God Jul med några tankar

Så är julen åter här. Fridens högtid? Snarare köphetsens. 

Det är svårt att helt frigöra sig från kravet på julklappar och i år måste jag tillstå att jag drabbades av ett återfall. Efter några år med lite mer blygsam konsumtion blev det i år desto mer. Jag har således bidragit till det där årliga rekordet som Handelns utredningsinstitut alltid spår ska komma.

Julen har för mig, liksom för de flesta svenskar, ingen religiös innebörd. Men jag kan likväl lyssna till julkonsert med religiösa sånger och tycka att de kristna symbolerna har sin plats mitt i allting. Gissningsvis har det med mysiga barndomsminnen från julfirande i skolan att göra, inget annat. Allt får den betydelse man ger det och i fallet med religion är jag ändå bortom frälsning. 

Viktigast på julen är inte klapparna utan kalkonen, prinskorvarna, myset i soffan och en varm kram. Det vet ju alla (utom barnen). Att vi ändå tömmer plånböckerna inför varje jul är en liten tankeställare. 

Jag behöver inte vänta ett år på att fira en stor högtid igen. Redan i februari bär det av till Kina. Då ska jag tampas med några hundra miljoner kineser i kollektivtrafiken inför det kinesiska nyåret. Förhoppningen är att jag anländer lite innan den värsta ruschen...

God Jul till alla läsare! 

Jul, Skansen och moderatpopulism

Kinesiskan är avklarad (återstår att se om det blir någon fortsättning). Studierna i övrigt närmar sig slutet. Julen rycker allt närmare. Och flickvännen har anlänt till ett snöigt, men alls icke kallt, Stockholm. Bloggandet kan gå lite på sparlåga de kommande dagarna.

Under helgen blir det i stället ett besök på Skansens julmarknad - om vädret tillåter. Mycket mer svenskt än så blir det väl inte? Kanske är det pursvenskt, rent av.

Tills vidare kan man alltid fundera över Moderaternas nya rekordsiffror. Förnyelsen ska fortsätta, hävdar moderata företrädare. Förnyelse för förnyelsens skull, allt för opinionssiffrorna. Det går i sanning inte att känna igen det stora borgerliga partiet längre.

Det blev jul i år också

Alla läsare tillönskas en skön och någorlunda hanterbar jul!

Jultraditioner

Jag är ingen älskare av julen. Tidigare brukade jag säga att julen var trevlig för den goda matens skull. Men jag vet inte. Nog för att kalkon är gott, men i ärlighetens namn skulle jag lika gärna kunna äta en oxfilépizza med bearnaisesås på julafton. Det är gott det också.

Nu är de flesta betydligt mer traditionsenliga än jag. Det ska pyntas, bakas och ätas skinka. Det ska vara julstress, glögg och framför allt Kalle Anka. I en artikel på Slate får vi en inblick i hur fanatisk Kalle Anka-traditionen är i Sverige om man ser den med utländska ögon. Jag begriper den inte själv. Redan som barn började jag undra varför vi skulle titta på samma program år efter år. Särskilt som det inte ens var bra. När argumenten inte bet gick jag och hjälpte mamma i köket i stället bara för att slippa eländet. Men klockan 15 på julafton kommer ungefär hälften av Sveriges befolkning att sitta och titta på ett 50 år gammalt TV-program som de har sett så många gånger att de förmodligen kan mima sig igenom det.

Jag är inte traditionsfientlig per se. Men precis som i alla andra fall blir jag skeptisk och frågande när folk gör saker i flock utan att tänka. Bara för att de alltid har gjort så.

Nej, det överlägset roligaste denna julledighet blir en resa till Kina. När jag tittar på termometern och ser att den står på minus 16 grader är det en liten lättnad att inse att det i södra Kina vid denna tid i stället är 16 plusgrader. Mycket bättre.

Jaha, nu har det börjat snöa igen...

Den globala uppvärmningen slår till i Sundsvall.

Klimatalarmistisk jul

Normalt brukar vi i dessa konsumtionsfriska juletider uppmanas till ett dåligt samvete för att vi köper så mycket prylar till varandra "som vi egentligen inte behöver". Nu ska vi må dåligt över att vi äter fel också. Välkommen till den klimatalarmistiska julen 2009.

