Det skulle kunna vara lätt att känna viss skadeglädje över det som händer med eurosamarbetet just nu. Allt det som eurokritikerna invände mot EMU håller på att besannas. Samtidigt är konsekvenserna för stora för att man ska kunna sitta och glädjas. Hela länders ekonomier står på spel och i den globala ekonomin smittar det av sig även på andra. Yrvaket börjar allt fler europeiska politiker inse att Europa nog inte var det där optimala valutaområdet ändå. Hoppsan.Grekland sitter i skiten på riktigt. Spanien, Portugal och Irland har det minst sagt kämpigt. Visserligen är det inte bara euroländer som dras med höga underskott - även Storbritannien tvingas dra åt svångremmen - men länder utan en självständig penningpolitik blir handlingsförlamade och hamnar lätt i en återvändsgränd. Vad ska Grekland göra nu förutom att tigga pengar från andra EU-länder?
En gemensam valuta i Europa är en dålig idé, helt enkelt. Samtidigt går det inte bara att överge det sjunkande skeppet. Den politiska prestigen hos EU-topparna skulle aldrig tillåta det. Vad återstår då att göra? Jo, fler kostsamma bailouts, fler skattemiljarder till krisande ekonomier. Den 7 juni försvarade José Manuel Barroso eurosamarbetet när UKIP:s Nigel Farage ifrågasatte ECB:s integritet beträffande skuldkrisen. Barroso erkände "vissa svårigheter" men inte mer. Man ska göra "allt som krävs" för att stabilisera eurosamarbetet. Återstår att se vad det blir. Vilket land blir först att säga tack och hej?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar