Avrättningsstaten

Texas är den amerikanska delstat som håller rekord i antal legala avrättningar. I natt firade staten sin 500:e avrättning när Kimberly McCarthy togs av daga med en giftinjektion.

Dödsstraffet är fel av så många anledningar. Det är fel därför att staten inte ska bestämma över liv och död. Det är fel därför att straffets oåterkallelighet ställer krav på rättssäkerhet som ingen stat kan leva upp till. Det är fel därför att det manar till våra mest primitiva instinkter om blodshämnd.

Vi vet att oskyldiga döms till döden. Ett större antal har, inte sällan tack vare The Innocence Project, friats med DNA-bevisning efter många år på "death row". Hur många oskyldiga som gasats, stekts till döds med elektricitet eller förgiftats i amerikanska fängelser får vi aldrig veta.

Vid brott som anses särskilt grymma - som mord och försvarslösa gamla - tenderar även normalt sansade personer skrika efter hämnd, kastrering och avrättning. Stödet för dödsstraffet i Sverige mäts med jämna mellanrum. Men det normalt starka stödet för dödsstraff i sådana mätningar ska tas med en stor skopa salt. Om frågan skulle komma upp till folkomröstning - vilket förstås är helt orealistiskt av många olika skäl - skulle den röstast ned med kraft. 

Politiskt är det främst nationalistiska och rasideologiska grupper som skriker efter dödsstraff i Sverige. I USA är den åsikten betydligt mer mainstream, och stödet i Texas är sannolikt starkt.

Globalt sett är dödsstraffet på tillbakagång. Ett fåtal länder, däribland Iran och Kina (medan exempelvis Nordkorea sköter sina avrättningar mer i skymundan), står för en stor del av det globala antalet. Det är dags för USA att börja bete sig som den stolta demokrati det säger sig vara och avskaffa dödsstraffet i hela landet.

DN smutskastar Snowden

DN har inlett något slags misstänkliggörandekampanj mot Edward Snowden.

Senast ut är Martin Liby Alonso, som upprepar det vi redan vet - att Ecuador ingalunda är press- och informationsfrihetens bästa land. Frågan är varför detta är viktigt just nu. Snowden flyr efter att ha avslöjat det mest omfattande övervakningsprogrammet i världshistorien. Han har världens mäktigaste säkerhetsmyndigheter efter sig.

Om Snowden hade sökt asyl i Ryssland hade han kritiserats. Hade han flytt till Kina och sökt asyl där hade han kritiserats. Nu får Snowden illa dold kritik för att han valt att söka asyl i Ecuador.

Jag tror att Snowden hade föredragit att slå sig ned i Storbritannien, Tyskland eller kanske Sverige. Men eftersom hela EU går i USA:s ledband i det så kallade kriget mot terrorismen, var detta aldrig seriösa alternativ. Då hade Snowden lika gärna kunnat ta första bästa flyg tillbaka till USA i stället.

Edward Snowden kommer, som han själv påpekat, aldrig kunna känna sig säker igen. Men risken att bli utlämnad och dela Bradley Mannings öde i en amerikansk fängelsehåla i resten av livet begränsas markant om han bosätter sig i länder som redan har en dålig relation med USA och som inte anser sig ha något att förlora på att den blir ännu lite sämre. Dit hör bland annat Ecuador och Venezuela. 

Vi borde hylla det Snowden har gjort i stället för att ifrågasätta hans val av asylland. Och vi borde fråga oss varför inte Sverige är ett land som visselblåsare vill fly till.

Ta bort nämndemännen!

Nämndemännen är en sorgesam historia. De är politiskt tillsatta outbildade personer som utgör en uppenbar risk för rättssäkerheten.

Nu föreslår en ny utredning åtminstone ett steg i rätt riktning - färre nämndemän, färre politiskt tillsatta sådana och inga nämndemän i vare sig hovrätt eller kammarrätt.

Utredaren vill framför allt bredda rekryteringen till nämndemannakåren. Tanken att man inte ska behöva tillhöra ett politiskt parti för att kunna bli nämndaman är förstås god. Men inte god nog.

