Mat i rättan tid

Efter att en dödsdömd man inte ätit sin sista måltid vill en senator John Whitmire i Texas förvägra dödsdömda fångar mat innan avrättning.

"Det är extremt olämpligt att ge en dödsdömd person ett sådant privilegium. Ett privilegium som offret aldrig fick av förövaren", lyder det märkliga argumentet som justitiedepartementet gav tummen upp för.

Så om mördaren bjöd offret på middag är allt frid och fröjd?

Fast personligen kan jag ju undra hur pass sugen på mat man egentligen är bara någon timme innan man ska dödas av staten...

Fascister!

Johan Pehrson (FP) vill ha narkotikahundar springande på högstadieskolorna. Han lär glädjas åt att Helsingborgspolisen nu ska börja drogtesta 12-åringar mot föräldrarnas vilja.

Det kan uppelvas som integritetskränkande att 12-åringar - barn - måste visa snoppen eller snippan för polisen. "Men hellre det än att fler börjar använda droger", tycker Helsingborgspolisen. Javisst. Vad som helst för nolltoleranspolitiken! Vad som helst för att upprätthålla kontrollen! Jag är förbaskat glad att jag inte går i skolan längre.

Den svenska narkotikapolitiken har passerat alla rimlighetens gränser. Det är nu frågan om ren och skär fascism. När ska fler vakna upp och inse att det inte kan fortsätta så här?

Den heliga kon

Det har blivit hart när omöjligt att kritisera de beslut som fattas i EU, än mindre ifrågasätta unionen som helhet. Den som kritiserar detta superstatsprojekt pekas ut som knäppskalle, bakåtsträvare och oseriös. Politiker som företräder partier som normalt är väldigt pigga på att kritisera när staten lägger sig i våra liv faller helt utanför ramarna när det är EU som vill bestämma.

Centerpartisten Johan Linander anser att vi måste följa EU:s direktiv "hur dåliga de än är" (jawohl, mein Führer!). Moderaten Johnny Munkhammar håller med och exemplifierar det på följande sätt: "Ifall Opus Dei får stöd i EU för sin linje och det blir ett direktiv ska vi följa det." Slutsats: EU får aldrig ifrågasättas, aldrig trotsas, aldrig kritiseras. Jag undrar bara vad det är som ligger bakom denna fullständigt fanatiska trohet.

I en tid när ideologi och principer har blivit något man läser om i historieböckerna snarare än ser i riksdagen var det inte ett dugg förvånande att riksdagsdebatten kring propositionen om tidernas mest integritetskränkande lagstiftning i Sverige kom att handla om hur omoraliskt och dyrt det vore att gå emot EU. Moderater, folkpartister, sossar och centerpartister avlöste varandra i talarstolen och manade alla till att knäböja inför EU. Att lyda EU har blivit den enda kvarvarande principen. Detta innebär inte bara att Sverige ska sträva efter att ständigt vara bäst i klassen när det gäller att snabbt implementera EU:s direktiv utan också att all kritik mot sättet på vilket unionen fungerar eller inte fungerar måste viftas bort.

Svenska medier, av lathet, ointresse eller för att få tillgång till maktens korridorer i Bryssel, gör sitt bästa för att nedprioritera allt som kan tolkas som EU-negativt. Skandaler som ges stort utrymme i andra EU-länder förblir därför helt okända för gemene man i Sverige. Knappast någon vet hur ersättningssystemen ser ut, väldigt få känner till det enorma demokratiska underskottet i unionen och vilka konsekvenser det får på Sveriges suveränitet och demokratin i stort. De flesta vet förmodligen inte hur pass stort inflytande EU-besluten har över svenskars liv. Alla skandaler som med ojämna mellanrum dyker upp får den som enbart följer svenska riksmedier heller inte veta något om.

Här hemma har det på sistone förts en debatt om huruvida det bör införas regleringar för lobbyism inom politiken, liknande sådana som finns i USA. Men när den större EU-skandalen på senare tid briserar, där Sunday Times-reportrar med dold kamera visar hur europaparlamentariker går med på att lägga lagstiftningsförslag i utbyte mot miljontals kronor från just lobbyister, är det tyst i de stora riksmedierna. Detta är riktigt sprängstoff som borde få gott om tid i vilken Rapport-sändning som helst. Vem är det som stoppar dessa nyheter? Och varför?

