Fredsunionen rustar upp

Nobels fredspris har sedan länge haft ett löjets skimmer över sig. Med vinnare som Henry Kissinger (1974), Yasser Arafat (1994), FN:s klimatpanel IPCC (2007) och Barack Obama (2009) har den norska Nobelkommittén visat att priset är ett skämt och inte har något som helst med fred att göra.

Att EU blev årets pristagare har föga förvånande väckt både förvåning och protester. Timingen kan tyckas sällsynt illa vald med galopperande eurokris och en närmast existentiell kris i unionen.

Och visst blir det lite komiskt att Sveriges Radio samma dag som Herman van Rompuy, José Manuel Barroso och Martin Schulz tar emot priset rapporterar att EU planerar ett utökat militärt samarbete.

Fredspris, pyttsan!

Tipstack: Markus B

"Om vi bara ler och låtsas som ingenting kommer nog ingen att 

fundera över hur idiotiskt allt det här är."

Jag skulle rodna...

Kan man ge Nobels fredspris till Al Gore, kan man såklart ge det till Barack Obama också. Trots att ingen av dem har gjort ett skit för världsfreden.

Ett rimligare val hade varit Hans Blix, om nu någon människa är värd ett Nobels fredspris över huvud taget. Blix har åtminstone arbetat på fältet och gjort något konkret genom sitt arbete mot spridningen av massförstörelsevapen. Men en politiker som gick till val på en paroll av "hopp" och "yes we can", som ärvt två krig från krigspresidenten Bush och som hittills inte har lyckats avsluta något av dem...? Låt vara att Obama själv inte startade krigen, men vilken är själva fredsinsatsen, om jag får fråga?

Jag påminner mig scenen när en australiensare vann OS-guld i skridskor, kortdistans. Han gick till final eftersom alla andra i semifinalen åkte ihop och ramlade. Han vann sedan finalen för att alla motståndare åter igen krokade ihop och föll. Generad tog han sedan emot guldmedaljen. Hade jag hetat Barack Obama hade jag känt mig lite så just nu. För han har ju faktiskt inte gjort något för att förtjäna ett fredspris. "En mer konstruktiv roll i klimatarbetet". Vad fan har det med fred att göra?