Demonstration i dag förhoppningsvis bara början

Det blev en lyckad demonstration mot den planerade övervakningslagstiftningen (känd som FRA-lagen) i dag. I den gassande solen på Medborgarplatsen berättande bland andra Piratpartiets ordförande Rick Falkvinge närmare om varför vi måste protestera mot lagen och varför han kommer att polisanmäla den. Försvarets radioanstalt, FRA, har nämligen använt sig av övervakning under lång tid. Enda skillnaden kommer att bli att den nya lagen gör övervakningen laglig!

Överdirektören på FRA, Anders Wik, har i en telefonkonversation med Falkvinge erkänt detta. Och Falkvinge har det inspelat. Denna inspelning spelades upp på Medborgarplatsen i dag.

Falkvinge: …FRA har den här uppgiften? Och den har inte funnits tidigare, och det är det du menar som inte…

Wik: Näe, den har funnits tidigare, men så här, på det här sättet så blir den laglig.


Den 17 juni ska riksdagen ta ställning. Det ska handla om endast fyra rösters övervikt för ja-sidan, dvs. för alliansen. Om det är så, finns det faktiskt möjlighet att påverka. Fyra vettiga människor i riksdagens borgerliga läger borde väl gå att hitta?

Tills dess ska det bli intressant att se om någon journalist, något medium där ute över huvud taget intresserar sig för frågan eller om de lägger sin tid på mördarsniglar och Zlatans onda knä i stället.

De andras liv är också våra liv

Den 17 juni är det tänkt att lagen om allmän avlyssning, den s.k. FRA-lagen, ska klubbas i Sveriges riksdag. Världen har gått och blivit galen sedan den 11 september 2001. Nu kommer alltså en lag sannolikt att klubbas som skulle betraktas som omöjlig att få igenom tidigare. Eller bara onödig. Men med hänvisning till hotet från den "internationella terrorismen" och den "organiserade brottsligheten" verkar det gå att få igen vad fan som helst. Många tror sig vara säkra då de anser sig ha "rent mjöl i påsen". Ingen har emellertid rent mjöl i påsen och även om du har det; skulle du verkligen vilja att någon annan stoppade näsan i den?

Normalt när man ska skjuta till resurser till något frågar man sig om det är värt det. Vad är payoffen? Inte när det gäller terrorism. Risken att drabbas av en terroristattack är så minimal att den knappast går att beräkna. Ändå läggs det oerhörda resurser på så kallad terroristbekämpning världen över. Dessa pengar skulle rädda många fler liv om de lades på aidsbekämpning, vattenrening till fattiga länder, forskning mot cancer, jordbävningssäkra hus i drabbade områden. I stället ser vi hur medborgare i moderna västdemokratier ger upp sina friheter och köper "trygghet" av staten. Trygghet från ett presumtivt hot. Det är en mycket dyster och oroväckande utveckling och det som oroar mest är den obefintliga debatten. Frånsett några enstaka engagerade debattörer, är det tyst. Lagen kommer passande nog att klubbas när svenska folket sitter och tittar på fotbolls-EM i ett moln av öl och ostbågar.

I morgon på Medborgarplatsen klockan 14.00 träffas alla med rent mjöl i påsen som vill demonstrera mot det allmänna avlyssningsförslaget. Kom dit och gör din röst hörd du också!

Arrangör är Piratpartiet.

Märkliga protester

Irakkonferensen är över. Stockholm är inte belägrat längre. Vänsterdemonstranterna har gått hem. Det finns många positiva tecken i Irak just nu. al-Qaida sägs vara om inte slaget så i alla fall hårt nedpressat mot marken. Säkerhetssituationen har förbättrats avsevärt sedan truppförstärkningen förra året och Bush ämnar nu planenligt börja ta hem de extrainsatta trupperna steg för steg. Våldsnivån är den lägsta på fyra år. Ändå suras det från vänsterhåll.