Läs och se klippen: HAX, Europaportalen, EU Observer

Är det synd om plankare nu?

Genom att ta den förfärliga historien om Jesper Nilsson, som trakasserades av två poliser vid tunnelbanespärren vid Hornstull, som exempel på hur jobbigt och integritetskränkande det är med kontroller i tunnelbanan tror sig en plankare göra ett case mot hela avgiftssystemet i kollektivtrafiken. Det är förstås två skilda frågor. Att göra rätt för sig kan inte vara integritetskränkande.

Plankare bidrar inte bara till att biljettpriserna för att åka med SL stiger för alla som vill göra rätt för sig. Deras plankande är även ett slags kränkning. När jag passerar en spärr med mitt Accesskort och en person bredvid mig samtidigt hoppar över spärren och åker gratis räcker plankaren med den handlingen ett långt finger åt mig och alla andra som betalar och ser till att kollektivtrafiken går runt ekonomiskt. Tänk dig motsvarande situation i en mataffär. Du står i kön och väntar på att få betala flera hundra kronor för det du har lagt i kundvagnen när plötsligt någon kommer med lika mycket saker i sin vagn och bara går förbi kön och ut från affären. Utan att betala ett öre. Kassörskan tittar inte ens, hon är så van. Skulle det kännas OK?

Plankare är självömkande snyltare. Jag vill har fler kontroller, dryga böter för plankare och bättre spärrar som är svårare att ta sig förbi utan att göra rätt för sig. Det ska alltid löna sig att göra rätt för sig. Personer som vill snylta sig genom livet på andras bekostnad förtjänar bara förakt.

En vanlig dag i EU

I stora delar av Europa är det spartider. Många länder har tvingats till mycket stora besparingar som drabbar breda väljargrupper. Men i EU är allt som vanligt.

Europaparlamentarikerna har röstat för att ge sig själva 1 500 euro mer varje månad för att anställa fler assistenter eller höja lönen till de som redan jobbar åt dem. Det var Socialdemokraterna och konservativa EPP som drev igenom utgiftsökningen, som hamnar på totalt 120 miljoner kronor.

Kommentarer känns överflödiga.

Jag hatar er

Nu har lagrådsremissen om datalagringsdirektivet presenterats. Vi har kommit ett steg närmare ännu en omfattande övervakningslagstiftning i Sverige. Det här är på väg att gå käpprätt åt helsike.

Regeringen ville slippa en jobbig integritetsdebatt i valrörelsen och sköt därmed upp frågan till efter valet. Nu, med stärkt stöd i ryggen, lägger regeringen fram remissen. Kritiken är hård från många håll. Det har den varit länge, men det är först nu gammelmedia börjar intressera sig för frågan. Regeringen vill att vi ska vara tacksamma för att den föreslår lagring i "bara" sex månader. Det är så förbannat fräckt att jag tror jag får skabb.

Lagring av alla våra trafikuppgifter är ett väldigt trubbigt verktyg i arbetet mot brottsligheten. Det tar ingen hänsyn till att 99,9 procent av alla uppgifter som lagras tillhör folk som aldrig är av intresse i polisens arbete. Varför ska vi drabbas? Ändamålsglidningen har dessutom påbörjats redan innan direktivet blivit lag i Sverige. Nu ska även bötesbrott omfattas, vilket i princip betyder att polisen ska kunna hämta uppgifter för att styrka vilka jäkla skitbrott som helst. Eftersom Beatrice Ask inte kan stava till oskuldspresumtion är det inte att förvåna att hon heller inte kan stava till proportionalitetsprincip.

Först FRA-lagen och sedan detta. Regeringen har satt i system att använda lagstiftning som är tänkt att stävja brottslighet men som slår mot hela befolkningen. Detta är inte ett OK sätt att skapa lagar på. När det kommer till integritetsfrågorna, dessa i en rättsstat så grundläggande frågor, är den här regeringen fullkomligt tondöv. Den offrar integriteten för landets medborgare för att slippa betala böter till EU. Till den här regeringen finns egentligen bara en sak att säga:

Ta er i häcken!

