måndag 16 juli 2012

Kriget mot knarket - en religion

Centrum för Narkotikavetenskap har en läsvärd artikelBrännpunkt om polisens jakt på unga som provar droger. Under en narkotikarazzia på Åsöskolan i våras fördes elever bort för förhör och tvingades lämna urinprover. Samtliga visade sig vara negativa. Välkommen till vardagen i nolltoleransens Sverige.

Det finns gott om förespråkare av nolltoleranslinjen bland svenska politiker. Inte minst inom Alliansen. Johan Pehrsson (FP) vill gärna se narkotikahundar springa runt på högstadieskolor. Även Maria Larsson (KD) vill se hårdare tag. 

Det är svårt att föra en saklig diskussion med någon som anser att "det lagras i fettvävnaden" är argument nog för att klassa cannabis som dödsknark och tvinga högstadieungdomar att kissa i en kopp på ringa misstanke. Narkotikapolitiken är fullproppad med känslor, myter och bestämda uppfattningar. I  denna fråga är Moderaterna plötsligt synnerligen gamla.

Medan en stor del av världen går i liberalare riktning och genomför eller diskuterar avkriminalisering vägrar svenska politiker att vakna upp och inse att den rådande politiken är föråldrad, misslyckad och cynisk.

Ty svensk narkotikapolitik har aldrig handlat mot att hjälpa människor med beroendeproblematik. Den handlar i första hand om att straffa. Höga dödstal bland tunga missbrukare är därför av föga intresse för politikerna. Tvärtom kan det ses som ett argument för hur farligt det är att använda narkotika.

Och det är det ju, precis som alkohol, tobak och mycket annat i för stora doser. Jag har invändningar mot sjukdomsbegreppet vad missbruk beträffar, men det kan vi lämna därhän. Det viktiga är att vi slutar fokusera på att straffa och börjar intressera oss för hur vi bäst kan hjälpa. Vore det då inte bättre att titta på själva grundfrågan, nämligen varför unga väljer att proppa i sig preparat som de köper på nätet och inte har en aning om vare sig styrka eller innehåll? Vore det inte mer konstruktivt att söka finna svaret på varför vissa väljer att röka på dagarna i ända och på så sätt kunna hjälpa dem till åtminstone en mer rimlig konsumtion och därmed ett bättre liv?

Men nej. Syndarna ska straffas. I det sekulära Sverige kommer narkotikapolitiken så nära en religion det går att komma.

10 kommentarer:

Anonym sa...

Om man undersökte urinen från skoltoaletterna så borde man få en uppfattning om knark är ett problem på den aktuella skolan. Glöm inte att kolla skolans personal...

Anonym sa...

Nej för h-e!

Kolla INTE skolpersonalen!

MVH

/Läraren

Daniel sa...

Bra skrivet.

Anonym sa...

Nja, ett viktigt mål för politiken är förstås att hindra att knarkandet sprider sig. De som vill knarka är nog inte så mycket att göra åt, förutom att hindra dem från att förstöra livet för andra./Peter

Anonym sa...

Och endast den som knarkat vill egentligen knarka. Endast de som vill knarka igen förespråkar acceptans för knarkande./Peter

Hans Li Engnell sa...

Vad är egentligen att "knarka"? Röka cannabis några gånger om året? Ta kokain på krogen flera gånger i månaden? Använda narkotika dagligen?

Peter: Applicera samma resonemang på alkohol.

Anonym sa...

Knarkande "sprider sig" inte. Nils Bejerots teser är motbevisade sedan länge och var redan på 60-talet exempel på dålig forskning.

Peter, är det bara homosexuella som anser att homosexualitet ska legaliseras?

Unknown sa...

Själv levde jag 15 år i missbruk och åkte in på massor med behandlingar som predikade total avhållsamhet, resultatet var alltid ett misslyckande och en enorm skattekostnad. Slutligen kom jag för 8 år sedan in på den kontroversiella s.k substitutionsbehandling och får nu min drog, eller ja...eftersom det är lagligt så blir det ju magiskt till "medicin" i stället :P Har sedan dess blivit "svensson" som bor i hus, har familj och jobb (betalar alltså skatt). vilken sida av lagen tycker ni att jag och samhället vann mest på att drogen befann sig??? Ändå hör jag nästan dagligen att det är för jävligt att man ger knarkare knark. Skippa skräckpropagnadan och styr mot verkligheten och lösningen. Tack för ordet

Micke sa...

Man måste skilja på att "bota" narkomaner och "narkotikapolitk".

Det är helt rimligt att vårda människor som lider av sjukdom och likvärdiga tillstånd för att underlätta deras möjligheter att leve värdiga liv. Att ge heroinister heroin är helt rätt om andra vägar varit resultatlösa.


Att däremot marknadsutsätta ALL narkotika som libertarianer och en del andra vill kommer sannolikt att öka antalet narkomaner snarare än minska och jag är negativ till att man medvetet öppnar för skapande av mer lidande.

Anonym sa...

När medicinen dödar fler än sjukdomen måste medicinen förbjudas!

Det är inte bara "vissa libertarianer" som anser att kriget mot knarket har misslyckats och att en annan global drogpolitik vore önskvärd.

Det här gänget är ju inga virrpannor eller "knarkare" precis...

Asma Jahangir, human rights activist, former
UN Special Rapporteur on Arbitrary, Extrajudicial and Summary Executions, Pakistan

Carlos Fuentes, writer and public intellectual, Mexico

César Gaviria, former President of Colombia

Ernesto Zedillo, former President of Mexico

Fernando Henrique Cardoso, former President of Brazil (chair)

George Papandreou, Prime Minister of Greece

George P. Shultz, former Secretary of State, United States (honorary chair)

Javier Solana, former European Union High Representative for the Common Foreign and Security Policy, Spain

John Whitehead, banker and civil servant, chair of the World Trade Center Memorial Foundation, United States

Kofi Annan, former Secretary General of the United Nations, Ghana

Louise Arbour, former UN High Commissioner for Human Rights, President of the International Crisis Group, Canada

Maria Cattaui, Petroplus Holdings Board member, former Secretary-General of the International Chamber of Commerce, Switzerland

Mario Vargas Llosa, writer and public intellectual, Peru

Marion Caspers-Merk, former State Secretary at the German Federal Ministry of Health

Michel Kazatchkine, executive director of the Global Fund to Fight AIDS, Tuberculosis and Malaria, France

Paul Volcker, former Chairman of the United States
Federal Reserve and of the Economic Recovery Board

Richard Branson, entrepreneur, advocate for
social causes, founder of the Virgin Group, co-founder
of The Elders, United Kingdom

Ruth Dreifuss, former President of Switzerland and
Minister of Home Affairs

Thorvald Stoltenberg, former Minister of Foreign Affairs and UN High Commissioner for Refugees, Norway

Dom har skrivit en liten uppsats på FNs uppdrag som jag rekommenderar varmt t ex till Peter och Micke, som inte verkar begripip speciellt mycket vad det handlar om.

Läs detta! Obligatoriskt innan ni öppnar truten om droger igen!

http://www.globalcommissionondrugs.org/wp-content/themes/gcdp_v1/pdf/Global_Commission_Report_English.pdf

/Farang