Rapporteringen i svenska medier känns nästan bisarr. Rapport ägnade nästan tio minuter åt konferensen. Eller snarare allt runt omkring. Mycket tid ägnades åt vänsterdemonstrationerna, inte ens Jan Myrdal kunde de låta bli att visa. Och naturligtvis ställdes inte en enda kritisk fråga till dessa fåntrattar som intog Sergels torg för att skandera. Vad protesterar de egentligen emot? Att Condoleezza Rice deltog i konferensen (vilken för övrigt anordnades av FN, inte Sverige eller USA)? Att konferensen råkade hållas i Sverige? Att den över huvud taget hölls? Vad är fel i att anordna en konferens för att tala sig samman om hur Irak ska bli ett tryggare, säkrare och bättre land att bo i? Precis som vi vant oss vid erbjuder dessa vänsterdemonstranter inga seriösa alternativ. Det är bara ett evigt gnällande.

Jag är den förste att instämma i att Irakkriget var ett misstag på många sätt och att USA bär ett särskilt ansvar för att reda upp situationen. Men när det nu går åt rätt håll, när al-Qaida är på flykt och säkerhetsläget stadigt förbättras, ska vi då gnälla och som den populistiske sossen Urban Ahlin kräva en ensidig kritik av USA? Detta är inget annat än meningslös plakatpolitik!

En liten not: När polisens presstalesman fick frågan om hur många poliser som deltog i insatsen ville han inte svara "av taktiska skäl". När sedan en annan polis fick samma fråga förklarade han stolt att det handlade om 1 700 poliser, alltså den största insatsen hittills. Det känns som att polisen borde snacka ihop sig lite om sin presspolicy...

Förutsägbarhetens mästare

Vänstern förnekar sig aldrig. I morgon inleds Irakmötet i Infra City och som ett brev på posten när USA deltar i något, ska det demonstreras. Upp med flaggor och banderoller igen like it’s 1931. Demonstrationen går under den synnerligen fantasifulla parollen "Condoleezza Rice go home!".

Alla som går förbi Sergels torg lär få höra det vanliga. USA ut ur Irak (för då blir allt bra), länge leve alla motståndsmän som spränger människor till döds. Men räkna inte med att höra ett ord om några alternativ. Sådana kan vänstern aldrig presentera. Det är mycket enklare och roligare att bara vara emot saker. Dessutom kan fråga sig vad dessa människor hade tyckt om USA inte deltagit i denna Irakkonferens, med tanke på vilka som en gång startade kriget.

Ibland blir man så trött - och den här gången beror det faktiskt inte på sommarvärmen. Det får bli lite rödvin på det här...

Svensk narkotikapolitik dödar

I morse satt Svenska Brukarföreningens ordförande Berne Stålenkrantz i SVT:s morgonsoffa för att diskutera det faktum att dödstalen för narkomaner i Sverige åter igen stiger.

Precis som när han talade på Frihetsfrontens talarkväll i april drev Berne Stålenkrantz tesen att människor måste få fortsätta knarka. Med metadon och subutex kan heroinister leva normala liv. Problemet är att så få får möjlighet till denna hjälp och att hjälpen främst finns att tillgå i storstäderna. I vanlig ordning gäller det att bo på rätt ställe när du får problem i ditt liv (detta gäller även vanlig sjukvård samt psykvård).

Stålenkrantz vill ha en harm reduction-policy. Harm reduction, vilket innebär en narkotikapolitik som fokuserar på att få ned dödligheten, är rätt väg att gå. Men det måste samtidigt vara ett mål att den som går på heroin och behöver det allmännas hjälp, ska sluta. Det är ingen rättighet att droga och bli försörjd av alla skattebetalare. Metadon och subutex är mycket dyra läkemedel och även om personer som använder dem kan leva normala liv, vilket är jättebra, är det att föredra att de kan leva normala liv utan att ligga skattebetalarna till last genom väldigt höga kostnader.

Grundbulten är ändå kritiken mot dagens inhumana svenska narkotikapolitik, sprungen ur de förvirrade teorier som den restriktiva narkotikapolitikens fader Nils Bejerot en gång presenterade. Sverige har sedan länge en nollvision när det gäller illegal narkotika. Detta blir tydligt när remissinstanser för propositioner gällande LVM-lagstiftning visar sig vara bland andra Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN) och Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS)! FMN:s policy är uttryckligen att allt knark är "samma skit". Redan där stängs dörren för en meningsfull diskussion. Föreningen drivs delvis av hysteriska mammor och pappor som förlorat barn och därmed är lite väl involverade i frågan på ett känslomässigt plan. Fast på fel sätt. Svensk narkotikapolitik dödar. Att narkomaner råkar dö är nämligen en ren besparingsåtgärd enligt den cyniska logik som den rådande politiken företräder. Varje dödsfall kan fungerar som avskräckande exempel. Ilskan och sorgen borde vändas mot den restriktiva narkotikapolitiken, som föder förakt mot och socialt avståndstagande från konsumenter av narkotika, oavsett om de är rekreationskonsumenter eller har svåra problem av sitt bruk, och i förlängningen dödar människor.