Fler bloggar:
HAX, Lake, Fredriksson, Stenskott, Kulturbloggen, Polisstaten, Stenudd, Kolsjö, Leffe45, Bloggis, Sanningsministeriet, Demokraturen, Ipse Cogita!, Grenfeldt, Studio Hisingen, WhatsUpSthlm, Mina Moderata Karameller, Scaber Nestor, Cowchasers, Från ett påhittat paradis, Bergström, Källström, Suckerpunch, A lot of Nothing, l-hs, Alliansfritt Sverige, Kaka på väg, Nej till datalagring, En pirats blog, Futuriteter, Täng, Rouhivuori, Sanningsministeriet, Magnihasa, Johannes, Törnebohm, Sverige är inte världens navel, Word Up, Från utomlands, Dyspné, Vinden viskar mitt namn, Reflekterat, Marknadsliberalen, Jinge, Moberg, Ung Vänster, Med örat mot rälsen, Aftonbladets ledarblogg, Åhh!-sikt, Bengt H

Då var allt som vanligt igen...

Valet är över, Alliansen sitter kvar. Integritetsfrågorna försvann helt i valrörelsen. Både regering och opposition låtsades som ingenting. Piratpartiet misslyckades med att lyfta frågorna.

Nu kan allt således fortsätta precis som vanligt. Innan jul läggs propositionen om datalagringsdirektivet, den sannolikt mest integritetskränkande insatsen mot hela svenska folket någonsin. Det är sådana här dagar det är skönt att åtminstone ha gott samvete.

"Tack för valsegern. Nu bygger vi vidare på övervakningsstaten."

kram
Regeringen

De vill ju bara hjälpa till...

Socialdemokraterna verkar ha en märklig syn på demokrati.

Jag har tidigare berättat om hur äldrevårdspersonal vittnat om hur socialdemokratiska valarbetare förr om åren "hjälpte" äldre att rösta genom att ge dem kuvert med valsedlar i. I årets val jagar arbetarepartiet som bekant röster genom att "hjälpa" invandrare att rösta.

Nu har dessutom flera fall av valfusk uppmärksammats av personal i förtidsröstningslokaler i Huddinge. Socialdemokratiska valarbetare har betett sig obehagligt och aggressivt och följt med väljare in i röstningslokalen för att utöva påtryckningar. Socialdemokraternas ordförande i Huddinge tycker att diskussionen är tråkig. Bakgrunden, menar hon, är nämligen att valarbetarna velat "hjälpa till".

Detta är inte valarbetarnas uppgift utan en uppgift för personalen i varje röstningslokal. De ska svara på frågor och, om det behövs, visa hur man röstar.

Detta är ett skandalöst beteende av Socialdemokraterna. Det värsta är emellertid att de förmodligen inte tycker att de har gjort något fel.

Rosen, eller "den sprängda tomaten", hånler åt demokratin.

Sossemoral

När det gäller att jaga väljare är Socialdemokraterna särskilt hänsynslösa. Eller kanske uppfinningsrika. Jag minns fortfarande hur en nära anhörig till mig berättade om hur socialdemokratiska valarbetare förr om åren besökte äldreboenden och "hjälpte" de äldre att rösta "rätt". Valsedlar tillhandahölls såklart. Fiffigt.

Nu jagar Mona Sahlin invandrarröster genom att anordna en röstskola i Örebro och låta väljarna ta vägen förbi den egna valstugan. Det är ju snällt av Socialdemokraterna att "hjälpa" nyanlända invandrare att rösta - en uppgift som annars borde vara Valmyndighetens. Och råkar de rösta på Socialdemokraterna blir Mona glad.

Alla medel är tillåtna när makten och härligheten står på spel.

Ja, vad var det vi sa...

I Texas har en mamma delgivits misstanke om barnpornografibrott efter att ha lämnat in bilder på framkallning, bilder på vilka hon ammar sitt barn. "Misstänkt", tyckte mannen i fotobutiken. Polisen höll med, stormade in i huset och hade med sig en socialarbetare för att ta kvinnans barn.

