Säkerhetsteatern fortsätter

Det kommer bli jobbigare att flyga. Igen. På Arlanda kommer alla resenärer till EU avkrävas ansiktsbilder, fingeravtryck och iris-skanning under en försöksperiod fram till september. "Smarta gränser" kallas försöket.

Jag är personligen duktigt less på de meningslösa säkerhetskontrollerna på flygplatserna. Ja, meningslösa. Världen blev tokig efter 11 septemberattackerna. Senare försök till dåd, som den berömde "skobombaren", har bidragit till att fler rutiner införts i säkerhetskontrollen. Sammantaget gör det resandet besvärligare för vanligt folk. Men om någon verkligen vill spränga ett flygplan, eller en flygplats, är det fortfarande möjligt i dag, precis som tidigare.

Vi vet att tillfälliga åtgärder tenderar att bli permanenta. Begränsningen i hur många milliliter vätska som får tas med ombord i handbagaget var en sådan åtgärd. Den är fortfarande kvar.

Dessutom är detta ett led i massövervakningen av oss alla. PNR är bara början. Räkna med att det kommer upprättas register med fingeravtryck, iris-skanningresultat och annat i framtiden. Detta är helt enkelt alldeles för häftiga verktyg för staten för att inte göras permanenta.

Jag ser hellre ISIS-skanner för misstänkta än iris-skanner för alla. För om någon tror att världen blir säkrare av att vi alla tvingas ta av oss skorna och bältet innan vi ska flyga, tänk om. Detta är inget annat än en stor, kostsam säkerhetsteater.

Du och jag betalar, både i pengar, bekvämlighet och tid.

Vad löser en liten flygskatt?

Fråga ett parti på vänsterkanten efter lösningen på ett problem och sannlikheten är stor att svaret antingen blir "förbud" eller "skatt".

Miljöpartiet tycker att vi reser för mycket. Med flyg, alltså. Därför har partiet tidigare förespråkat en koldioxidskatt som skulle tvinga flygbolagen att markant höja priset på flygresor. Men nu är det valår. Det senaste förslaget, som även stöds av Vänsterpartiet, är inte lika dramatiskt som tidigare - 110 kr extra för en flygbiljett inom EU och 270 kr i resten av världen. Detta skulle enligt MP ge statskassan ett tillskott på 3,5 miljarder kr.

Om MP nu vill att vi ska resa mindre är förstås några hundralappar på en flygbiljett helt otillräckligt. Ingen kommer ställa in sin resa till Berlin bara för att biljetten kostar en hundralapp mer, eller avstå från semestern i Australien för att den blir kanske en tusenlapp dyrare för hela familjen. Däremot kommer staten få in mer pengar.  Och skatter kan alltid höjas när de väl har införts, vilket vi alla är smärtsamt medvetna om.

Förslaget är därför både fegt och slugt. MP törs inte föreslå en skatt på minst 2 000 kr per biljett, vilket förmodligen är vad som skulle krävas för att få oss att resa mindre med flyg. I stället föreslår de en liten skatt som alla kan acceptera, som egentligen inte påverkar vårt resande.

Det löser ingenting. Men en ny skatt är förstås alltid lite kittlande för vissa.

Har separatisterna gått för långt nu?

Allt tyder på att Malaysian Airlines MH77, en Boeing 777, sköts ned över ukrainskt luftrum nära den ryska gränsen. 295 människor har omkommit. Högst sannolikt mördats.

Bilderna från kraschen, med föremål som segnar ned mot marken, och med vrakdelar spridda på ett så stort område, indikerar att planet faktiskt blev nedskjutet.

En separatistledare för "Folkrepubliken Donetsk" Igor Strelkov skröt på ryska VKontakte (motsvarande Facebook) att de skjutit ned ett Antonov-plan efter att flyget varnats att det olovligen beträtt luftrum tillhörande "folkrepubliken". Kort efter att det blev känt att det kraschade planet tillhörde Malaysian Airlines ska meddelandet ha tagits bort.