Jag anser att våra domstolar helt ska besättas med jurister, inte lekmän - och i synnerhet inte politiskt tillsatta lekmän. Det ska vara välutbildade och kunniga personer som dömer. Punkt slut.

Vi är alla fienden

Ett jätteenkelt sätt att tjäna pengar på

Det förekommer inget trolleri. Skattesänkningar och slopad TV-avgift får konsekvenser. Och om du ändå känner att din dator inte är en TV så får du läsa på lagen.

Aftonbladet-kolumnisten Ehsan Fadakar tycker att alla ska betala TV-avgift, punkt slut. Annars får det konsekvenser.

Och visst är det rent juridiskt korrekt att alla som innehar en dator, smarttelefon (och även surfplatta, även om det inte fastslagits ännu) ska betala TV-avgift. Själva sakfrågan är dock: är licenssystemet rimligt?

Det finns förstås personer som vill ha allt - gratis sportsändningar i SVT och slopad TV-avgift. Men det är inte vad saken handlar om här och nu. TV-avgiften handlar om tvång. Avgiften liknar en skatt i så måtto att vi inte kan välja bort den och samtidigt leva ett modernt liv. Om du har en TV för att se film och spela spel, om du har en smarttelefon eller dator i arbetet är du skyldig att betala för sändningar i Sveriges Television och Sveriges Radio.

Det är ett genialt system, så genialt att Bahnhof gjorde en grej av det den 1 april. Först nu när innehavare av datorer och smarttelefoner blir betalningsskyldiga börjar allt fler reagera mot systemets orimlighet.

Det finns dock en rimlig väg ut ur detta: göm SVT bakom en betalvägg och låt alla som vill betala göra det. Många kommer att betala - frivilligt. Men färre betalande kommer tvinga statstelevisionen att effektiviseras och göra sig av med en del barlast som hängt kvar i decennier. Eva Hamilton borde se fram emot utmaningen.

Nyliberalen fyller 30 i nytt nummer

Nyliberalen fyller 30 år! Det firar vi med ett brett temanummer om frihet och rättigheter. I det nya numret kan bland annat läsas om:

# Libertarianism i praktiken
Antingen står man för principer eller så överger man dem. Oavsett tolkning av den libertarianska ickeaggressionsprincipen är acceptansen för avvikelser den största anledningen till libertarianismens historiskt väldokumenterade oförmåga att förändra samhället. Per Bylund propagerar för en libertariansk radikalism som tar ställning och står upp för det.

# Fri rörlighet
Alla skäller på den svenska migrationspolitiken, men ingen ser grundproblemet. Fredrik Segerfeldt förklarar hur den svenska jämlikhetsnormen bidrar till att personer med utländskt ursprung utestängs från arbetsmarknaden. Sverige behöver göra upp med sin besatthet vid små inkomstskillnader.

# Aktivism
Politikerna respekterar inte våra rättigheter utan gör ständiga undantag och kompromissar bort dem. Och de flesta kommer inte att märka något förrän det är för sent. När vi väl fått en ondskefull och överdrivet maktgalen politisk ledning är regelverket redan på plats. För att försvara våra rättigheter krävs aktivism, uppmanar Henrik Alexandersson.

# Sex

Medan andra europeiska länder hjälper funktionshindrade i att få sex har Sverige lett utvecklingen åt andra hållet och förbjudit köp av alla sexuella tjänster. Oscar Swartz gör en historisk tillbakablick på hur Sverige medelst förbud och vänsterfeministisk moralism har gått från att vara ett öppet och tolerant land till ett som fördömer ”inkorrekt” sex.

# Vapen

Vad säger egentligen forskningen om effekterna av vapenregleringar? Antagandet att det är vanligt med stölder av vapen från legala ägare och användning av tidigare legala vapen vid brottslighet saknar empiriskt stöd, skriver Erik Lakomaa.

# Integritet

Den övervakning som sker när alla människors elektroniska trafik överlämnas till

amerikanska myndigheter i bulk vänder helt på begreppen. Nu är vi alla misstänkta terrorister tills motsatsen bevisats, skriver Hans Li Engnell.

Dessutom: Hur gjordes Nyliberalen för 30 år sedan? Henrik Bejke minns tiden före datorns intåg.

Ett uppretat USA står handfallet

USA beter sig som ett retat bi. Stormakten är irriterad över att Hongkong inte utlämnade Edward Snowden utan lät honom fly vidare till Moskva.

Sedan dess har Washington desperat utövat påtryckningar på Moskva för att få Snowden utlämnad innan han hinner resa till Ecuador. Amerikanska myndigheter har dragit in hans pass, men det lär inte hjälpa. Vladimir Putin har säkerligen i god tid varit informerad om Snowdens ankomst till den ryska huvudstaden, och om det är något Putin finner stort nöje i är det att sticka ett finger i ögat på USA. Hade ryska myndigheter velat gripa Snowden hade de givetvis gjort det direkt när flyget landat.

Edward Snowden har världens mäktigaste land emot sig. Men de senaste dagarna har vi fått se hur även en stormakt som USA kan stå handfallen när andra länder vägrar gå i deras ledband. Det troliga är därför att Edward Snowden kommer att tillåtas resa vidare och beviljas asyl i Ecuador. Det är ett stort långt finger till den totala övervakningsstaten, också kallad Amerikas förenta stater.

Antalet länder som skulle ta emot en hjälte som Snowden är sannolikt många. Få regeringar skulle vilja möta sina väljares vrede mot ett utlämningsbeslut. Men Snowden vill spela säkert och lär därför hamna i ett sydamerikanskt land som inte har något att förlora på en diplomatisk tvist med USA.

Vid lunchtid i dag uppges Edward Snowden lämna Moskva med ett flyg till Havanna, därifrån bär det sannolikt vidare till Ecuador. Jag önskar herr Snowden trevlig resa.

Sommarseminariet 2013 - dags att reservera din plats!

Det börjar bli dags att boka en plats på Frihetsfrontens sommarseminarium som i år hålls helgen den 23-25 augusti!

Talarlistan ser ut som följer:

Victoria Nilsson, förbundsordförande i Fria Moderata Studentförbundet
Hanna Wagenius, förbundsordförande i CUF
Pär Ström, författare och tidigare jämställdhetsdebattör
Oscar Swartz, entreprenör, debattör och skribent
Erik Laakso, socialdemokratisk bloggare och debattör
Lars Trädgårdh, professor i historia
Arenze Thigpen Jr., CEO International League of Signature Gatherers (ILSG)
Scott Kohlhaas, Libertarian Party Alaska

I likhet med tidigare år håller vi till på en kollogård på Barnens ö, en bit norr om Norrtälje.

Här samlas nyliberaler, libertarianer och andra frihetsvänner från Sverige, Norge och andra änder för att diskutera politik, ideologi och filosofiska frågor.

Försäkra dig om en plats genom att sätta in deltagaravgiften, 790 kr för studerande och 990 kr för övriga, på PlusGiro 449 71 84-4 eller bankgiro 285-5295, med betalningsmottagare Nyliberalt forum. Mat och husrum är inkluderat i priset. Du som är stödmedlem i Frihetsfronten har 10 procent rabatt på priset. 

Tidigare års seminarier har ofta varit fulltecknade, se därför till att försöka dig om en plats i god tid!

Som vanligt erbjuds: intressanta anföranden, spännande bekantskaper, bar, bad för den som önskar, god mat, frivillig fotboll, musik och hejdlöst festande.

Nytt för i år är att vi kör Frihetsfrontens Texas Barbeque på lördagskvällen där våra kockar tillagar äkta BBQ.

Vi ses!

Feminism och fylla - så typiskt svenskt

I Sverige tycker vi inte om att prata om svenskhet. Det finns, i alla fall officiellt, inget som är typiskt svenskt.

Genom att klassa något som svenskt tror vi oss nämligen utestänga alla som inte är födda i Sverige och göra dem till slavar under det "svenska". Denna tanke krockar förstås med bilden av när glada människor som blivit svenska medborgare viftar med svenska flaggan och skriker "heja Sverige!" högre än många infödda svenskar.

Det finns dock en rad företeelser som vi brukar våga kalla typiskt svenska. En är förstås jämställdheten. Många ser Sverige som Föregångslandet™ på området, det feministiska paradiset där hela befolkningen hyser en blind tro på könsmaktsordningen och där det är helt i sin ordning att tillskriva halva befolkningen en kollektiv skuld för de orättvisor som drabbar den andra halvan.

En annan är förhållandet till alkohol. Att en riktig svensk gillar att ta sig några stadiga är ingen hemlighet. På vissa årliga högtider gäller det dessutom att dricka lite (mycket) extra. Midsommar är en sådan högtid. Den kommer påpassligt bara någon vecka efter att alla gymnasister redan skrämt slag på halva stan när de under påtaglig berusning firat sin student. Midsommar är så förknippat med alkohol att Nyhetsmorgon i TV4 ägnar en del av midsommardagen åt att diskutera tecken på alkoholism.

Jag har aldrig riktigt förstått denna suparkultur, i alla fall inte sedan jag var runt 20. Varför förväntas vi dricka oss halvt medvetslösa på vissa bestämda högtider? Är det svenskt att bli plakat på midsommar och vara bakfull så det knakar i huvudet dagen efter? Kvalificerar man sig då?

I så fall önskar jag gärna lite osvenska tillskott till det svenska midsommarfirandet. Tänk vad mycket lugnare och skönare det vore om alkoholen ersattes med cannabis på midsommar- och nyårsafton. Mindre bråk och stök, färre våldtäkter, polisen kunde ägna tiden åt bättre saker än att omhänderta fyllskallar. Och inte skulle folk gå omkring och spy i varje buske heller. Bara fördelar.

Men nej, midsommar- och nyårssupandet är nog här för att stanna. Precis som den svenska feminismen. Och eftersom jag varken är feminist eller gillar att supa skallen i bitar på midsommar och nyår, kanske jag inte ens är särskilt svensk längre. Om det nu fanns något som var svenskt, alltså.

Jakten har inletts

USA vill åtala Edward Snowden för bland annat spioneri. Kampen för att få honom utlämnad från Hongkong har nu inletts.

Frågan är om han kommer att utlämnas eller om Beijing lägger sig i ärendet. Den kinesiska regeringen har säkerligen intresse av Snowden. Samtidigt är kineserna förmodligen inte redo att riskera sina relationer med amerikanerna, som de hoppas ska förbättras under Xi Jinping.

Snowden menar att Storbritanniens övervakning är ännu värre än USA:s. Vilket inte förvånar det minsta. London är världens mest övervakade huvudstad. Britterna har satt något slags informellt rekord i att övervaka sin befolkning på offentliga platser. Givet den terrornoja som spritts inte minst efter Londonbomberna är det inte ett dugg överraskande att brittisk underrättelseverksamhet spionerar på sin befolkning.

Problemet här, precis som i fallet med NSA, är att även icke-britter drabbas av myndigheternas snokande. Både brittiska och amerikanska underrättelsemyndigheter samlar in information om medborgare i hela världen. Det är de ansvariga bakom dessa, inte visselblåsare i allmänhetens tjänst, som borde ställas inför rätta.

För alla som önskar en värld utan myndigheter som snokar i vårt privatliv, eller åtminstone en värld där sådana övergrepp fortsättningsvis avslöjas för allmänheten, är det viktigt att Edward Snowden får en fristad.

Sverige enas för snuset

Jag tycker absolut att Sverige både ska få saluföra och exportera snus. Den frågan ska inte avgöras på EU-nivå.

Men även om det alltid är roligt att se engagemang mot EU:s klåfingrighet, är det lite komiskt att det just är en egentligen trivial fråga som det svenska snusets överlevnad som får människor att gå igång. Inte övervakningsstaten. Inte den krympande nationella demokratin. Inte det växande avståndet mellan vanliga medborgare och det alltmer världsfrånvända EU-frälset.

Vem skickar regeringen att sköta förhandlingarna för Sveriges del? Jo, folkhälsominister Maria Larsson (KD). Jag trodde att hon var fullt upptagen med att propagera för högre dödlighet bland narkomaner.

Public service är motsatsen till service

Regeringen har beslutat förlänga systemet med en TV-avgift i ytterligare sex år. Det förhatliga Radiotjänst blir därmed kvar. Saken ska utredas vidare, men vi ska inte räkna med någon förändring inom överskådlig tid.

Detta är en besvikelse för alla som önskat en alternativ och mer modern finansieringslösning för public service. Systemet skapades när svenskar hade en TV-kanal att titta på och TV:n var den enda mottagaren. Det är således oerhört föråldrat. Tyvärr tar regeringen inte hänsyn till detta faktum utan väljer den enkla vägen genom att helt enkelt förlänga eländet för att få frågan ur världen.

Public service-avgiften kostar varje hushåll 2 000 kronor per år. Det spelar ingen roll om du tittar på TV eller inte. Du behöver inte ens äga en TV längre för att bli betalningsskyldig. I dag räcker det att du äger en dator, surfplatta eller smarttelefon för att Radiotjänst ska kräva in licenspengarna. Det är ett fullständigt orimligt system. Särskilt som alla med tillgång till dessa prylar kan se public service hela utbud oavsett om de betalar eller inte.

Jag förstår inte varför SVT, UR och SR inte kan gömma sina tjänster bakom en betalvägg. Ha ett standardutbud med SVT, SVT2 och SR för en billigare penning. Erbjud tilläggstjänster som UR, Barnkanalen, Kunskapskanalen, SVT Play och något mer för den som är intresserad av hela utbudet. Enkelt, rättvist, modernt. Alla får det de betalar för.

Finansieringen av public service är ett skämt. Tyvärr gäller det även regeringens hantering av densamma.

Vårt smala samhälle

Heterosexuella, bögpar, kärnfamiljen, muslimerna, lesbiska med barn, intergenerationella par, polyamorösa. Vilka ska bort? Den frågan uppehåller alldeles för många människor.

För rättroende kristna är svaret "de flesta utom vi". Endast den gudsfruktande kärnfamiljen är god nog att passa in i detta idealsamhälle. Dessa uppfattningar är vanliga i USA, och de ges global spridning inte minst varje gång det drar ihop sig presidentval, men tittar vi runt i vår egen närhet ser vi att var tredje finländare röstade som de gjorde i det finska presidentvalet därför att de inte ville se en homosexuell president.

Vi ser vuxna par utsättas för omgivningens nedlåtande blickar på grund av "för hög" åldersskillnad. Vi ser ungdomar drabbas av en föråldrad syn på sexualitet. Vi ser hur personer med utländska namn diskrimineras. Förbudet mot att gifta sig med flera partners bygger på en klassiskt konservativ uppfattning om kärnfamiljen, mamma-pappa-barn, som samhällets fundament och minsta beståndsdel. Men när frågan om månggifte plockas upp av Centerpartiet säger det toleranta, öppna och inte minst sekulära Sverige bestämt nej. Det klassas som ett "tokförslag" av både medier och politiska kommentatorer.

För vissa är bögar ett hot mot samhället. För somliga är det antifeministerna, som har mage att ifrågasätta könsmaktsteorierna, som orsakar ett "ordlöst fladder i bröstkorgen". Och för Sverigedemokraterna och en mängd likartade partier runtom Europa heter hotet islam. Men även enligt de mest politiskt korrekta i Sverige finns hoten där ute. Hoten mot samhället, mot jämställdhetsideologin, mot det korrekta sättet att vara. Det är sexarbetarna, det är pedofilerna, det är storföretagen, det är kabel-TV (jo, debatten om hur moraliskt degenererande vissa TV-program är fortsätter), det är drogliberalerna, det är porren, det är det hotfulla internet.

Kort sagt är vi människor inte så oerhört toleranta som vi ofta tror. Våra samhällen är i grunden konservativa. Det tar sig bara lite olika uttryck på olika håll. I stället för att skapa lagar och regler som gör att alla får plats i vårt samhälle, och bygga samhället på tolerans för det avvikande, äckliga och konstiga, vill alla politiska krafter - från höger till vänster - skapa ett slags idealsamhälle. Dessa samhällen innehåller hinder. Inget är inkluderande för alla. Det är alltid någon som inte kommer att få plats. Vissa kommer att motarbetas med lagboken, andra utsättas för ett socialt stigma. Den politiska kampen avgör vilka.

Det brukar sägas att när fan blir gammal blir han religiös. Jag tror att det ligger något i att vi tenderar att bli lite mindre radikala med åren. Till slut är det enda man önskar sig lugn och ro. Men vissa fundamentala frågor kan en person som definierar sig som liberal aldrig rucka på. Det är rätten till den egna kroppen och rätten till personlig integritet, ett privatliv. Det är rättssäkerheten, transparensen i myndighetsutövningen samt subsidiaritetsprincipen, som helt glömts bort i en alltmer auktoritär och svällande politisk byråkrati på både nationell och europeisk nivå där besluten fattas över folks huvuden och allt längre bort.

Dessa fundamenta, om de faktiskt tas på allvar, gör att man nog inte kan betraktas som konservativ hur gammal man än blir. Drömmen om något slags samexistens för alla ovannämnda grupper av människor och företeelser ter sig dock alltmer som en utopi. Knappast någon tycks heller ens önska annat. Frågan är då vem det där idealsamhället är till för?

Filmtips

Ni har väl inte missat den fenomenala miniserien Unsere Mütter, unsere Väter (Krigets unga hjärtan) som sänts i SVT? För den som missat den finns serien på SVT Play.

Lite tankar om serien kan du läsa på min film- och spelblogg: Det bästa på mycket länge

Vart ska Snowden ta vägen?

Bradley Manning är infångad och kommer sannolikt aldrig ut igen. Julian Assange sitter inlåst på Ecuadors ambassad i London sedan ett år tillbaka. Vart ska Edward Snowden ta vägen när han inte längre får vistas i Hongkong?

Ryssland har erbjudit Snowden asyl, men även om detta erbjudande skulle vara seriöst menat är det inte sannolikt att Snowden skulle vilja emigrera till Putinland. Han är trots allt inte Gérard Depardieu.

En rolig tanke är att Edward Snowden skulle välja att söka asyl i Kina. Han riskerar då inte att utlämnas till USA. Kina är visserligen ett uselt land vad yttrande- och informationsfrihet beträffar. Men regeringen är faktiskt helt öppen med detta. Den försöker inte låtsas vara något den inte är. Den pratar inte om "open government". Den amerikanska administrationen har ljugit sitt folk rakt upp i ansiktet och försöker nu släta över det hela.

Kina är dock knappast ett alternativ Snowden överväger. Han vore förstås väldigt välkommen till Sverige, men risken finns att han kommer att förses med huva, blöja och stolpiller och sedan föras till en undanskymd plats när svenska myndigheter går amerikanska till mötes.

Något paradisland på jorden finns inte i detta fall. Men Edward Snowden måste ändå fatta ett beslut snart om han inte vill bli något slags martyr som tillbringar resten av sitt liv i ett amerikanskt skitfängelse.

Den farliga idrotten

Moralisterna fick vatten på sin kvarn efter att boxaren Frida Wallberg golvats och fått en hjärnblödning. Nu är det fritt fram för hjärnforskare och neurologer att kritisera boxningen och ropa efter förbud ioch fler regleringar igen.

Ja, boxning kan vara farligt. Precis som störtlopp, Formel 1 eller en rad extremsporter. Men all elitidrott bär med sig en potentiell risk. Det dör folk på fotbollsplanen med jämna mellanrum. Hockeyspelare tvingas sluta på grund av upprepade hjärnskakningar. Elitsport är ingen lek. Kroppen tar stryk, olyckor händer.

Det är klart att risken för skador är större i en sport som går ut på att slå den andre motståndaren, men vems ansvar är det att två vuxna människor vill ställa upp mot varandra i en ring om inte de inblandade parternas? Myndiga människor måste få fatta dessa beslut själva.

Det är bra att branschen har ett helt annat säkerhetstänkande i dag än när Ingemar Johansson boxades och en person kunde bli golvad åtta gånger i samma rond utan att domaren bröt. Men om vi ska ha tillåta vuxna människor att fatta beslutet om de vill boxas eller ej, måste vi också tillåta riktig boxning. Ingen mellanmjölksvariant som bara passar i Landet Lagom.

Hjärnforskare och neurologer - era tjänster behövs annorstädes.

NSA övervakar oss därför att de kan

Kritiken mot USA:s massövervakningsprogram har varit och fortsätter att vara hård. I Hongkong har det demonstrerats för Edward Snowden, men några stora demonstrationer för säkrad personlig integritet i USA har vi inte sett röken av.

Av miljontals telefonnummer som finns i de loggar som NSA fått in ska endast runt 300 stycken ha detaljgranskats, hävdar Reuters. Kanske tycker amerikanska myndigheter att vi borde se denna uppgift som en tecken på att allas vår integritet inte är hotad.

Själv tycker jag att vi ska vända på frågan: om endast 300 av flera miljoner telefonloggar var intressanta för säkerhetsmyndigheten, varför behöver NSA tillgång till alla övriga?

Slentrianövervakningssamhället måste stoppas. Vi ska inte acceptera att staten i hemlighet hittar på nya sätt att övervaka och kartlägga våra liv. Vanligt hederligt polisarbete måste prioriteras framför bekväma övervakningslösningar som drabbar alla medborgare.

NSA:s Keith Alexander hävdade i en utfrågning att syftet med övervakningen är att skydda amerikanska medborgares rättigheter. På frågan från senator Jeff Merkley på vilken grund och med vilken auktoritet som NSA samlat in hans telefondata, hänvisade Alexander avvikande till justitiedepartementet.

Keith Alexanders avvikande svar är begripligt. Det finns ingen grund för att kartlägga och övervaka människor som inte gjort något fel. Anhängare av det nya övervakningssamhället kommer fortsätta hävda att dessa verktyg behövs för att undvika terroristattacker. Men dessa dyra och integritetskränkande åtgärder står inte alls i proportion till hur liten risken att drabbas av en terrorattack är. Vilket NSA förstås vet lika väl som alla andra.

De övervakar oss därför att de kan. Därför att vi låter dem göra det. Och vad kan vi i Europa göra? Tja, EU-kommissionären Cecilia Malmström lät nyligen glatt meddela att USA "förstår vår oro". Jo, tack.

Förenklat om invandringens effekter

Generaliseringar bör alltid betraktas med försiktighet. Det är därför olyckligt att många liberaler nu okritiskt springer efter den boll som OECD passat upp i en rapport i vilken hävdas att invandringen generellt ger en nettovinst till samhället. Det är ungefär lika tokigt som att räkna ut en generell kostnad för invandringen, som Sverigedemokraterna brukar göra i sina budgetförslag.

Det finns lönsam och icke lönsam invandring. Vi måste kunna vara ärliga nog att säga det. Detta konstaterande är inget ställningstagande för eller emot mer eller mindre invandring till Sverige. Det är bara ett konstaterande av faktum.

Det är ett de facto ett bekymmer att många som invandrar till Sverige fastnar i arbetslöshet, bidragsberoende och inte bidrar. Vad detta beror på och hur vi löser det är ett ämne för en annan bloggpost, men vi kan i alla fall ta en titt på statistiken.

Socialstyrelsen har sammanställt kostnaden för försörjningsstödet per capita i landets alla kommuner och stadsdelar i de större städerna 2011-2012. Där kan vi exempelvis se att varje invånare i Farsta betalar 1 590 kronor per år till försörjningsstödsbudgeten (i praktiken blir det förstås mer på den arbetande befolkningen). I Spånga Tensta är siffran nästan den dubbla - 2 993 kr. I Rosengård 6 756 kr, i Angered 5 360 kr. Förhållandet mellan hög andel mottagare av försörjningsstöd, utländsk härkomst och låg utbildningsnivå är rätt uppenbar i statistiken.

Mer oroväckande än andelen försörjningsstödstagare är hur många som inte tar sig vidare till en egen försörjning inom rimlig tid. Socialstyrelsen har mätt hur stor andel som får långvarigt (10-12 månader under året) eller mycket långvarigt (minst 27 månader under de senaste tre åren) försörjningsstöd. Om vi för enkelhetens skull åter tittar på Rosengård ser vi att av alla försörjningsstödstagare hade 53,4 procent långvarigt och 34,7 procent mycket långvarigt stöd från kommunen för att klara sin försörjning. Detta är väldigt alarmerande.