SvD vill inte vara sämre än andra politiskt korrekta blaskor och ger oss således en liten guide i hur man äter "klimatsmart". Fåntrattar till både höger och vänster tillfrågas om råd och vi får veta: ät mindre kött, ät mycket sill, ät absolut inte ål.

Tänk på klimatet, hedra din fader, spotta inte snus på golvet, nys inte i gröten och - framför allt - stek inte bacon i bar överkropp. Ja, det är mycket att tänka på så här kring jul.

Snart är det juli igen

Så var då julen här igen. Den verkar komma varje år, vare sig man vill det eller inte. Den är obeveklig. Jag tänkte ändå ta tillfället i akt att önska alla er läsare en God jul med några betraktelser.

För många är julen lika med TV. Sedan Arne Weise blev 150 år gammal och slutligen lade av har jag slutat att titta på TV under julen. Inte för att jag saknar Arne Weise utan för att allting har sin tid och jag tycker inte att det är bra underhållning att titta på när en gubbe, eller gumma för den delen, tänder ljus och presenterar program som vi alla har sett tiotalet gånger tidigare. Jag ger mig fan på att filmen Notting Hill kommer att visas på någon av kanalerna under julhelgen också. Det brukar vara lika säkert som Kalle Anka. I år är det tydligen bestämt att Lasse Kronér ska vara julvärd så plötsligt blev det ännu lättare att välja DVD-spelaren framför SVT. Den statliga televisionen toppar detta genom att sätta Sverker Olofsson som värd för nyårsfirandet på Skansen. Det är tur att man kommer att vara full och förvirrad då.

Julen är väl en trevlig familjehögtid? Julskinka och snö och allt det där. Å andra sidan gillar jag varken julskinka eller snö. Och någon Kalle Anka blir det alltså inte heller. Jag minns faktiskt inte när jag senast såg på denna tecknade svenska tradition, men det måste vara många år sedan nu. Nä, julen var en fantastisk upplevelse som barn. Den där långa väntan på julklapparna. Stämningen, värmen, dofterna. Nu när man nått vuxen ålder är det mest en ursäkt för att vräka i sig onyttigheter och bli lite på lyran innan man somnar lite däst i soffan på en kudde med ett stänk av glögg.

Förr om åren hade vi som tradition att se på Ett päron till farsa firar jul under dagen och eftermiddagen. Nuförtiden är det annorlunda. Julklappar vuxna emellan är ett otyg som i princip har avskaffats. I princip men ej helt i praktiken eftersom min mor aldrig kan hålla sig från att köpa saker och jag skulle få ännu sämre samvete än jag redan har om jag inte köpte något till henne. Så några paket blir det, men mest för syns skull och mest för att det är kul att i alla fall ge bort något. Kanske även för att upprätthålla bilden av normalitet någonstans.

Tankarna ägnas för närvarande åt en ängel på andra sidan jordklotet som inte firar jul alls. Kinesernas stora högtid är i stället vårfestivalen, känt som det kinesiska nyåret, där de gör ungefär som vi på julen: träffas, äter, festar och ger barnen presenter (pengar i röda kuvert). Och smäller smällare så det står härliga till.

Så det blir väl att sjunka ned i soffan med några öl, en whisky och en och annan skumtomte och hoppas att klockan tickar på. Vi får se vad det blir för film i år i avsaknad av ett päron till farsa. Undergången, kanske? Då får man en nyttig påminnelse om att allt faktiskt inte var bättre förr.

God jul allesammans.

Ärlighet varar längst. Även under julen.

Den reinfeldtska nationalismen

Är nationalismen på frammarsch i Sverige? Jag tänker inte på de patetiska demonstrationerna i Salem (feta creds, dock, till Stoppa Nazismen - Aktivt Ickevåld!) utan i lite mer generella termer.

Klimathysterin har fött ett motstånd hos människor mot att resa utomlands. Inga fler Thailandsresor. Glöm shoppingveckan i Beijing, en weekend i Prag eller några dagar på Manhattan. Nu ska vi stanna hemma - för miljöns skull. Ta miljöbilen till Knivsta och ät en hemlagad pytt i panna och känn ditt svenska hjärta svälla av stolthet och gott samvete.