Den ukrainske presidenten Porosjenko har redan kallat kraschen för ett terrordåd och därmed indirekt pekat ut separatister. Separatisterna å sin sida kommer hävda att den ukrainska armén är ansvarig. Det som talar emot detta är att armén inte tidigare använt luftvärn, helt enkelt eftersom separatisterna saknar flyg.

Uppgifter säger att färddatorn, den så kallade svarta lådan, ska ha tagits om hand av separatister. Om detta stämmer kommer vi aldrig få veta hela sanningen om kraschen.

Det vi nu har att vänta är ett vidrigt propagandakrig, givetvis helt utan hänsyn till de stackars människor vars anhöriga av allt att döma har mördats på det mest fruktansvärda sätt.

Frågan är hur de länder vars medborgare har dödats kommer att reagera. 77 nederländska medborgare sägs vara bland offren, men säkert finns där även fransmän, tyskar och amerikaner. Har separatisterna skitit i det blå skåpet nu? Och vilken blir reaktionen mot Ryssland, som ju försett dem med vapnen?

En perfekt storm

Apropå MH 370:s mystiska försvinnande, som nu verkar kunna få en lösning, drar vi oss till minnes den förfärliga olyckan 2009 när Air France 447 försvann på väg från Rio de Janeiro till Paris.

Det tog nästan två år att hitta färddatorerna och det var först när de bärgats och analyserats som utredarna kunde få klarhet i vad som hade hänt.

Detta är den skakande berättelsen om den där juninatten, om hur en perfekt storm av tekniska och mänskliga fel resulterade i att livet plötsligt tog slut för 228 människor.

Maten i luften

Flygplansmat är en ständig skräck när man ska ut och flyga. Jag tror jag kan räkna den ätbara och ibland rent av hyggliga maten på ett flyg på min ena hand. Då har jag nog ändå i snitt flugit vartannat år sedan jag gick i lågstadiet.

Maten är normalt sett dålig. Det som kan rädda en på en längre flygresa är egenhändigt nedpackad frukt eller en brödbit som ingår i den så kallade middagen. Senaste flygresan till Hongkong var dock något i särklass. Jag har aldrig ätit så dålig mat någon gång.

Jag vet inte om felet är Finnairs och maten alltid är så här eländig eller om det var något som gick väldigt fel just denna gång. Resultatet var i alla fall äckliga köttklumpar i degiga och smaklösa nudlar tillsammans med fullständigt sönderkokta grönsaker.

Ibland undrar jag om det inte vore enklare att bara ge alla passagerare en banan och en sömntablett.

SAS flyger vidare

SAS flyger vidare, åtminstone ett tag till. Bolagets ledning lyckades få igenom de hårda sparkraven. Konkursen kunde därmed undvikas. Men frågan är hur länge.

SAS har inte lyckats konkurrera på den fria marknaden. Flygbolagets kostnader har varit alldeles för höga. Ägarna har tillskjutit hisnande elva miljarder (skatte)kronor och det har ändå inte räckt.

Försämrade tjänstgöringsvillkor, sänkta löner och höjd pensionsålder är tillsammans med utsåld verksamhet det som ska få verksamheten att gå ihop. Det finns inga tänder kvar att dra ut, som SAS styrelseordförande Fritz Schur uttryckte saken. Ett tandlöst SAS ska nu alltså göra vinst.

Att jämföra SAS med lågprisbolag Ryanair ger dock fel slutsatser. SAS ska inte och behöver heller inte vara något lågprisbolag för att kunna överleva. Det finns efterfrågan på högre standard än lågstandardbolaget Ryanair erbjuder. Problemet för det skandinaviska flygbolaget har varit att kostnaderna varit så oerhört mycket högre.