Här blottas ännu en inkonsekvens i politiken och inte minst i människors attityder i Sverige. Att supa skallen i bitar är socialt accepterat. Lite kul, till och med. Sådant har vi ju alla gjort. Snacka om bakfylla - höhö. Men det där med cannabis är ett elände. Sånt skit ska man inte syssla med. Det är mycket bättre att folk blir aggressiva, slåss, gråter, kräks, mördas, drunknar eller får tillbringa dagen efter i sängen med tidernas huvudvärk. Alkoholen är när man tänker efter en så mycket sämre drog än cannabis på alla punkter att den svenska inställningen i frågan inte kan betraktas som annat än infantilt efterbliven.

Berne Stålenkrantz kommer även till Frihetsfrontens sommarseminarium som hålls på Barnens ö helgen den 22-24 augusti (prenumerara på frontinfo här för att få information om fler talare och framtida aktiviteter).

Se även den ämnesaktuella bloggposten Kriget mot humaniteten.

Yttrandefriheten ska gälla allt och alla

Attacken på Johan Norbergs blogg väcker tankar om yttrandefrihetens bräcklighet och samtidigt dess oerhörda värde. Jag hade i dag en liten diskussion om yttrandefrihet för nazister och andra extremister med en person som anser att det är OK att exempelvis störa nazistiska demonstrationer - och att de helst inte borde få demonstrera alls. Bara för att de tycker knasiga saker.

Jag har ryckt ut till nazisternas försvar i yttrandefrihetsfrågor tidigare och gjorde det igen. Självklart ska de få demonstrera, även på nationaldagen. Varje gång sådana här frågor diskuteras måste man vända på resonemanget. Vore det OK om nazisterna störde din demonstration? Vore det OK om du inte tilläts demonstrera för att någon ansåg att dina åsikter var vedervärdiga? De flesta skulle svara nej och plötsligt visar det sig att de helt har missat grundtanken i en yttrandefrihetslag som ska gälla alla människor.

Yttrandefriheten är en av våra allra viktigaste friheter. Utan den kan politiken inte ifrågasättas. Utan den kan varken du eller jag göra oss hörda. Det vissa inte verkar förstå är att det inte främst är för socialdemokrater och folkpartister vår yttrandefrihet finns. De tycker inget kontroversiellt och när det gäller yttrandefrihet för maktens åsikter har den funnits i alla regimer genom historien, inte minst tyranniska system. Det är för nazister, kommunister, religiösa fundamentalister, aggressiva ateister och alla möjliga minoriteter som yttrandefriheten behövs.

Saker som pågår i bakgrunden

Hårt slag för (sd)

Den avhoppade socialdemokraten Sören Wibe är klar som en av två partiledare för junilistan. Detta kan visa sig bli ett hårt slag för sverigedemokraterna, som hoppas på en framgång i Europavalet nästa år. Junilistans dundrande framgång i förra EU-valet visade på att det finns en stark EU-kritisk opinion att tillfredsställa.

Sverigedemokraternas starka resultat i valet 2006 gav mersmak för partiet som arbetat hårt för att bli rumsrent. Partiet kan nog sägas ha fått sitt mediala genombrott i Sverige, även om SVT och SR alltjämt har som policy att kalla partiet främlingsfientligt. Efter att junilistans starke man Nils Lundgren avgått såg läget vanskligt ut för det EU-kritiska partiet. Vem skulle fyllan luckan? Plötsligt ser det nu bättre ut. Sören Wibe har varit aktiv i EU-debatten och tydlig med sitt EU-motstånd, vilket gett honom creds inte bara från vänsterhåll. Hans engagemang i junilistan känns på något sätt logiskt. Partiet är ju tänkt att vara ett blocköverskridande parti (vilket även styrks av att Björn von der Esch föreslås till partistyrelsen).

Kanske minskade plötsligt sverigedemokraternas chanser i EU-valet 2009.

Slutliga lösningen

I klimatalarmismens spår kommer idén om anti-utveckling som ett brev på posten. Eftersom det är människan som påstås orsaka klimatförändringar (inklusive orkaner och bränder, säkert även jordbävningar) - och människan även utrotar djur, hugger ned regnskog och annat smått och gott - måste förstås lösningen vara att minska antalet människor på jorden. Detta är ingen unik idé. Det är inte ovanligt att höra människor säga att de ångrar att de skaffade barn "till denna värld" alternativt att de inte vill sätta barn till världen eftersom människan är så destruktiv mot naturen.

Det står naturligtvis var och en fritt att skaffa barn eller inte. Eller gör det det? På miljöpartiets kongress har det lagts en motion om att minska befolkningen i Sverige. Det framgår inte hur detta ska gå till eller vilka som berörs. Men det sänder en signal om vilka idéer som finns i partiet, där människor jämställs med djur. Tankarna på vart detta skulle kunna leda är inte särskilt angenäma.

Via HAX

Magnus Betnér om Stureplan

Det är lördag, det är sommar. Således dags för dagens Stureplansdiss och ingen passar bättre för uppgiften än Magnus Betnér. "Jag tror inte att Tommy Zethreus var så fel ute som vi trodde. Frige honom, ge honom en fälthaubits och låt honom göra färdigt jobbet."

Enighetens kuliss

Mona Sahlins förnyelse av socialdemokraterna har det inte blivit så mycket av. Paradoxalt nog kan partiets starka ställning i opinionen verka negativt för partiet på sikt eftersom det hindrar den reformering och förnyelse som SAP är i så stort behov av. Socialdemokraternas starka opinionssiffror verkar emellertid mer handla om folks missnöje med den sittande regeringen än en allmän förtjusning över Mona Sahlin (på samma sätt som alliansens seger i senaste valet mer handlade om ett misstroende mot Göran Persson än ett omfamnande av Fredrik Reinfeldt). Mätningar visar nämligen att svenska folkets förtroende för Sahlin sjunker - och förtroendetappet har ökat efter att partiets rådslag om jobbpolitiken fick plats i media. Ju mer Sahlin öppnar munnen, ju mer konkret hon blir - desto mer sjunker folks förtroende för henne. Det öppnar upp för en spännande valrörelse där vi kan få en s-ledare som vill försöka säga så lite som möjligt...

Lite har ändå hänt på sistone. Socialdemokraterna tycks slutligen ha övergett hoppet om att bilda en minoritetsregering efter en eventuell valseger 2010. Detta är ett stort steg bort från Perssons fasta hållning om att han endast sökte stöd för en socialdemokratisk regering och att miljöpartiet och vänstern helt enkelt fick agera dörrmattor - något de också gladeligen gjorde. Det är lite överraskande att utspelet från Marita Ulvskog kommer redan nu, däremot har tanken på att söka stöd för en rödgrön majoritetsregering 2010 känts som en nödvändighet som SAP förr eller senare bara måste acceptera. Inte främst för att de inte skulle få stöd av (v) och (mp) efter en valseger utan för att uppvisa en enighet mot alliansen i valrörelsen. Den samspelta fyrklövern var en starkt bidragande orsak till borgerlighetens valseger och detta är inte någon inom de tre oppositionspartierna dummare än att de begriper.

Nu har partierna god tid på sig att arbeta sig samman och uppvisa en kuliss av enighet. Men det är ingen enad front som oppositionen kan visa upp, Ulvskogs utspel till trots. Misstänksamheten mot miljöpartiet är fortfarande stor inom (s), trots att (mp) gör sitt bästa genom att slopa kontroversiella förslag som medborgarlön och gamla stötestenar som EU-utträde. Vänsterpartiet, däremot, håller fast vid sin luftslottspolitik och har tydligt avvisat alla tankar på ett gemensamt valmanifest med (s) och (mp). Detta skulle enligt Lars Ohly i praktiken leda till ett tvåpartisystem, något han visserligen kan ha rätt i. Plakatretoriken och vänsterextremismen består inom vänstern, överbudspolitiken likaså.

Alliansen måste utmana Mona Sahlin, men det är även viktigt att lyfta fram vad deras presumtiva mörkröda regeringspartner står för och vilka konsekvenser det kan få i verkligheten med Lars Ohly som möjlig arbetsmarknadsminister.

