Enveckasförsvaret

ÖB Sverker Göranson gjorde det väldigt få har gjort på många år i försvarspolitiken: han sade som det var. Sveriges försvar räcker till att försvara delar av landet mot en begränsad attack i ungefär en vecka.

En av statens absoluta grunduppgifter - att freda nationens gränser - misslyckas våra alltså politiker med att leva upp till.

Samtidigt gör  försvarsminister Karin Enström som politiker brukar göra, nämligen låtsas som om verkligheten inte existerar. Det var som om ÖB inte alls sagt att Sverige bara kan försvaras i sju ynka dagar. Med sitt framträdande drar hon inte bara ett löjets skimmer över sig själv utan över hela riksdagen.

Men även om Socialdemokraterna nu, befriade från regeringsansvaret, dundrar på från sin oppositionsställning är partiet i allra högsta grad medansvarigt till nedmonteringen av det svenska försvaret. Hela riksdagen har gått med på att ställa om det svenska försvaret till ett insatsförsvar och de senaste åren har ett skifte i fokus skett till fler internationella insatser.

Politikerna har alldeles för fullt upp med att diskutera såväl RUT-avdrag som sänkningar av restaurangmomsen och att håna Sverigedemokraterna för att hinna fundera över om Sverige kan försvara gränserna eller inte.

Vi måste framstå som idioter i omvärldens ögon.

Mannen i den vita bilen (tio år senare)

Mannen med den beryktade vita skåpbilen som ska ha vakat utanför skolor i Stockholmstrakten och försökt locka med barn existerar inte, hävdar polisen. Det hela förefaller vara en vandringssägen.

Jag kan förstå om polisen är trött på att få in anmälningar så fort det dyker upp en vit skåpbil någonstans. Det finns rätt många sådana i rörelse. Denna historia bör emellertid också ses i skenet av den eskalerande pedofilhysteri som råder i västvärlden, en hysteri som även drabbade tomten när ett växande antal skolor i Storbritannien började förbjuda traditionen med barn som sitter i tomtens knä och berättar vilka julklappar de vill ha. I Sverige ser vi föräldrar anmälas för övergrepp på sina barn helt utan grund därför att någon har missförstått en situation.

Vill vi lyfta diskussionen ytterligare ett snäpp handlar den om människors obefogade rädslor, något som säkerhetsföretag, experttyckare och vissa andra yrkesgrupper lever gott på. Det kan vara gott att påminna sig om att även förr i världen, innan kameraövervakningens och säkerhetsteaterns förlovade tid, levde människor och tog hand om sina barn. Med dagens enorma krav på trygghet och säkerhet från alla tänkbara och otänkbara hot är det svårt att förstå hur någon i tidigare generationer över huvud taget överlevde.