Att påstå att en konkurs hade varit bättre är ett märkligt förhållningssätt. Särskilt som SAS nu tycks ha insett hur pass stora förändringar som krävs för att klara konkurrensen. För alla anställda, för alla resenärer och för glesbygden är det positivt att företaget nu får en andra chans. Jag har flugit både kort och långt med SAS tidigare och gör det gärna igen. Men då måste de kunna konkurrera prismässigt.

Denna andra chans erbjuder också möjligheten att åter börja leta en köpare. Det blir ännu en utmaning.

SAS slukar miljarder

Alliansregeringen stod pall när oppositionen ville plöja ner miljarder i krisande biltillverkaren Saab. Maud Olofsson talade då, i egenskap av näringsminister, å skattebetalarnas vägnar.

Resultatet blev till slut att Saab gick omkull, 3 000 personer blev arbetslösa och Riksgälden blev sittande med ett reservdelsbolag (Saab Parts). SVT:s Uppdrag Granskning visar i kväll spelet bakom kulisserna när en ny köpare skulle hittas.

När det gäller flygbolaget SAS har den svenska regeringen dock inte alls varit lika kallsinnig. Här har den i stället synnerligen frikostigt öppnat plånboken och pumpat in miljardbelopp i bolaget. Som ägare har staten givetvis ett större ansvar än vad den någonsin hade för utlandsägda Saab, men det går inte direkt att hävda att regeringen varit försiktiga med skattebetalarnas pengar.

Saab gick under när hela bilindustrin krisade. Fler betydligt större tillverkare kommer att följa efter. Inte heller SAS kris är isolerad till det skandinaviska bolaget. Det är få flygbolag som gör stora vinster just nu. Men en god ägare ser vartåt vinden blåser och agerar.

SAS har befunnit sig i brant utförsbacke i flera år. Alliansregeringen hade kunnat sälja sin del i bolaget medan tid var. Men det är tydligen skillnad på miljarder och miljarder. 

Från avsugningar till porr med Ryanair

Jag är ingen älskare av Ryanair - frånsett det faktum att de oftast kommer fram i tid. Men man måste bara älska VD Michael O'Learys sätt att ge företaget uppmärksamhet.

På en presskonferens i Tyskland pratade O'Leary tidigare om visionen att Ryanair i framtiden skulle erbjuda både billigare och dyrare biljetter. Lägsta standard för några tior, högsta standard med "beds and blowjobs". Den generade kvinnliga tolken vägrade att översätta det sista till tyska. Själv tyckte jag att det lät som helt OK service på långflygningar.

Nu hävdar den gode O'Leary att Ryanair ska börja visa porr på sina flygningar. Genom att ladda ned en app ska resenärerna erbjudas att titta på porr på sina smarttelefoner och läsplattor. Allt mot skälig betalning, får vi anta.

Huruvida detta är ett mer trovärdigt förslag än sängar och avsugningar återstår att se, men det är nog ganska få som skulle vilja titta på porr med främlingar sittande precis bredvid sig. Då kanske man får fundera över att upprätta bås eller kupéer i framtidens flygplan.

Öl ger dig vingar

Två pints är tydligen vad brittiska stridspiloter får dricka före ett anfall.

Om jag befann mig på marken i närheten av britternas utsedda mål skulle jag uppskatta om den informationen inte läckte ut.

Den svenska modellen

Sökandet efter det störtade Air France-planets svarta lådor har gett resultat. De uppges vara i gott skick och kan förhoppningsvis ge svar på varför planet, som 2009 var på väg från Rio de Janeiro till Paris, plötsligt försvann och tog 228 människor med sig i djupet.

Försök ska också göras att hitta omkomna efter haveriet. Svenska myndigheter väntas föreslå att man dumpar sten och betong över vraket i stället.

Terrornojan och barnen

Övervakningsstaten är som mest extrem på många amerikanska flygplatser där resenärer förväntas posera inför nakenskannern eller genomgå en synnerligen närgången skrevundersökning innan de får flyga. Protester har hörts, men de flesta accepterar den kränkande behandlingen. Vilket förstås gör att den fortsätter.

Skrevundersökningsmyndigheten TSA får egentligen inte visitera barn under 13, men det hindrade dem inte från att på ett närgånget sätt muddra en sexårig flicka inför hennes föräldrar.

Lite ont i magen får man allt av att se detta klipp. Det säger väldigt mycket om vart vårt samhälle är på väg just nu.

När polisen vill se dina semesterbilder

Ekot i Sveriges Radio berättade i dag om hur tullen i en europeisk insats mot barnsexturism granskat passagerares datorer, telefoner och kameror när de landat på Arlanda efter en vistelse i Thailand. Granskningen skedde bakom stängda dörrar, trots att den vars ägodelar som granskas har rätt att få närvara.

Bertil Lintner, journalist i bland annat Burma, fick sina två datorer, sin iPhone och en kamera granskad utan att själv få närvara under granskningen. Personalen försvann bakom en dörr och det dröjde en timme. Totalt berördes 28 personer i insatsen.

Det rörde sig alltså om en insats mot barnsexturism. Tullen och polisen ville förstås se om det fanns några digitala bevis på övergrepp i resenärernas datorer, telefoner och kameror. Att utan konkret misstanke genomföra en sådan kontroll är förstås oerhört kränkande för den som drabbas. Bertil Lintner hade andra skäl att vara orolig eftersom han som journalist i ett land som Burma hade känsliga uppgifter på sin dator.

Även för en helt vanlig resenär finns det dock skäl vara orolig. Ty även om man inte har gjort något brottsligt under sin semester kanske man inte vill dela alla sina semesterbilder med polisen. Och hur kommer detta förfarande att påverkas om Sverige, som både Socialdemokraterna och en vänsterpartist har föreslagit, får en utvidgad sexköpslag som även gäller svenskar som vistas i andra länder? Kommer svensk tull och polis att granska våra semsterbilder efter Thailandsresan? Jag drar mig till minnes hur två bekanta efter sitt besök i Nordkorea fick sina kameror granskade på tåget innan de reste in i Kina...

Tullverket hävdar att det av praktiska orsaker inte alltid är möjligt att få närvara när ens dator, telefon eller kamera granskas. Men de verkar inte tycka att det är något problem. "Man måste ju lita på de myndigheter som är inblandade", tycker de.

Inte nog med att vi förväntas visa oss nakna eller få våra skrev granskade på allt fler flygplatser - vi ska visa allt innehåll i våra datorer, telefoner och kameror också. Hur många och övergripande kränkningar tål vi innan nog är nog?

Statliga sexuella trakasserier

Allt fler amerikaner börjar vakna och inse att de låter sig utsättas för sexuella trakasserier så fort de ska flyga. Allt fler flygplatser installerar nakenscanners. John Tyner protesterade och blev avvisad från flygplatsen under till slut ganska hotfulla former. Episoden spelades in med hans mobiltelefon och har, förstås, blivit ett populärt klipp på YouTube.

När en ur säkerhetspersonalen förklarar för Tyner hur visiteringen går till svarar han med den numera beryktade repliken: If you touch my junk I'm gonna have you arrested.

Det räcker för att hämta en "supervisor" som förklarar igen hur det hela ska gå till. Det är rätt komiskt att höra personer ur säkerhetspersonalen beskriva vad som egentligen är ett sexuellt övergrepp på ett ytterst torrt och sakligt vis (och så den manliga inspelade rösten i bakgrunden som stoiskt förklarar att "säkerheten är allas ansvar"...). Man kan spy för mindre.

- I don't understand how a sexual assault being made is a condition of my flying
- This is not considered to be a sexual assault...
- It would be if you weren't the government!
- ...this is considered an administrative search and we are authorized to do it.

Det roliga är att han inte ger upp utan fortsätter streta emot (på artigast möjliga vis) och av rent principiella skäl tar smällen som det innebär - missat flyg och böter på 10 000 dollar (varför ska ha tvingas böta, egentligen?). John Tyner, och alla andra som protesterar, har förstås rätt. Jag skulle personligen tycka att det vore direkt obehagligt att någon känner på min pung bara för att jag ska flyga. Varsomhelst annars skulle det anses vara sexuellt ofredande. Men precis, som Tyner säger, inte när det är staten som utför det. Frågan är också hur pedofilnojan ska kombineras med nakenscanning av barn.

Hela filmen från vilken ovanstående dialog är hämtad finns att se här (det intressanta börjar vid 3.00) och en intervju med Tyner och längre diskussioner här.

Ta dig i dalen

Jag är ingen pryd person. Men jag gillar inte när främlingar tar mig i skrevet eller tittar på mig när jag är naken. Jag har ingen exhibitionistisk ådra. Därför känns alla dessa fåniga säkerhetsåtgärder på flygplatserna, som dels skapar köer och gör allting krångligare, dels är djupt integritetskränkande, så oerhört trista.

I USA kan man välja mellan manuell visitering och nakenscanning. Väljer man det förstnämnda kan det bli intimt. Visiteringen går nämligen ut på att känna om det finns något mellan benen. De gräver tills de stöter på "motstånd", helt enkelt. Via HAX läser jag att Jeffery Goldberg på The Atlantic har genomgått en sådan handgriplig behandling. Det visade sig dock vara jämförbart med sexuella trakasserier och inte den våldtäkt som Hizbollahs säkerhetsfolk stod för.

"He felt me up good, but not great. It was not in any way the best pat-down I've ever received. The most thorough search I've ever experienced was in the Bekaa Valley, by Hezbollah security officers. That took quite awhile, and the Resistance really manhandled my Resistance. There was no cavity search, of course -- no magazine story, even one about Hezbollah terrorism -- is worth that. But it was the fairly full Monty."

Personalen på flygplatsen verkar inte vara överdrivet entusiastiska heller över att visitera passagerarna. Men det är ju för vår säkerhets skull...

Jag minns ett TV-program för många år sedan där ett besök gjordes på en vapen- och teknikmässa. Där fanns något slags föregångare till nakenscannern - en stol som scannade av kroppen. "We call it the Pecker checker", skrockade en man i övre medelåldern belåtet. Nu är den verklighet i form av en scanner som man bara behöver gå igenom på flygplatsens säkerhetskontroll. Eller så kan man välja att få lite handgriplig hjälp av flygplatspersonalen. Påminn mig att inte åka till USA.

Det som kan missbrukas, missbrukas

Nakenskanning på flygplatser är inte bara obehagligt och kränkande. Det är som upplagt för att missbrukas.

Så har således skett. En indisk kändis har fått skannade nakenbilder på sig själv spridda bland flygplatsens personal. Det är precis detta som vi blev lovade inte skulle hända. Men precis som att statliga register läcker och att poliser pratar bredvid mun, kommer nakenbilder vara alldeles för attraktiva för oss nyfikna människor för att vi ska förmå motstå frestelsen att behålla för eget bruk eller sprida dem. Människor är av naturen barnsligt nyfikna skvallerkärringar.

Men det är inte bara kändisar som har något att frukta när de går genom nakenskannern. Vilken resenär som helst torde uppleva detta som obehagligt. Frågan är hur långt det egentligen kan få gå innan argumentet "Jag har ingenting att dölja" ekar pinsamt ihåligt?

Nakenskanningens försvarare kommer att vifta med bilder på bin Ladin och hävda att det som har skett endast är ett litet tillfälligt snedsteg. Det kommer inte att ske igen. Men det kommer det. Frågan vi måste ställa oss är: vad är anständigt?

Vad gör staten till bra flygbolagsägare?

