Det blir Ebba Busch Thor som kommer att ratta Kristdemokraterna framöver. Jag avundas henne inte uppdraget, som måste betraktas som ett av svensk politiks allra svåraste: att göra KD relevanta igen. Men det går inte att förneka att hon har ett spännande utgångsläge. Det kan nämligen inte bli mycket värre.
Utan tvekan finns potential för KD med Busch Thor vid rodret. KD har, i likhet med övriga allianspartier, hamnat i det socialliberala mittenträsket. I hög grad till följd av rädsla. Rädsla för att sticka ut, anses kontroversiellt och "omodernt".
Göran Hägglund var alltid mer populär än sitt parti. Det är därför symptomatiskt att han lämnade partiledarskapet med höga förtroendesiffror och samtidigt ett valresultat på 4,6 procent i ryggen.
För Ebba Busch Thor kommer det viktigaste bli att differentiera KD från övriga allianspartier. Här finns en rad profilfrågor att ta fasta på: familjepolitiken, skolpolitiken, invandringspolitiken och rättspolitiken för att nämna några.
Då FP blivit ett batongfeministiskt parti, M velar om det ska stå kvar i mitten eller gå ännu längre vänsterut och C blivit ett parti för lattedrickande Migroliberaler finns ett utrymme för KD att fylla på högerkanten. Genom att bli en tydlig och konsekvent liberalkonservativ röst skulle KD kunna locka väljare både från SD och M.
Det kommer dock inte bli lätt. Ebba Busch Thor lär behöva använda minst 18 månader åt att bygga upp varumärket Kristdemokraterna igen. Visa att partiet står för något, att det vågar förkasta tokfeminismen, ta strid mot kvoteringsivern och identitetspolitiken och återupprätta de borgerliga kärnvärderna arbete, frihet och egenansvar.
Det är tacksamt att göra detta i opposition när ett parti kan vara betydligt mer konsekvent än vad det sedan förmår i regerandets kompromissande vardag. Men det kommer också göra henne till vänsterns och därmed medieetablissemangets uppenbara måltavla under de kommande åren. För detta krävs hård hud och en väldigt stark vilja.
Jag hoppas att Ebba Busch Thor är uppgiften mogen.
12 kommentarer:
"ett parti för lattedrickande Migroliberaler"
Hah!
Vad hände med de många rösterna som ville göra Röpke till förebild för KD?
http://mises.org/profile/wilhelm-r%C3%B6pke
Jag tror många inte tänker på det. Men invandringspolitiken är knappast det enda som lockar folk att rösta på SD. Det är nämligen många som inte tål feminismen, som också lägger sin röst på SD, enbart pga just att SD står för jämställdhet mellan man och kvinna - inte ett matriarkat som övriga sjuklövern gör.
KD kan nu bli konsekvensneutral, förespråka jämställdhet mellan könen, samt stöpa om migrationspolitiken. Enbart ett förkastande av feminismen, därtill att förespråka jämställdhet mellan könen, skulle locka några procent till KD. Kan de också ordna upp en sund migrationspolitik kan de ju bli det största partiet i Sverige.
/ Magne
Det har helt klart kommit intressanta - om än försiktiga - signaler från henne och de inom KD som står henne nära. Busch Thor sa nyligen att KD ska bli tydligare med sitt motstånd mot politiska ovanifrånlösningar och la självkritiskt till att partiet ibland "svajat" när det gäller detta.
För mig är KD fullständigt otänkbara som alternativ att rösta på. Men jag uppskattar politisk mångfald, och ett "värdeburet" KD skulle definitivt kunna fylla ett tomrum. Hägglund var en trevlig prick, men i grund och botten för mesig. Busch Thor känns tuffare. Tiden får utvisa om hon vågar vara lite kontroversiell ibland.
Många troende kristna här idag.
Jodå, det kan bli "värre", mycket värre. Nämligen att (kd) åker ur riksdagen nästa val. Hon gjorde ett generalmisstag häromdagen, och DÖ-uttalade att invandringspolitiken i stort sett ligger fast. Om hon står fast vid det vore Skyttedal ett mycket bättre val av partiledare.
Läs den här artikeln, från en av få kloka socialdemokrater:
http://ledarsidorna.se/2015/03/brattom-brattom-brattom/
@ astroturfing-Magne
Främsta skälet till SD:s motstånd mot feminismen är att statsnationalismen som ideologi alltid har tonvikt på framför allt EN överskuggande identitet (”du skall inga andra jämförbara identiteter hava jämte mig”).
Vilket är motsatsen till kulturregionalismens ungefär likvärdiga multiidentiteter (stockholmare, upplänning, svensk, skandinav, europé o.s.v.).
Volkhemmet skall stå i centrum i SD:s kollektivism, inte könet.
SD är ett extremt centralistiskt, statspropagandistiskt, uppsvenskt etnocentriskt och monopolistiskt parti. Mälardalen über alles.
Något mer antiliberalt är svårt att tänka sig.
@ Ådärkomdenja
Ja vi har ett fri rörlighetsproblem och inget välfärdsstatsproblem.
Det är bråttom, bråttom att slå vakt om Volkhemmet.
Astroboy från Misesforumet:
Jag skulle vilja kalla detta ett fri rörlighetsproblem, ja:
http://hotpot.se/politik/eu-migranter-bilder-du-inte-far-se-i-media/
Kommentar?
Astroboy igen:
Hur liberalt är det att tiggare från andra länder bara behöver slå sig ned på svenskars ägor så får de besittningsrätt av svenska idiot-poliser som tolkar lagstiftningen likt en vänsterextremist?
Det ser jag som ett problem med fri rörlighet, särskilt i kombination med revolutionära nymarxister på beslutande positioner i Sverige.
Är det vår käre secessionist som återkommit? Dina idéer tycks vara de vanliga: ett anarkastiskt samhälle grundat på liberala idéer. Jag kan säga dig att det finns anarkistiska samhället du kan leva i, vad sägs om Mexico, Colombia eller kanske någonstans runt Söderhavet? Då kan du ju med dina relikar få som du vill, nämligen total anarki, ingen stat, bara ett par individer som ropar på secession. Och vad kommer av det? Knarkkarteller, maffia, strider mellan folkgrupper etc.
Astroturfing. Är det ett nytt modeord nu?
/ Magne
Om det är musklerna det hänger på för Kd:s del, då lär det bli tufft för dom.
Skicka en kommentar