Allt är Anders Borgs fel

Att finansministern är den mäktigaste personen i regeringen efter statsministern är ingen nyhet. Kanske har Anders Borg (m) ändå satt ett större politiskt avtryck än många tidigare finansministrar. Killen som en gång i tiden var mycket liberal har gått och blivit sosse.

Det är märkligt hur folk kan förändras i politiken bara de kommer till makten. Att värna försvaret betyder plötsligt inget längre. Nu skärs det med machete i stället. Att avveckla spelmonopolet är inte heller aktuellt. Nu ska det statliga monopolet värnas och för att markera detta med emfas ska Margareta Winberg, den gamla feministiska jämställdhetsministern, ratta verksamheten framöver. Det är så att man blir gråhårig. Vad har tagit åt regeringen?

Anders Borg stod på den moderata partistämman och försvarade spelmonopolet inför, får vi förmoda, häpna åhörare. Han tog sig till och med friheten att använda ekonomiska argument genom att peka på hur mycket pengar Svenska Spel drar in till statskassan och idrottsrörelsen varje år (man kan undra vad EG-domstolen tycker om den argumentationen). Nu har Borg öppnat upp för en försäljning av delar av Svenska Spel, vilket vore ungefär lika meningsfullt som att pissa på en svan. Till råga på allt är karlsloken uttalad feminist.

Anders Borg är en kättare. Han är ovärdig en borgerlig regering. En borgerlig regering med ryggrad hade redan sålt Svenska Spel. I stället har vi en feministisk moderat finansminister som försvarar dess monopolställning.

Modiga moderater efterlyses

Det puttrar i de moderata leden. Gamla moderater känner inte igen sig i Fredrik Reinfeldts nya moderatparti. Ett parti som slaktar försvaret snabbare än vad någon miljöpartist någonsin kunnat hoppas på under tidigare socialdemokratiska regeringar, som försvarar orimliga fackliga stridsåtgärder i stället för den fria rörligheten inom EU och med ett glatt skutt hoppar upp i famnen på LO när det kommer till kollektivavtal och "den svenska modellen". Ordet "häpen" beskriver hur de flesta moderater borde känna sig just nu. Var det denna politik de röstade på i valet 2006?

Hittills har det varit tyst om den kursomläggning som Reinfeldt har gjort - kritiken har i alla fall inte nått media. Men hanterandet av den gamla moderata hjärtefrågan, försvaret, har tydligen fått vissa distrikt att tända till. Det är inte en dag för tidigt. Alla som röstar på moderaterna måste fråga sig varför de gör det. Driver nya moderaterna klassisk borgerlig politik? Nej. Anammar de socialdemokratiska värderingar? Ja. Spolar de därmed ned frihetliga värden och idéer i toaletten? Ja. Alla i partiet som inte tycker att detta är förenligt med vad man kan vänta sig av ett starkt moderatparti i regeringsställning borde göra sin röst hörd, både lokalt och på riksplanet. Sveriges tidigare största frihetliga riksdagsparti har förvandlats till ett socialdemokratiskt lydparti utan ideologisk ryggrad och utan minsta respekt för sina väljare och sin historia.

Modiga moderater efterlyses härmed. Det är trots allt medlemmarna, inte Reinfeldt, som har makten på partiets stämmor. Reinfeldt kommer inte att ändra sig. Han har konstaterat att "vi har inte ambitionen att vara det parti vi en gång var". Den som vill förändra moderaterna till det bättre måste göra sig av med Reinfeldt.

Vänsterns folkstyre är politikerstyre

En författningsdomstol ska pröva om svenska lagar och förordningar bryter mot grundlagen. Vanliga domstolars ställning och oberoende ska förtydligas och spärrarna i personvalet tas bort så att det blir mer av riktigt personval. Och vi ska få skilda valdagar. Det är kontentan av det grundlagsutredningsförslag som den borgerliga alliansen och miljöpartiet har kommit överens om. Vänstern är rasande.

