Konservative Roland Poirier Martinsson anser att Kristdemokraterna bör avstå att delta i Pride eftersom Pride är "en politisk propagandaapparat från vänster". Det lyser emellertid igenom att det han egentligen ogillar är att människor visar sin sexualitet offentligt. Kinky är OK, men bara i nedsläckta sovrum.Nå, nu är inte Pride till för sådana som Poirier Martinsson utan för personer som tror på en friare sexualitet. Visst kan jag tycka att Pride till viss del för ett löjets skimmer över homo,- bi- och transsexuella. Det sänder signalen att den som inte tillhör den sexuella majoriteten springer omkring sminkad med fjädrar i häcken. Alla bögar och flator har inte riktigt det behovet att skrika "se mig, hör mig!". Ändå är Pride en självklarhet så länge människor med en avvikande sexualitet inte har samma rättigheter som majoriteten.
Politiker generellt borde hålla sig borta från Pride. Jag tror visst att Mona Sahlin är seriös i sin kamp för homo,- bi- och transsexuellas rättigheter, men hon har en lika inskränkt syn på sex som de flesta av våra politiker. Hon anser precis som den sittande regeringen att det privata är politiskt, att politiker har rätt att titta in i våra sovrum och diktera villkoren för vårt sexliv.
I år hoppas jag att vi även får se stolta sexsäljare i Pridetåget. Ty Pride bör inte bara handla om homo,- bi- och transsexuella utan om synen på sex i stort i samhället. Det bör vara en spark i ändan på alla nypuritana moralister.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar