söndag 27 december 2009

2009 - en summering

Eftersom jag ska resa bort om några timmar blir detta årets sista bloggpost. I stället för att sammanfatta ett helt decennium på kort tid när flyget väntar gör jag en snabb sammanfattning av året som gått. Det är alltid intressant att titta tillbaka och se vad man skrivit om under året. Minnet är kort.

I Sverige har 2009 har präglats av klimatalarmismen och den rödgröna oppositionens lite oväntade comeback. Det enda positiva under det klimatalarmistiska året som snart är slut är möjligen den havererade klimatmötet i Köpenhamn och att Climategate väckt frågor hos allt fler. I övrigt har det varit hysteri. Svensk TV pch press har visat sig från sin allra sämsta sida. Ingen granskning har förekommit, Climategate har i princip avfärdats som en tidningsanka och alarmismen fortsatt oförtrutet.

2009 skulle bli regeringens år. Reinfeldt skulle få internationell strålglans under ordförandeskapet och ta med den hem igen. Tvärtom har hans frånvaro inneburit att opinionen på hemmaplan svängt till oppositionens fördel efter en tid av borgerlig återhämtning. Nu pekar åter igen det mesta mot ett regeringsskifte nästa höst. Oppositionen har inte förtjänat detta övertag, regeringen har mestadels sig själv att skylla. Vilket geni var det exempelvis som kom på idén att genomföra en sjukförsäkringsreform knappt ett år före ett riksdagsval? Även om Socialdemokraterna och även LO tidigare visat stöd för de åtgärder regeringen nu vidtar, är det regeringen som får ta hela smällen. Och krishanteringen har inte direkt varit lysande. Sjukförsäkringsministern har lämnats ensam med hyenorna och debatten tillåtits att skena fullständigt - till oppositionens stora glädje. Detta kan mycket väl kosta regeringen valet.

Rätt är rätt och fel är fel - oavsett vem som begår handlingen. Utifrån den tesen skrev jag om När högern tystnar och fick genast reaktioner. Jag gladdes personligen åt att George W Bush äntligen lämnade Vita huset. Även om jag långt ifrån delar alla av Barack Obamas inrikespolitiska ställningstaganden, är han utrikespolitiskt betydligt vettigare (och mer realistisk) än Bush någonsin var. Bush gjorde kränkningar av mänskliga rättigheter i demokratins namn till en konstart. Hur demokratiskt sinnade människor kan försvara sådant beteende kommer jag aldrig att förstå.

Vi hade ett Europaparlamentsval i våras. Piratpartiet kom in med en plats som efter ratificerandet av Lissabonfördraget blev till två. Själv avstod jag från att rösta och klippte mitt röstkort itu. Jag vill helt enkelt inte legitimera EU längre. Unionen har vuxit till att bli något jag över huvud taget inte kan stödja. Det är en väldigt, väldigt dyr klubb för inbördes beundran, full av vänskapskorruption och regleringsfanatism. Jag vill att Sverige lämnar EU.

Sexköpsdebatten har fortsatt och faktiskt varit riktigt levande under 2009. Susanne Dodillets bok Är sex arbete? (se recension i Nyliberalen 2-2009) väckte föga förvånande ont blod hos Sveriges radikalfeminister och sexmoralister. Nästa år kommer vi högst troligt få se ett förslag till skärpt sexköpslag. Sexköpsdebatten måste således hållas levande.

Lagstiftarna har förstås inte legat på latsidan under 2009 heller. Under året gick IPRED1 igenom och FRA-lagen trädde i kraft (även om FRA inte sägs komma igång med verksamheten förrän efter nyår). Integritetsvännerna har trots idog kamp förlorat. Åtminstone detta slag. Men det kommer mera och det finns all anledning att fortsätta hålla garden uppe.

Under det gångna året såg vi också kvällspressen presentera en alternativ verklighet: "Fattigdomssverige". Aftonbladetjournalisten Jessica Ritzén levde en månad på försörjningsstöd och bloggade om sin miserabla situation i vilken hon inte längre kunde dricka latte och äta hämtmat flera gånger om dagen. Expressen hakade på och startade en fattigdomsserie i vilken människor runt om i Sverige fick komma till tals. Vi fick läsa om fembarnsmamman utan jobb (som Expressen gjorde till offer) och pojken som hävdade att han bara hade ett par byxor. Krönikörer spann vidare. I ett land där någon reell fattigdom inte existerar, måste den uppfinnas för att "kampen mot klyftorna" ska kunna föras vidare.

Internationellt har Kinas aktier stärks ytterligare. USA:s ekonomi är om möjligt ännu sämre än under Busheran, vilket stärker beroendet av Kina. Detta påverkar i sin tur USA:s hållning till mittens rike. Vad vågar de säga om de mänskliga rättigheterna?

2010 är det riksdagsval. Vinter-OS. Fotbolls-VM. Det händer kort sagt en hel del. Se till att vila upp er under mellandagarna så ses vi när det nya året grytt. Nu blir det ett litet blogguppehåll här på bloggen till den 6 januari då jag återvänder till Sverige från Kina.

Jag önskar alla läsare och (nästan) alla bloggkollegor ett gott nytt år!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Gott nytt

Fredrik sa...

Tackar för bloggåret och önskar dig lycka till i Kina!