onsdag 26 maj 2010

De är tamejfan inte kloka

Ju närmare valet vi kommer, desto tydligare blir det att valet står mellan en sossig högerallians och - kompletta galningar.

Det har blivit tydligt i de rödgrönas utrikespolitiska överenskommelse som doftar hackspett (Olof Palme) och fullständig världsfrånvändhet. Kort sagt har de små partierna, och påhejande vänstersossar, uppenbarligen lyckats få mer moderata socialdemokrater att backa. Vi riskerar att få en Hugo Chavéz-inspirerad utrikespolitik om Mona Sahlin blir statsminister.

Det är också tydligt lokalt. Förutom att höja bensinskatten ytterligare vill de rödgröna i Stockholm skippa förbifarten, höja trängselskatterna, stänga av körfält på Essingeleden och införa en kommunal avgift på privata parkeringar. Det ska alltså bli riktigt jäkla dyrt och omständigt att äga bil i Stockholm - som om det inte redan vore det.

Sedan tidigare vet vi att det dessutom ska bli dyrare att bo. Och alla, även löntagare med normala inkomster, kommer att få höjd skatt.

Sådant här går de alltså till val på. Är alla rödgröna väljare pårökta?

3 kommentarer:

Sven Tycker sa...

Stockholm måste vara den enda av Europas storstäder som satsar på att öka biltrafiken i stan. Alla andra städer gör vad man kan för att minska antalet bilar i stan. Finansieringen av Förbifart Stockholm bygger ju på att biltrafiken ökar så att trängselavgifterna ökar. Om trafiken inte ökar faller finansieringen. Stockholms ledande borgerliga företrädare måste, som du själv uttrycker det, vara pårökta!

Nils Dacke sa...

Då det är jag som sålt svamparna måste jag meddela att det är till det grönröda laget.

Dessa meloner ( gröna utanpå, röda inuti) är konstant höga på svampar växta ur de småländska myllan och därför bör dom få mandat att bestämma i detta land.

Det som alla missar är den tekniska utvecklingen dvs alla är vilse i pannakan också!

Nisse i svängen sa...

Nej, de är inte pårökta. Tvärtom tror jag de är väldigt nyktra och anser att alliansen måste bort till varje pris - även om det priset är galenpannor vid makten i minst fyra år. Det ger ett mått på alliansens monumentala misslyckande där man lyckats alienera såväl sina borgerliga ideologiska kärnväljare som pragmatiskt röstande överhoppare.