Miljöpartiet har av somliga kommit att ses som ett grönt liberalt alternativ. Inte nyliberalt, förstås, men ändå tillräckligt attraktivt för vilsna liberala väljare som har svårt att hitta något alternativ inom borgerligheten. Partiets nära samarbete med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är förstås en besvärande omständighet. Men även partiets uppenbara tillväxtskepticism, som även framkom i Maria Wetterstrands debatt med Johan Norberg i Almedalen, är svårsmält. Och den gör sig gällande gång på gång.
Det är därför inte förvånande att Miljöpartiet i ett utspel vill förbjuda nya köpcentrum utanför städerna. Det är alltså inte bara en uppmaning om en framtida inriktning, partiet vill lagstifta. Åter igen handlar det om närhet. Köpcentrum utanför städerna gör människor bilberoende, tycker Miljöpartiet. Så behöver det inte alls vara om kollektivtrafiken skulle fungera bättre. I Norrland är det däremot så. Men det Miljöpartiet inte har förstått är att norrlänningar alltid är bilberoende. Det finns inte ens små ICA-butiker på gångavstånd för de flesta. De behöver bilen. Miljöpartiet har blivit ett storstadsparti och lämnat resten av Sverige, landet med de långa avstånden, därhän. För alla utanför Stockholm, Malmö och Göteborg blir Miljöpartiets alla utspel helt obegripliga. Och om du handlar en ny säng på IKEA eller en ny TV på ElGiganten är du lik förbannat bilberoende, såvida du inte har tänkt släpa dem på axeln på bussen eller betala extra för hemkörning.
Miljöpartiets vision är att vi ska arbeta nära hemmet, odla maten nära hemmet, köpa maten nära hemmet. Inte resa långväga någon gång. Vi ska helt enkelt inte röra på oss för mycket. När Norberg ställde frågan i debatten (se den här, med start ca 14 min in) med Wetterstrand om hon fortfarande var emot bilsamhället och svenskarnas Thailandsresor om vi uppfann ett bränsle som var koldioxidneutralt, framkom att det inte bara handlar om utsläppen för Miljöpartiet. Allt vi gör påverkar ju naturen på något sätt.
Så. Bilen kommer att bestå i framtiden. Med nya bränslen. Och Miljöpartiet kommer att vilja straffbeskatta bilisterna och Thailandsresenärerna minst lika mycket ändå. Det får mig att tro att det primärt handlar om kontrollen, inte om miljön. På samma sätt som Vänsterpartiet ser högskattesamhället ej som ett nödvändigt ont för att klara välfärden utan som ett medel att begränsa människors privatkonsumtion ser Miljöpartiet miljöpolitikens förbud och inskränkningar ej som ett nödvändigt ont för att bekämpa miljöförstöring utan som ett medel att kontrollera människors levnadsmönster. Det är inte liberalt. Det är politiskt maktmissbruk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar