lördag 26 oktober 2013

En bättre värld få känner till


Medierna tenderar att fokusera på negativa nyheter. Det finns flera rimliga förklaringar till det; fria medier ska vara granskande, och nyhetskonsumenter intresseras mer av skandaler och elände än av positiva och glada nyheter. Motsatsen, att vi i tidningar och på TV enbart serverades glada nyheter, vore förfärligt. Då är det inte längre nyheter utan propaganda (Aftonbladet har i stället valt att vid sidan om skandaljournalistiken satsa på roliga YouTube-klipp).

Problemet är att medierna har skapat en världsbild som inte är sann och som därför kanske skulle kunna kallas propaganda, om än negativ sådan. Vi vet att fattigdomen minskar i världen, att livslängden ökar, att antalet barn som går i skola blir fler, att allt fler människor lever i demokratiska stater där mänskliga rättigheter respekteras allt mer och där de får tillgång till modern teknik precis som vi i den utvecklade världen.

Mycket lite av detta syns i mediernas rapportering. Sådana nyheter prioriteras bort till förmån för kriser, katastrofer och tragedier som väcker känslor. Medierna är krisfokuserade. Långsamma positiva förändringar, vilket fattigdomsminskning och höjd levnadsstandard onekligen är, syns inte om du sätter fingret på ett enskilt år. Det är en utveckling som måste följas över tid. Och den tiden eller tålamodet finns inte hos nyhetsredaktionerna.

Så när DN gör en Novusundersökning och jämför människors kunskap om världen med tillgängliga data blir slutsatsen att vår kunskap är dålig. Vi har i praktiken missat decennier av utveckling. Detta är inget nytt. Hans Rosling har blivit känd i hela världen på att prata om att detta, och han har illustrerat det med Gapminders kända bubblor.

Ett exempel är klimatet. Klimatmöten får alltid stort utrymme i pressen, och Greenpeace och Naturskyddsföreningen ges plats att göra sina mest dystopiska förutsägelser mot bakgrund av ett varmare klimat. Detta trots att temperaturen inte har ökat sedan 1996. Någon diskussion uppstår aldrig.

Mediernas bild av världen spelar roll. Den har betydelse för hur gemene man ser på samhällsutvecklingen, och vilken världsbild vi har påverkar i sin tur vilka ledare vi väljer. Det finns således i högsta grad en demokratisk aspekt här.

Vi vet alltså att utvecklingen i världen går åt rätt håll. Det finns enskilda platser där den inte gör det, men tittar vi på ett globalt plan (ja, även på den afrikanska kontinenten) förändras världen faktiskt  till det bättre. Trots detta bär många människor en instinktiv övertygelse som säger att världen blir sämre. Denna övertygelse bär inget svar på frågan när det i så fall var bättre än i dag.

Jag misstänker att många på den politiska vänsterkanten bläddrade förbi DN:s nyhet ganska snabbt i morse. Inte av okunskap utan på grund ideologiska skygglappar. I slutändan är det förstås samma sak.

11 kommentarer:

Jens sa...

Oops, nu flippade din text ur ganska rejält.
Från Roslings (i och för sig medelvärdesbaserade) klargörande statistik till klimatgallimatias.

I det första fallet har vi global evidens som mäter ett stort antal
parameterar. I andra fallet har vi också global evidens som mäter ett stort antal parametrar...

De flesta naturorienterade vetenskaper kan idag se hur klimatförändringar påverkar deras forskningsresultat.

De som förnekar antropogena klimatförändringar är idag en ytterst liten, och snabbt minskande, minoritet i forskningsvärlden.

Så varför inte applicera samma standard i båda fallen? Eller är det omöjligt att kritisera Roslings statistik därför att den är ett resultat av dina liberala ideal, medan klmatforskningen visar att vi måste lägga band på tillväxt och ytterst vår livsstil?

Detta är ett uttryck för liberalismen som en religiös fundamentalistisk dogm. Det är raka motsatsen till liberalismens grundläggande förnuftsbaserade idé.

Hans Li Engnell sa...

Var i min bloggpost förnekade jag klimatförändringar?

Anonym sa...

Ibland handlar det också om historiekunskaper.

När även libertarianske historikern (!) Tom Woods nyligen i sin podcast ägnade en episod åt Sverige, beskrev han vårt land som om det alltid varit en del av den industrialiserade Västvärlden.

http://www.schiffradio.com/pg/jsp/verticals/archive.jsp?dispid=310&pid=62581

Men när min gammelfarmor föddes 1869, drabbades Skandinavien av en svältkatastrof.

I slutet av 1800-talet var Sverige lika fattigt som ett afrikanskt u-land.

Det var det liberala systemskiftet som genomfördes främst av Gripenstedt, vilket banade vägen för det svenska "ekonomiska undret".

Men finns det några statyer över Gripenstedt och vet vanliga svenskar ens vem han var?

Anonym sa...

Anders Bollings artikel i DN visar effekterna av "agendasättande journalistik".

Det är för övrigt lite lustigt med klimattramset.

Vanligtvis brukar man tala om religionsfrihet, men i denna fråga råder religionstvång.

Micke sa...



Påståendet att något som är tillåtet skulle vara förbjudet är karaktäristiskt för intellektuell haverism och intellektuell haverism är grunden för all extremism.

Om dina gudar inte är allmängods så beror det på att dom inte förtjänar att vara det.

Anonym sa...

Vet micketrollet vem Björn Lomborg är?

Micke sa...




Vet micketrollet vem Björn Lomborg är?
---------------------
Peroxidblondin?

Du är kär?

Anonym sa...

Uppenbart är micketrollet ovetande om häxjakten på Lomborg.

Micke sa...


Synd om tjejen.

Anonym sa...

Din kommentar ovan på Lomborg-affären är det inte ens lönt att besvara, eftersom den talar för sig själv micketrollet.

Micke sa...

Ja de säger att det är synd om tjejen och att detta gör även dig ledsen.