Socialdemokraterna gillar inte heller överenskommelsen men är beredda att "göra upp". Vänsterns Lars Ohly ser det som ett "koppeltvång på demokratin så att vi har jurister som bestämmer vad politiker ska besluta om". Extremvänsterbloggare kallar det "kringskuret folkstyre" utan att begripa hur bakvänt det är. Det är talade att folk på vänsterkanten kan vara emot att Sverige får en författningsdomstol som möjliggör ökad prövning av om lagar och förordningar strider mot svensk grundlag. Att följa Sveriges grundlagar skulle alltså vara att "sätta koppel" på demokratin!

Den så kallade demokrati som Ohly med anhang pratar om är inget annat än politikers makt över andra människor - uppenbarligen även rätten att genomdriva denna makt med minimal kontroll utifrån. Det är inte folkstyre för fem öre, det är politikerstyre. Ung vänster menar att en författningsdomstol skulle "urholka demokratin och fackets rätt att vidta stridsåtgärder". Inte ett ord om värdet av att skydda medborgarna fri- och rättigheter enligt våra grundlagar. Nej, här är det fackets makt som är det viktiga. Fackets och politikernas makt. Det är folkstyre det.

Att öka spärrgränsen för lokala folkomröstningar är också ett bra steg att ta. Det ska inte räcka med några stollars uppror för att tvinga fram en lokal folkomröstning. Lokala extraval känns som en självklarhet.

Skilda valdagar är egentligen ingen jättefråga. Jag har varit positiv till förslaget länge eftersom lokalpolitiken tenderar att dränkas av den högljudda rikspolitiken inför varje val. Att ha en särskild dag för val till kommuner och landsting kan vitalisera demokratin och göra lokalpolitiken mer relevant. Från vänsterhåll avfärdas det som ett sätt att "minska valdeltagandet och öka den borgerliga röstandelen". Så stort förtroende har alltså somliga inom vänstern för sina egna väljare. Och vad miljöpartiet skulle ha att vinna på att fler röstade borgerligt vete gudarna.

Ändringar i grundlagen driver man inte igenom hur som helst, det är därför naturligt att försöka få socialdemokraterna med på tåget. Vänsterpartiet kan man faktiskt ge blanka fan i. Risken är tyvärr stor att slutdokumentet blir en sönderkompromissad halvmesyr.

Så svenskt

Apoteket ska börja sälja sexleksaker. Första tanken är att det inte alls är så förvånande, tvärtom väldigt svenskt. Vi ska förlita oss på staten när vi dricker, när vi spelar och när vi blivit sjuka, varför inte även när vi bli lite vågade och tjofaderittan och vill skaffa en sexleksak såhär i syndens år 2008?

Självklart lever produkterna upp till Apotekets "höga kvalitetskrav" (och självfallet när staten gör något "vågat" ska det säljas på försök till en början i utvalda butiker). Men bara tanken på att handla en löspenis på Apoteket Snäckan... Någon borde definitivt gå in med dold kamera och be om "råd" med sexleksakerna.

Jahapp, nu är det porren som fattas. Apotekets egna sensuella instruktionsfilmer featuring damer i vita rockar kanske vore något? På försök, förstås.

Vänstern och hatet

Vänsterns politiska hat har blivit föremål för diskussion inom den liberala bloggosfären. Även jag har funderat mycket över detta. Hur kan människor som ser sig själva som solidariska och toleranta samtidigt i det närmaste skryta med att de bör på ett så kallat klasshat? Att de hatar och föraktar andra människor? Ungsocialisternas blogg Proletärbella uttrycker det glasklart:

"När det gäller hatet kan jag faktiskt inte förstå den stora rädslan för denna mänskliga känsla. Jag kan ju börja med att nämna att det egentligen inte handlar om något individuellt hat ... I grund och botten handlar det alltså inte om individer utan om ett berättigat hat mot de som suger ut en."

Det avindividualiserade hatet mot en klass, en massa, en grupp människor, rättfärdigas med att "de suger ut en". Blanda hat, fördomar och fanatism och du får en klasshatisk socialist. Människan bakom gruppen och klassen glöms liksom bort. Kapitalister förblir först och främst kapitalister, en funktion i ett system, inte människor. Det är inte konstigt att respekten för andra människors fri- och rättigheter är så låg bland många socialister. Det är inte att förvånas över att liberalers och andras yttrandefrihet aktivit motarbetas på gator och torg och att skyltfönster och annan privat egendom krossas när dessa unga extremister känner att hatet rinner över lite grand. Det faktum att vissa har det lite bättre ekonomiskt än andra ger alltså en del av befolkningen rätten att hata den andra delen? Bristande respekt för andra människor bara för att de tillhör en viss grupp öppnar dörren mot tyranni.