"Om du hade sett bilderna, hade du förstått vad jag menar", säger den ansvarige polisen. Problemet är förstås att ingen utomstående får granska bilderna. Vad tusan som helst kan komma att klassas som barnpornografi utan att vi vet varför. När får vi ett liknande fall i Sverige?

Jag tror jag får stroke snart...

Syndikalisterna är brottslingar

Det är inte direkt första gången fackförbundet Syndikalisterna ägnar sig åt utpressningsmetoder i sin fackliga kamp. Deras beteende utanför Berns är således ingen överraskning. Vad som borde överraska är den borgerliga regeringens flathet gentemot fackets gangstermetoder. Något måste göras för att få slut på alla dessa fackliga extremisters övertramp och trakasserier.

Bakgrunden är en konflikt uppenbarligen konstruerad av Syndikalisterna själva. Nu står de utanför Berns i helg efter helg, under sina rödsvarta fanor, som självutnämnda strejkvakter. Och jävlas.

Så här borde det inte få gå till. Finns det en konflikt ska den lösas vid förhandlingsbordet, inte i form av vilda strejker eller, som i det här fallet, utpressning. Syndikalisterna borde givetvis motas bort av polis.

Ut i kylan

På tal om avståndstaganden har Moderaterna nu redan "glömt" sin nyss så tillgivne arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin. Partiets rikspresschef påstår sig inte ens ha kontaktuppgifter till Littorin längre och säger att han inte vet om denne fortfarande är medlem i partiet - en tydlig hänvisning till en önskan om att Littorin bör gå ur partiet och helst försvinna från jordens yta?

Mycket kan man säga om politik, men särskilt mån om människor är den inte.

Moderat krishantering.

Borgerligt rättshaveri

Det borgerliga haveriet i rättsfrågor bara fortsätter. Det är beklämmande att se. Beatrice Ask kommer att gå till historien som en av de värsta justitieministrar vi har sett i Sverige. De gredelina kuverten till misstänkta sexköpare var inget tillfälligt snedsteg, inget plötsligt hjärnsläpp. Hon talar bara ur hjärtat.

Nu vill regeringen att tull och polis ska få beslagta droger som ännu inte har narkotikaklassats. Fullt lagliga produkter ska alltså få tas i beslag bara för att de eventuellt kan bli olagliga i framtiden! Vad är det för fel på er? Vad sysslar ni med? Jo, ni försvarar med näbbar och klor det svenska kriget mot drogerna och gör er redo att gå över alla de gränser som krävs.

Detta förslag illustrerar hur desperata politikerna börjar bli. Den repressiva narkotikapolitiken ska försvaras till varje pris. Även om det innebär att oskyldiga drabbas, viktiga principer åsidosätts och unga trakasseras med kisslagar. Denna desperation riskerar att få värre och värre konsekvenser.

Tullen och Rikskriminalen jublar givetvis åt regeringens senaste förslag. Folkhälsominister Maria Larsson erkänner de juridiska problem som förslaget medför, men anser att "det är värt det". Så talar en principlös minister av traditionellt Allianssnitt. Inget annat att vänta när själva principlöshetens överbefälhavare är regeringschef.

Frågan är alltså vad som är att föredra i höstens val: en borgerlig justitieminister som är omedvetet ond eller en socialdemokratisk som är är fullt medveten om sin ondska?

I fablernas värld

Israel agerade rätt. Det kunde ju finnas vapen ombord. Förmodligen fanns det vapen ombord. Soldaterna sköt i självförsvar. Tomten finns på riktigt.

Hittills har ingen lyckats bevisa att fartygen som bordades av Israel hade vapen i lasten (om nu inte köksknivar och rakhyvlar räknas som dödliga vapen som hotar tungt beväpnade soldater och hela det israeliska folket).

I dagar har vi nu väntat på att Israel i direktsändning ska lasta av den vapenarsenal de ansåg var på väg till Gaza och Hamas. Vilken propagandaseger det skulle bli för Israel och dess militär. Men jakten efter dessa vapen ser ut att bli lika resultatlös som jakten efter Saddam Husseins massförstörelsevapen 2003. Och omvärldens dom lika hård.

