onsdag 21 januari 2009

Bland moralister och sexutsatta

Fråga mig inte om jag vill ha sex. Risken är nämligen att jag kan känna mig sexutsatt.

Sexutsatt. Jag trodde att sådana kalasord var förbehållna kvällspressen, men tydligen inte. Bakgrunden är att Ungdomsbarometern har presenterat siffror som säger att 6 av tio tjejer i åldern 15 till 18 år har "utsatts för oönskade sexkontakter på nätet". Samtidigt hävdas:

"I kategorin tjejer mellan 15 och 18 år svarade 21 procent att de någon gång varit med om att en person försökt få dem att prata om sex på nätet, trots att de själva inte ville."

Jag vet inte vilka siffror som gäller här, men det är detsamma. Kontentan är densamma: x antal ungdomar (alla byxmyndiga) menar att de via nätet blivit kontaktade av (eller möjligen själva tagit kontakt med) personer som velat prata om sex. Detta kallas lögnaktigt "grooming" i SvD. Det sägs ingenting om huruvida "prata om sex" innebär försök att skapa sexuella kontakter, det kan således lika gärna handla om lite snuskprat över nätet som en av parterna sedan har avslutat på grund av bristande intresse. Vad är problemet?

Socialminister Hägglund är förstås upprörd. Han kallade till sig företrädare för flera telefon- och internetoperatörer. Syftet var att diskutera hur man kan sänka tröskeln för den som "misstänker att någon uppträtt olämpligt". Vänta här nu. Olämpligt eller olagligt? Ingenstans påtalas att det som har skett skulle vara olagligt. Ändå är politikerna där och petar med sina stinkande moralistiska pekpinnar.

Bilden som målas upp av "otrygga" och "särskilt utsatta" barn spelar förbudsivrare och moraliska överhuvuden som Göran Hägglund i händerna. Helst vill såväl media som politiker måla upp bilden av internet som en farlig savann där små gasellbarn ständigt löper risk att fångas av pedofila lejon. Och då snackar vi alltså inte längre om åldersgruppen 15-18 år utan barn från 12 år och nedåt, som undersökningen inte ens riktade sig mot. Det presenteras som en vanlig företeelse.

Sådana här skräckhistorier riskerar att släppa lös de allra värsta förbudsivrarna och moralisterna och ge dem alla tänkbara verktyg för att censurera, förbjuda och strypa den relativa frihet som fortfarande finns på nätet. Vill vi att Göran Hägglund ska sätta ramarna för hur vi pratar om sex med varandra?

6 kommentarer:

Nicklas Eriksson sa...

Nej knappast Göran Hägglund, men långt ifrån heller någon nyliberal som vill att alla ska få göra som de vill heller. Både du och Hägglund är nämligen ytterligheter på samma skala. Inget av det blir bra.

Hans Engnell sa...

Varken jag eller Göran Hägglund ska sätta ramarna för din och andras sexualitet. Gränserna måste vi alla sätta själva.

Axel Kronholm sa...

Spot on, Engnell!

Anonym sa...

Hear hear,

Robert sa...

Bra inlägg! Jag vet inte hur man gör en trackback till ett inlägg på Blogger, så jag slänger in en länk här: http://radikal.sexualpolitik.se/?p=80

J sa...

Jag tror att problemet även sträcker sig bortom internets gränser. Enligt mina beräkningar har inte mindre än ETTHUNDRA PROCENT av alla kvinnor och män som är eller har varit sexuellt aktiva blivit sexutsatta minst en (men ofta betydligt fler) gång i sina liv.

Min lösning på detta problem, att människor utsätts för sexuella inviter, är kort och gott en uppdelning av landet enligt följande:

Svealand: Heterosexuella män.
Norra götaland: Bögar och flator.
Skåne: Heterosexuella kvinnor.

Gärna med FN-ledd sexualfridsbevarande trupp längs med gränserna.

De bisexuella är knepigare, men jag tänker mig att man kan ge dem några hektar var i Norrland, med taggtrådsstängsel däremellan.


Att genomföra detta vore naturligtvis ett stort företag. Men stora problem kräver radikala lösningar!