SAS blöder. Och det har företaget gjort länge. Nu ska ytterligare 650 personer sägas upp. Vid varje nytt varsel undrar jag om det finns några anställda kvar alls snart? Det gör det förstås. SAS har en betydligt större personaltäthet än Ryanair - som gör vinst. Do the math.

Svenska staten äger ungefär en femtedel av SAS och ska skjuta till ytterligare en miljard till det förlusttyngda företaget. Som ägare gör staten bara vad som krävs. Det är inte frågan om det. Frågan är varför svenska skattebetalare över huvud taget ska äga ett flygbolag.

Näringsminister Maud Olofsson var föredömligt tydlig under hela Saab-cirkusen: svenska staten ska inte äga bilföretag. Det finns det andra som sköter bättre. När det gäller SAS är argumentationen den motsatta. Det statliga ägandet ska bevaras för att SAS "är en tillgång för industrin och jobben i Sverige". Jag undrar vad som gör svenska staten till bra ägare av flygbolag?

Jag har inget emot SAS. Jag har flugit en del med dem både inrikes och utrikes. Till Kina var de helt OK, bättre än Air China. Även om flygvärdinnorna härstammar från kritaperioden och även om de inte kommer upp i samma standard som fantastiska Thai Air (men vilka gör det?), erbjuder SAS gedigen service. Men de är helt enkelt för dyra. När jag letar flygbiljetter tittar jag på prislappen, och jag vågar hävda att jag är långt ifrån ensam om detta.

Så, Maud Olofsson. Leta efter en ny ägare. Svenska staten ska varken äga bilföretag eller flygbolag.

Super? Nej, men jag tar gärna lite mat till ölen...

"Nej, för tusan. Däremot tycker jag att det är skoj att dricka. Har jag ett partaj så tar jag gärna 3–4 drinkar i stället för en."

Man måste bara älska sådana här raka kommentarer i stället för avbön och pudlar.

Men det var väl själva...

Jag älskar Ryanair - i alla fall deras sätt att göra reklam och därmed få uppmärksamhet. Företagets VD, Michael O'Leary, lovade för inte så länge sedan på en presskonferens i Tyskland "sängar och avsugningar" i första klass, som ett inslag i företagets nya policy med sänkta priser på de billigaste resorna och höjda priser och bättre standard på de dyrare resorna. Lyckligtvis, för O'Leary, hölls presskonferensen inte i Sverige. Han möttes av, förvisso lite generade, skratt i Tyskland.

Föga förvånande har Ryanair i andra fall fällts för sexistisk reklam av Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminering, ERK. Lyckligtvis har företaget struntat i detta trams och fortsatt som tidigare. Birgitta Ohlsson (fp) är förstås upprörd och manar till bojkott. Jag förstår inte hur någon har energi att bli upprörd över en reklamannons. Ännu mindre begriper jag hur någon kan bli kränkt av en reklamannons. Har ni inga riktiga problem att ta itu med i era liv? Har du, Birgitta Ohlsson, ingen nagelförlängning att göra eller någon syförening att besöka? Vad som helst som kan få dig att ge tusan i sådana här fånigheter!

När jag tar en titt på den annons som fälldes av ERK, undrar jag genast vad i den som är "diskriminerande". Diskriminering handlar definitionsmässigt om "orättvis behandling på grund av tillhörighet i en viss grupp". På vilket sätt behandlas kvinnan på bilden orättvist...?

Ta en sobril, är ni snälla.

Hanna Wagenius funderar också över vad som är så upprörande.

Flyget till Stockholm, bagaget till Köln

Har du blivit av med en väska på flyget? Eller har den kommit fram svårt försenad? Då är du inte ensam. Det försvinner eller försenas så det står härliga till. Över 42 miljoner väskor tappades bort eller försenades i hela världen förra året.

Det är nästan så att det börjar likna det glada 80-talet där företag blev av med sina produkter på grund av att SJ slarvade bort hela vagnar...