Kina: Djuren

Jag är inte så mycket för djurparker. I grunden anser jag att det är fel att spärra in djur bara för att vi människor ska ha det stora nöjet att titta på dem. Jag ser faktiskt hellre en riktigt välgjord dokumentär (typ Planet Earth eller Wild China) där djuren figurerar i sin naturliga miljö, där man får se dem agera. Det är därför med blandade känslor jag besöker ett zoo.

Panda på Beijing Zoo längtar ut.

I Sverige är förhållandena hyfsat goda för djuren. Besök Kolmården eller Skansen och djuren ser ut att ha det åtminstone hyggligt. I Kina är det värre. Jag tyckte att det var rätt illa på Beijings zoo för något år sedan där djuren såg ut att må rätt dåligt, men det var ingenting jämfört med vad jag skulle få se på Kunmings djurpark. Där förvaras allt från röda pandor och apor till kameler och vita tigrar på stenplattor, utestängda från skuggan i 35-gradig värme, uppenbarligen utan vatten. Det var inte bara djuren som verkade deprimerade, jag blev själv nedstämd av att se eländet och fick allt mer bråttom att hitta utgången. Apor, som är sociala varelser och har liknande sällskapsbehov som vi människor förvarades i burar (med stengolv) en och en. Synen på djur i Kina förefaller allmänt förfärlig.

Om man nu ska ha djurparker finns det alla möjligheter att ge djuren en så naturlig miljö som möjligt. Kruxet är förstås att om man ger dem växtlighet och utrymme kommer de att gömma sig för besökarna (det skulle jag också göra). Därför ges de ingen annan utväg att sitta i en bur och stirra hålögt framför sig eller vandra av och an tills djurparken äntligen stänger för dagen. Det är djurplågeri och samtidigt inte särskilt underhållande för besökarna. Med modern 3D-teknik skulle det vara möjligt att bygga "levande" djurparker utan några levande djur över huvud taget och skapa en betydligt häftigare upplevelse än vad dagens djurparker levererar. Ett steg dit kanske är att sluta besöka alla dessa eländiga djurparker. Jag har nog sett min sista.

Deprimerad apa på Kunmings zoo