Även i en del kommuner och stadsdelar där få av invånarna får försörjningsstöd är andelen som får långvarigt eller mycket långvarigt stöd oroväckande hög. Det ekonomiska biståndet har blivit en permanent försörjning för alltför många, vilket aldrig var tanken. Detta tär inte bara på kommunens budget, det gör att den enskilde förlorar självförtroende och självkänsla eftersom den inte är herre i sitt eget liv.

På frågan om invandring är lönsam är svaret: det beror på. Vi kan inte jämföra en högutbildad arbetskraftsinvandrare med en lågutbildad åttabarnsfamilj från Somalia. Problemet är att ingen riktigt tycks ha någon realistisk lösning på hur den sistnämnda ska nå egen försörjning och hitta ett boende.

Socialstyrelsens jämförelse finns här.

Utdrag. Klicka för större bild.

And then Gustav Vasa said: There will be no more TV

Ungefär samtidigt som vi får veta att svenska folket kommer få lida under ett föråldrat och korkat TV-avgiftssystem under Radiotjänsts förvaltning i ytterligare sex år, kommer även nyheten att grekisk public service-TV och -radio stängs ned.

SVT:s vd Eva Hamilton tror att det på sikt är positivt att den korrupta koloss som varit den grekiska statstelevisionen går i graven. Ur askan kan något nytt födas. Kajsa Ekis Ekman är föga förvånande av en annan åsikt. Hon tycker att stängningen, som förstås sker av ekonomiska skäl i ett krisande land, är ett "angrepp på demokratin".

Kajsa Ekis Ekman har den bestämda uppfattningen att endast staten kan ge undersåtarna korrekt och neutral information (andra medier tillhör oligarkerna). Hon räds en utveckling där ett eventuellt återuppståndet public service kommer att besättas av högerfolk.

Lite som SVT då, vars före detta styrelseordförande var socialdemokraten och tidigare statsrådet Allan Larsson. Han ersattes av socialdemokraten och tidigare statsrådet Lars Engqvist som i sin tur ersattes av socialdemokraten och före detta Metallordföranden Göran Johnsson.

Det är tydligen skillnad på demokrati här och där.

Hens vara eller icke vara

Enligt en Novus-undersökning uppger 60 procent av de svarande småbarnsföräldrarna att de inte vill använda ordet "hen". Det har varit ett ämne för diskussion de senaste åren. Hur kan ett könsneutralt personligt pronomen väcka sådana känslor?

Frågan är berättigad, men svaret handlar mer om svensk jämställdhetsextremism än om en avog inställning till en liten förändring av det svenska språket. Hen kom från första början att användas i ett politiskt syfte, bland annat av transpersoner och queerfeminister men också av personer som velat göra något slags språkligt statement för svensk jämställdhetspolitik i vilken genusdagis och genusteori står högt i kurs.

Många språk har könsneutrala pronomen. I svenskan används traditionellt genusbestämda possesiva och personliga pronomen (min, din, våra, era - mig, dig, honom, henne). Men alla språk gör inte skillnad på kön på detta sätt.

I modern talad kinesiska finns ingen distinktion mellan kön, objekt eller djur: alla uttalas tā (他). I skrift används emellertid olika tecken för "han" (他) och "hon" (她) och ett tredje för "den/det" (它). För djur kan användas 牠, men det är ovanligt i Fastlandskina. Inte sällan används i stället 它 om djur (den hönan, det djuret).

Ur detta perspektiv finns fog att konstatera att hen vore praktiskt i svenskan. Både i tal- och skriftspråk. Men dess politiska undertoner gör att många inte vill använda det, undertecknad inkluderad. Det är ett misstag att politisera ett personligt pronomen på detta sätt.

För att ett nytt ord ska bestå krävs att det används av många. Det räcker inte att ett fåtal feminister använder "hen" i krönikor eller politiskt korrekta alster. Därför tror jag att "hen" kommer att dö ut. Om det tog tokfeminismen med sig vore det en välgärning.

Inte alls queerfeministiskt.