måndag 10 december 2007

Signifikant

Sedan lagen om väjningsplikt (den så kallade zebralagen) infördes, har olyckorna vid övergångsställen ökat. "Lagen i sig gör det faktiskt farligare att gå på övergångsställen", konstaterar Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör. Ja, det kunde man ju ha räknat ut.

Detta är typiskt för hur lagar stiftas - konsekvenserna av lagen beaktas sällan. Politikerna är nöjda med att ha stiftat en bra lag, en lag "som sänder ut rätt signaler" som det brukar heta, och är sedan inte intresserade av att ompröva beslutet. Det finns inget som går så fort som att acceptera en ny lag i det här landet.

Alla som har körkort vet att fotgängare ofta beter sig som blinda hönor. Lagen om väjningsplikt har inte förbättrat situationen. Nu går folk över gatan utan att ens titta om det kommer en bil. "Låt de jävlarna tvärnita bara." Det räcker med att en bilist är ouppmärksam ett halvt ögonblick för att det ska smälla. Det måste faktiskt finnas ett delat ansvar även vid övergångsställen. För övrigt efterlyser jag fler gångbroar i Stockholm. De kanske är dyra och komplicerade att sätta upp, vad vet jag, men de är bekväma för både bilister och fotgängare och skulle säkert spara ett och annat liv också.

2 kommentarer:

jenny sa...

"Utan att ens titta om det kommer en bil". Vilken planet lever du på? Det är inget svårt (om man inte har synfel) att gå mot ett övergångsställe och titta rakt fram och samtidigt ha stenkoll på vad som händer till höger och vänster i ögonvrån. Då TROR bilisten att jag inte ser honom/henne och blir osäker och stannar. Om jag istället vrider huvet och tittar på bilisten skiter denne i att stanna.

Jag har frågat runt och vi är många som låtsas inte se bilisten. Är det något problem med det, tycker du? Eller har du nåt bättre sätt att få bilisterna att stanna?

Hans Engnell sa...

Man ska inte lita på vare sig bilister eller fotgängare (särskilt inte bilister i en rondell och fotgängare vid ett övergångsställe). Problemet är att folk inte sällan skiter i att det kommer en bil utan går ändå. Jag gör tvärtom: jag tittar på bilisten för att markera att jag har sett honom och i tyst samförstånd kan jag låta honom köra eller så släpper han fram mig först. Oftast stannar de (svenskar vill ju inte gärna bryta mot ordningen).

Sedan handlar det väl om sunt förnuft. Om en bil kommer i väldigt hög hastighet och jag inser att han kommer att tvingas nita, går jag inte ut på övergångsstället utan väntar tills han har kört förbi. Mer bråttom än så har jag sällan...