måndag 20 april 2009

Columbine 10 år


I dag är det tio år sedan massakern på Columbine High i Colorado då 15 personer miste livet, inklusive de två gärningsmännen Eric Harris och Dylan Klebold.

Skolskjutningen i Littleton har fått enorm uppmärksamhet. Dels på grund av de två ungdomarnas kalla tillvägagångssätt med rena avrättningar på nära håll, men också på grund av polisens undermåliga insats. Först timmar efter att Harris och Klebold hade tagit sina liv nådde insatsstyrkan biblioteket, där större delen av massakern hade ägt rum. De som överlevde hade räddat sina egna liv.

Vilka orsakerna bakom tragedin är tvistas det fortfarande om. Harris och Klebold har utmålats som offer för ett slags mobbnings- eller utfrysningskultur som pågick mot dem på skolan, men nya böcker hävdar att det snarare var de som agerade mobbare och att de båda skröt om detta i sina dagböcker. Morden var (till skillnad från vad vissa rykten ha sagt) slumpmässiga och inte riktade mot någon särskild grupp på skolan. Aktionen var planerad i över ett år men dåligt utförd, vilket bland annat Eric Harris ickefungerande bomber i matsalen och de riggade bilbomberna visar. De var, enligt Dave Cullen (som nyss kommit ut med boken Columbine), inte ens i närheten av att fungera. Planen var att döda hundratals om inte tusentals. Hade bomberna exploderat i matsalen som de var tänkta att göra hade i stort sett hela kaféterian utplånats och biblioteket på våningen ovanför rasat ned. Bilbomberna var riggade för att döda poliser som efter massakern ville undersöka bilarna, men i likhet med matsalsbomberna exploderade de aldrig.

Det söks alltid efter enkla förklaringar efter en sådan här händelse. Vapenlagar kritiseras, våldsamma TV-spel och filmer får skulden för den "påverkan" vissa är övertygade om att de har på unga människor. Men verkligen är mer komplex, menar Peter Langman som skrivit boken Why Kids Kill: Inside the Minds of School Shooters:

"These are not ordinary kids who played too many video games. These are not ordinary kids who just wanted to be famous. These are simply not ordinary kids. These are kids with serious psychological problems."

Då blir det plötsligt jobbigt. Det hjälper inte med lite hårdare vapenlagstiftning, filmcensur eller förbud mot våldsamma TV- och datorspel. Nu måste vi titta på varje individs unika bekymmer. Rimligen börjar det i familjen. Eric Harris' pappa ringde själv och meddelade att han trodde att hans son var inblandad i skolskjutningen. Trots detta lyckades Eric gömma en stor mängd vapen hemma i sitt eget rum.

Det förefaller, enligt Dave Cullen, ha varit Harris som var drivande bakom dåden. Han framställs i boken som en manipulativ person med psykopatiska drag. Medan Harris ritade hakkors i sin dagbok målade Klebold hjärtan (dagböckerna är offentliggjorda). Han såg sitt liv som misslyckat, "the most miserable existence in the history of time". Bakgrunden till dådet tycks alltså ha varit skilda mellan gärningsmännen, men båda drevs av vrede och ilska mot omgivningen.

En så grundläggande faktor som pengar tycks ha förhindrat att massakern blev värre än den blev. Eric Harris använde pengar från sitt extrajobb på en pizzeria för att finansiera vapeninköp. Hade han utfört attacken efter att ha gått ut skolan och fått ett välbetalt jobb, hade konsekvenserna kunnat bli ofattbara, menar Cullen.

"Jag vet att vi kommer att få efterföljare", sade Dylan Klebold. Tyvärr fick han rätt.

5:00     Get-up 
6:00 meet at KS

7:00 go to Reb's house
7:15 he leaves to fill propane
I leave to fill gas
8:30 Meet back at his house

9:00 made d. bag set up car
9:30 practice gearups Chill . . .
10:30 set up 4 things

11: go to school

11:10 set up duffel bags
11:12 wait near cars, gear up

11:16 HAHAHA

1 kommentar:

H sa...

Väldigt intressant blogginlägg. Din text innehåller mer fakta än till exempel Aftonbladet.


Jag har även läst att Eric Harris hade planer på att kapa ett flygplan och störta det i New York.