De har förstås inte råd att köpa en själva...

Europaparlamentarikerna belönar sig själva med en varsin iPad. Drygt 50 miljoner skattekronor har öronmärkts för att parlamentarikerna ska kunna lägga vantarna på manicken så fort den landar på den europeiska marknaden.

Detta trots att politikerna, utöver sin redan feta lön, har en så kallad kontorsersättning på runt 40 000 kronor varje månad för just sådana här inköp.

Man vill bara kräkas.

via HAX

Sugen på en Big Mac nu?

Det är förstås illa nog att bedra kunderna med falsk marknadsföring om färska produkter. Det är illa nog att anställda när det är lite att göra tvingas stämpla ut och sitta och vänta på arbetsplatsen för att få stämpla in och jobba igen. Än värre är emellertid McDonald's uppenbarligen systematiska redigering av anställdas tidskort. Följden blir alltså att anställda förväntas arbeta x antal timmar gratis åt företaget.

Detta förefaller vara inbyggt i McDonald's system. Systemet som sådant är standardiserat. Och synbart ruttet. Det är osannolikt att ledningen för McDonald's i Sverige, eller andra länder, inte har känt till detta. Kanske har de inte haft hela bilden klar för sig överallt, men det är struntprat att låtsas som om detta skulle vara en fullständig överraskning för företagets ledning.

Det är särskilt vidrigt eftersom många som jobbar på McDonald's är "lätta offer" i den meningen att de är unga, oerfarna och därmed inte lätt mopsar sig mot arbetsledare eller chefer. Många av oss kan säkert känna igen oss i den situationen när vi fått ett jobb för första gången. Eller när vi bara är helt beroende av inkomsten för vår överlevnad.

Frågan är hur vanligt detta är i branschen som helhet. Om det bara är McDonald's som har ett sådant system för att pressa personalutgifterna eller om det även förekommer på kedjor som Burger King och Max.

Jag har inget emot snabbmatskedjor med låga löner. De är ofta en dörr in på arbetsmarknaden för unga. Men att bete sig som McDonald's gör är faktiskt att lura de anställda. Att bedra dem. Det är inte OK någonstans att bete sig på det sättet.

Jag skulle kunna ropa på bojkott av McDonald's. För egen del känns det lite onödigt eftersom jag sedan 12 år tillbaka ändå inte äter där. Men ni andra...

I'm not lovin' it...

Politiker...

SR Ekot meddelar att polisen kan få rätten att beställa signalspaning. Detta var inte tanken med uppgörelsen om FRA-lagen. Det var regeringen, regeringskansliet och försvaret som skulle få möjlighet att beställa signalspaning.

FRA-uppgörelsen ("FRA 2.0") verkar ha förändrats till oigenkännlighet. De som kämpade för att få en något förbättrad lag har tydligen blivit dragna vid näsan. Orkar någon kämpa vidare...?

Som om ens politikerförakt inte redan var på topp...

Rädslan för tänkande (m)änniskor

Karl Sigfrid var en av ytterst få riksdagsledamöter som gjorde något som helst motstånd under FRA-cirkusen. För det fick ha motstå värsta sortens grupptryck och mobbning från sina "kollegor" i Moderaterna. Han lät sig till slut kvittas ut. En besvikelse för alla som hoppats på motstånd in i det sista. Men en högst mänsklig konsekvens av den press han utsatts för.

Nu kommer det faktiska straffet för Sigfrids motstånd: han flyttas ned på partiets Stockholmslista inför valet.

Det är så uppenbart. Är du självständig och har egna åsikter, straffas du av partiet. Camilla Lindberg (FP) vet. Partierna vill inte ha självständiga riksdagsledamöter som tänker med egen hjärna. De vill ha hjärndött boskap vars enda bidrag är att de trycker på rätt knapp när det ska röstas. Detta torde inte vara någon överraskning. Det var därför jag lämnade MUF en gång i tiden för att aldrig komma tillbaka. Partipolitiken är en förljugen värld utan heder.