Dessutom blir kritiken mot kapitalismen, som exempelvis Petter Nilsson formulerar här, synnerligen uddlös med vetskapen om att vi lever i den bästa av världar (om man gillar högre materiell standard, bättre hälsa och ett långt liv vill säga). Kritiken har nämligen inte förändrats särskilt mycket sedan Marx och Engels satt och författade. Världen, däremot, har förändrats. Kom igen, ungsocialister och klassrevolutionärer. Häng med lite i tiden.

Frihetsfrontens talarkväll: maj

Torsdagen den 22 maj är det dags för Frihetsfrontens talarkväll igen. Då blir det debatt mellan Antipiratbyråns Henrik Pontén och den moderate riksdagsledamoten Karl Sigfrid. Moderator är Frihetsfrontens ordförande Henrik Alexandersson.

Ämnet är fildelning.

Detta kommer att bli en intressant kväll om en mycket aktuell och inte helt lätt fråga. De två talarna står för varsin, rakt motsatt, uppfattning om fildelning.

Plats: Källaren till restaurang Samborombon, Stora Nygatan 28, Gamla
Stan Stockholm.

Tid: Torsdag den 22 maj kl 19.

Bar och viss förtäring finns i möteslokalen. Vill du äta något under mer ordnade former går det alltid bra att göra det på själva restaurangen i gatuplanet någon timma innan eller efter mötet. Det finns även prisvärt käk på flera restauranger i närheten.

Efter talarkvällen blir det barhäng i Gamla Stan.

Ingen anmälan är nödvändig. Alla är välkomna!

Be there!

Halvera skatten på bensin i stället

Att tanka bilen är inte det roligaste man kan göra. Särskilt inte när priset knäckt 13-kronorsvallen. Jag minns när priset klättrade över 10 kronor, då det inte längre fick plats på bensinstationernas pristavlor. Då kändes det på något sätt som att gränsen var nådd. Det fanns en stor opinion för att sänka skatterna på bensin. Borgerliga partier drev frågan kontinuerligt lokalt och på riksplanet tog kristdemokraterna tag i frågan så sent som innan valet 2006. Sedan har det inte hänt någonting och bensinpriset fortsätter att skena.

Statens institut för kommunikationsanalys (Sika) menar att Sverige måste dubbla bensinpriset (läs skatten) för att nå de uppsatta utsläppsmålen 2010. Det handlar alltså om en prisnivå på nästan 28 kronor litern. Sorry alla som bor i glesbygd och är beroende av bilen för att arbeta, handla och över huvud taget ta sig utanför byn. Ni får helt enkelt vänta på de bussar som aldrig kommer. Och bussbiljetterna blir förstås också dyrare när bränslet kostar det dubbla.

Trots kraven på att underkasta sig den nya klimatreligionen lever många sina liv som det erbjuds. Det har blivit billigare att resa utomlands, alltså reser vi mer. Thailand, en flygresa på upp till 13 timmar, har tagit över platsen som det mest populära resmålet för bland svenskar. Ingen klimatångest så långt ögat når här. Det är en positiv utveckling mitt i all klimathysteri. Vi är alltså inte villiga att avsäga oss den frihet och självständighet som det moderna livet erbjuder oss. Bilen behöver dessutom många av oss dagligen.

Mot bakgrund av detta tror jag att det fortfarande finns en opinion mot stigande skatter på bensin som politikerna kan utnyttja. Frågan är bara: vem vågar?

Klantigt värre

En man fastnade, oskyldig, i polisens senaste razzia mot misstänkta innehavare av barnpornografi. Orsak: polisen hade tagit fel på hans IP-adress. Polisen noterade snabbt felet. De påpekar också att förnutom att mannen nekade till brott såg hans bostad "inte ut som de brukar göra i sådana här fall". Hur brukar misstänktas bostäder se ut då, tro...? Låg det inga nakna barn under sängen?

Polisen menar också att sådant här har hänt förr. "Man har skjutit in tårgas i fel lägenhet och så" säger en företrädare för Rikskriminalpolisen. Det låter betryggande.

I stället för fartkameror