast, menar försvarsministern. Det är oerhört märkligt. Några ideologiska argument är nog inte politikerna mottagliga för, att det är i grunden fel att tvinga människor att göra lumpen kan vi därför lämna därhän så länge. Det intressanta är försvarsministerns argument för att behålla värnplikten:

"Vi kommer att ha en pliktlagstiftning som ligger kvar, om tiderna skulle förändras. Det handlar om nationens säkerhet."

"Om tiderna skulle förändras". Så säger alltså den nye försvarsministern och fortsätter banta försvaret...

Marknadsekonomi minskar utsläppen

PJ Anders Linder tar i dagens SvD (ej online) upp att vägen mot lägre utsläpp går via mer marknadsekonomi och avskaffad kommunism. Det är ett viktigt påpekande, väl belyst också i Erik Zsigas bok Hej då Östeuropa!. Utsläppen i de gamla kommunistiska öststaterna var hemska - särskilt om man ser till den ineffektiva produktionen. Zsiga fann att de åtta länder han undersökte konsumerade sex procent mindre energi 2004 än de gjorde 1992. Utsläppen per konsumerad energienhet minskade med över 16 procent mellan 1991 och 2002. Sedan kommunismens kollaps har utsläppen av koldioxid minskat med 14 procent i dessa gamla "östländer" (baltstaterna, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Polen).

Det är alltså många länder som p.g.a. sitt kommunistiska förflutna börjat från en hög nivå när det gäller utsläpp. Demokrati och marknadsekonomi leder inte automatiskt till lägre utsläpp, men effektiviteten och benägenheten att utnyttja energin så effektivt som möjligt ökar. Om man nu anser att utsläppen är något att bry sig om, vill säga. Den alarmistiska stämning som sprider sig i TV, tidningar och inte minst i bloggosfären där alla kan haverera fritt, är mer oroväckande än vad några grader varmare sommarväder någonsin kan vara.

Den stora risken med denna hysteri är att den fullkomligt skymmer alla riktiga problem ute i den stora världen. Malaria. HIV/aids. Svältande befolkningar under människoföraktande regimer. Brist på demokrati coh utveckling i den fattiga världen. Enligt den domedagsretorik som alltfler verkar anamma spelar det ingen roll om vi finner botemedel till allvarliga sjukdomar eller inte. Alla dessa människor kommer ändå att dränkas av den oundvikliga syndafloden. Eller torka bort. Grattis, Sverige (och alla andra som känner sig träffade). Vi har fått en ny överideologi. Jag befarade faktiskt att feminismen skulle hinna före...

Frihetsfrontens talarkväll: november

Det är dags för talarkväll för Frihetsfronten!

Ämne är: Rättssäkerhet och yttrandefrihet.

Talare är: Justitiekansler Göran Lambertz.


OBS: LOKALEN!

Plats: Källaren till restaurang Samborombon, Stora Nygatan 28, Gamla Stan
Stockholm (samma kvarter som moderaternas hus).

Tid: Torsdag den 22 november kl 19.

Bar och viss förtäring finns i möteslokalen. Vill du äta något under mer
ordnade former går det alltid bra att göra det på själva restaurangen i
gatuplanet någon timma innan eller efter mötet.

Titta in, lyssna, fråga, diskutera!

Hjärtligt välkommen!

Tecken på framgång

Det går bättre och bättre i Irak. Den slutsatsen skulle man troligen kunna dra bara av det faktum att vi inte har sett så mycket av Irak i den svenska nyhetsrapporteringen på sistone. Det måste betyda att det går åt rätt håll! Dick Erixon ger ett konkret exempel på framgång: nu har man öppnat spritbutikerna i Bagdad igen! Det får mig att dra till minnes ett citat från en kinesisk bonde som också han hade en väldigt konkret bild av framstegen i sitt land:

”Förut var jag så fattig att jag inte hade råd att köpa ett par strumpor. Nu kan jag supa mig full varje dag, det är en stor skillnad.”