För miljöns skull ska vi inte importera prylar och livsmedel från andra delar av världen. Import betyder oundvikligen transport och det går inte för sig när utsläppen av koldioxid ska minskas. Nej, handla av din lokala handlare. Gör ditt eget tunnbröd. Slafsa ihop din egen pressylta. Och, får vi anta, sy dina egna kläder eller köp dem i värsta fall på Myrornas eller någon genuint svensk inrättning runt hörnet.

Det är inte bara skogstroll med yvig skäggväxt eller naiva 13-åringar som resonerar så här längre. Även statsminister Fredrik Reinfeldt vill att vi ska handla svenskt i jul. "Om ni öppnar julklappen och det står "Made in China", då har ni inte gjort mycket för jobben i Sverige." Så mycket var de vackra orden om frihandel värda. Den moderata arbetslinjen tar sig alltmer extrema uttryck. Vi ser ett slags moderat arbetslinjenationalism - och den är inte vacker.

Själv tänker jag inte handla särskilt många julklappar alls i år och jag tänker då rakt inte undvika sådant som är tillverkat i Kina. Får man en uppmaning från Reinfeldt blir impulsen stark att göra precis tvärtom. Så det blir nog ett och annat som är made in China...

Om tomten inte kommer...

(klicka för större bild)


...vet ni varför.

God Jul till alla läsare!

Tänk på barnen!

Julen närmar sig med stormsteg. Snart ska det öppnas paket, skrattas, tjoas, gråtas, supas, ätas och kräkas på ett så där härligt sätt som alla har sett fram emot i ett helt år. Julen är den högtid då vi kan "unna" oss saker med gott samvete. Lite extra mat. En öl till. Lite fika efter fikat. Resten av året ska vi nämligen ha lite dåligt samvete för att vi dricker lite för mycket, äter för mycket, handlar för mycket, ja över huvud taget finns till för mycket.

Det finns vissa som försöker ge oss dåligt samvete under julen också. Det positiva är att vi skiter i det. Handeln har slagit rekord i år efter år och väntas göra det i år igen. Fler svenskar än någonsin tar flyget till Thailand - utan att betala extra för s.k. utläppsrätter. Vi frossar i mat, dryck och umgänge och vi älskar det. Förutom alla i antivälståndsvänstern passar även nykterhetsorganisationerna på att försöka ge oss dåligt samvete.

IOGT-NTO gör sitt bästa för att smutsa ned julstämningen med sitt pressmeddelande om alla stackars barn som lider av fulla föräldrar (med lögnaktig statistik, dessutom). Lösningen är förstås, som i alla nykterhetsfundamentalisters värld, att begränsa tillgången på alkohol. "Alla barn har rätt att med glädje se framemot julen. Med mindre alkohol i samhället ökar chanserna för att vi ska komma dit." Javisst, föräldrar som super ned sig blir säkert mönsterföräldrar om det bara blir lite dyrare och svårare att handla sprit.

Så snälla nykterhetsfanatiker och andra som vill ge oss dåligt samvete och ångest: Låt oss vila från er inskränkta syn på tillvaron en enda dag på året. Det kan väl inte vara för mycket begärt? Till alla andra: Tänk på barnen - ha kul!

Bloggat:
Mattias Svensson
Henrik Alexandersson

Chilla

Det blir inget socialbidrag (försörjningsstöd) innan jul. I alla fall inte i ett antal Skånekommuner. Först den 27 december kommer pengarna att betalas ut. Folk har gått i taket, men jag ser inget principiellt fel i detta. Det vore snarare fel att göra direkta undantag bara för att människor som är beroende av andras pengar för att klara sin försörjning, ska kunna handla upp dem på nöjesprylar. För det är ju faktiskt vad julklappar är. Julklappar är ingen mänsklig rättighet.

Gör som jag. Köp något till din familj/vän. Men gör det för tankens skull, inte för att bräcka något julrekord eller för att vara "snällast". Julen handlar för min del om avkoppling, god mat och dryck och trevligt sällskap. Stress, hysteri, ångest och panik har vi ett helt år i övrigt att ägna oss åt.