Rösta på Piratpartiet i stället, uppmanar HAX. Och det kan man ju göra. Det vore en knäpp på näsan mot de etablerade partierna.

Men även om Piratpartiet är starkt i integritetsfrågorna, vet vi inget om vad de vill i många andra grundläggande frihetsfrågor. Partiets uttalade strategi är att begära integritetsfrågorna i en regering och sedan agera röstboskap i alla andra frågor. Grundproblemet är således att de inget vill i många viktiga frågor och att de därför, högst sannolikt, skulle välja att stödja en rödgrön regering om de når riksdagsstatus (att stödja den regering som baxade igenom FRA-lagen vore en aning magstarkt). En röst på Piratpartiet kan alltså vara en röst på Lars Ohly. Ingen vet hur det blir.

Alliansen är inget alternativ för en liberal väljare. De rödgröna går naturligtvis också bort. Återstår partierna utanför riksdagen. Osäkerheten kring vad Piratpartiet kan komma att stödja för politik i riksdagen gör att jag inte kan rösta lila. Därför kommer min röst högst sannolikt att falla på Liberala Partiet.

Politikerförakt

"Lissabonfördraget har godkänts av de folkvalda parlamenten i 26 av EU:s medlemsländer, utsedda i fullt demokratiska val. I det 27:e medlemslandet, Irland, röstade två tredjedelar (67%) ja till fördraget i en folkomröstning. Detta tycker jag nog är en ovanligt tydlig demokratisk grund. Att ena 27 länder är en nog så svår uppgift även i mindre omfattande frågor. Detta breda stöd är en stark signal om att Lissabonfördraget är efterfrågat och välbehövligt."

Sveriges nya EU-kommissionär, den fanatiska EU-kramaren och folkpartisten Cecilia Malmström, har som synes en alldeles egen syn på demokrati. Hon glömmer bort vad fransmännen och nederländarna tyckte om Lissabonfördraget. Och vad irländarna tyckte första gången de röstade - innan EU ansåg att de var tvungna att rösta en gång till för att resultatet skulle bli "rätt". Hon slår kort sagt knut på sig själv för att försvara förfarandet kring Lissabonfördraget (Reinfeldt kallade ogenerat processen "demokrati i arbete").

Malmström uppvisar ett oerhört förakt för grundläggande demokratiska värden och försvarar den växande EU-staten i vått och torrt. Helt okritiskt. Det är både tragiskt och upprörande att se. Men hon uppfyller därmed alla krav som ställs på en kommissionär: bristande demokratisyn, okritisk hållning till EUkratin och ett förakt för "vanligt folk", det vill säga 500 miljoner européer.

Och så undrar politiker vart politikerföraktet kommer ifrån. Se er i spegeln.

via HAX och Magasinet Neo

Ett vänsterprojekt

Att klimatalarmismen är ett vänsterprojekt har varit tydligt länge. Kommunismen blev ingen succé. Uttalade socialistiska experiment möts inte av någon entusiasm hos vanligt folk i dag. Men tänk om man kunde genomföra sådana experiment för miljöns skull...!

Det är precis vad som håller på att hända i klimatalarmismens spår. Nu har till och med Tobinskatten återuppväckts också. Den konservative ordföranden för EU-kommissionen, José Manuel Barroso, tycker att det är "sunt förnuft att sektorn som skapade sådana problem för medborgarna också bidrar till att stödja klimatet" (stödja klimatet...?). Således: eftersom finanssektorn allena (sic) låg bakom finanskrisen, bör det införas en skatt på finansiella transaktioner som ska gå till klimatets alldeles egna 90-konto. Förklara logiken den som kan.

Att vänsterpolitiker alltid har gillat att reglera och styra människors vardag och bekämpa företagande är ingen nyhet. Att högerpolitiker entusiastiskt hänger på är desto mer upprörande. Medan högerpolitiker naivt tror att det handlar om att "rädda världen" och lägga alla politiska åsiktsskillnader åt sidan, flyttar vänstern fram positionerna steg för steg och driver igenom röda hjärtefrågor med gröna argument.

Om det fortsätter i samma takt lär det inte dröja länge innan någon föreslår att det nog är säkrast att vi bygger en mur också för klimatets skull...