Helgens Sifomätning, som gav Socialdemokraterna det lägsta stödet sedan Sifo började mäta 1967, har sänt chockvågor genom det politiska Sverige. Det är inte ofta en enskild opinionsundersökning får sådan uppmärksamhet, men i detta fall är det befogat.
Socialdemokraternas 23,2 procent skapar nog om möjligt ännu sämre stämning på Sveavägen 68. Svenska folkets förtroende för Stefan Löfven är lågt – frågan är hur populär han är ens bland sina egna. Hans räddning nu är att han kan titulera sig statsminister. Eftersom S sitter i regering kommer ingen socialdemokrat att kräva att han byts ut.
Sifomätningen är en katastrof för sossarna, men den är egentligen bara en del av en trend som pågått i tio år. Socialdemokraterna är inget 40-procentsparti längre. Detta har sjunkit in efter två raka 30-procentsval. Nu verkar S vara på väg att etablera sig som ett 25-procentsparti. Kanske ännu lägre.
En regering som i mellanvalstider går knackigt i opinionen är verkligen inget nytt. Problemet för Löfven, som flera bedömare påpekat, är att han till skillnad från exempelvis Alliansens svaga opinionssiffror 2008 inte har genomfört några kontroversiella reformer. Den sittande regeringen dissas av svenska folket utan att den har gjort någonting alls.
Häri ligger en del av förklaringen till det usla opinionsstödet för regeringen som helhet. Den är handlingsförlamad. Den förmår ingenting. Jag har under min livstid aldrig sett en så här fantasilös, tafatt och inkompetent svensk regering. Att Löfven inte ens har ombildat regeringen för att ge den lite ny energi är anmärkningsvärt.
Socialdemokraternas som politisk kraft, som "samhällsbyggare", förefaller vara slut. De har inget att erbjuda längre. De har inga nya idéer. Det är inte utan att jag undrar vad de egentligen hade för sig i åtta år i opposition. Något idéarbete verkar i alla fall inte ha förekommit.
Givet vilka bekymmer som regeringen står inför – lärarbrist, läkarbrist, fortsatt asyltryck, kommuner som inte klarar mottagandet av ensamkommande, en polismyndighet i förfall, ökad otrygghet på gator och torg, nygamla säkerhetshot – får det nog krävas ett smärre mirakel för att regeringen Löfven ska ges förnyat förtroende efter nästa val.
Även om Sverige verkligen skulle behöva en annan regering redan i går, gör Alliansen det taktiskt rätta i att låta Löfven regera sönder sig. Om det fortsätter så här i två år till, och med all sannolikhet även förvärras, kan Socialdemokraterna vara körda för flera mandatperioder framåt.
30 kommentarer:
Jag väntar på Löfvens nya tal där han skall tala om att barnäktenskap är en Svensk tradition och inte alls behöver kopplas till invandrare.
Det är ett problem gemensamt för flera svenska partier att de har förvandlats från levande politiska partier (burna av folkrörelser och idéer som löpande skrubbades mot verkligheten) till gapiga och kortsynta PR-byråer som mest bärs upp av ett tunt skikt aktiva, av klättrare - och av halvdolda särintressen. Centern t ex är ett uppenbart exempel, de nya moderaterna var till stor del också en PR-byrå maskerad som politik. Tyvärr spelar massmedia, som vi alla vet, med i charaden.
Man kan konstatera att vissa opinionsundersökningar gäller, men inte andra.
Alltså de opinionsundersökningar som gäller är de som bekräftar de egna politiska preferenserna.
Det är ostridigt att Löfven faller, hur mycket är frågan.
Däremot är det mer tveksamt om M och AKB klättrar alternativt flyger.
Inte ens M verkar särskilt övertygade om att de flyger.Visst kan en M-topp twittra att svenska folket märker att partiet är drivande i migrationspolitiken och därmed förutsätta att samma folk skulle ha glömt Reinfeldts insatser MEN att göra mer än så törs M uppenbarligen INTE.Detta då man skattar en moderat framgång till max 50 - 50.
Det är naturligtvis inga odds M vill spela på.
Därför gäller röda näsor och lustiga hattar även i fortsättningen.Ett och annat utspel av den typ vi vant oss vid medans Löfven svamlar vidare.Men trots allt tvingar det M att välja att tro på opinionsundersökningar, som faller M på läppen, och värre ändå, på sanningssägarskrået dvs journalisterna.
Hmmm.... "Även om Sverige verkligen skulle behöva en annan regering redan i går, gör Alliansen det taktiskt rätta i att låta Löfven regera sönder sig" Du ser alltså att Sverige hamnar i ett icke reversibelt läge av klan och våldtäktskultur? Detta bara för att Alliansen kan spela ett högt taktisk spel ang. valutgången 2018? Långsiktighet är ju bara käbbel
Du ser alltså att Sverige hamnar i ett icke reversibelt läge av klan och våldtäktskultur?
Där är vi redan till viss del. Det har kommit runt en kvarts miljon asylsökande på två år, och den stora majoriteten av dessa kommer få uppehållstillstånd oavsett om statsministern heter Löfven eller Kinberg Batra. Skadan är redan skedd.
Goda nyheter för svenskarna att det genomkorrumperade sossepartiet minskar.
Vi hoppas på att detta otäcka maffiaparti är inne i en dödsspiral nu och imploderar totalt det närmaste året.
Den trögtänkte är perfekt som Sossechef.
Hej.
Hypotes: den nuvarande regeringen 'dissas' för att den inte gör något av vad som behöver göras?
Angående klansamhälle, vanhederskultur, och systematiska våldtäkter med rasistiska förtecken så är det ett mycket lätt löst problem. Alternativen är, grovt sagt:
1. Vid fällande dom ovillkorlig deportation på livstid, med förverkan av alla materiella och ekonomiska tillgångar - påträffas personen i Sverige plikte med huvudet.
2. Deportation av samtliga till Sverige inflyttade sedan nittonhundranittio, om denne begått brott eller fått stanna på felaktiga grunder.
3. Anpassning och acceptans - kvinnor får helt enkelt visa hur mycket de älskar mångkultur genom att anpassa klädsel och livsstil därefter. Det tar inte lång tid för en hund att lära sig älska kopplet, trots allt.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare
Jag tror att S kommer att fortsätta att krympa allt eftersom 30- och 40-talisterna dör undan.
Nej, jag tycker inte man ska kräva extraval. Låt istället Löfven, nej förresten, TVINGA istället Löfven att sitta kvar till valet 2018. Då blir han den statsminister som nedmonterade välfärden och den svenska modellen på arbetsmarknaden. Bara de komiska poängerna vore värt det. Inget är så dåligt att det inte kan bli sämre!
Den givna frågan i sammanhanget borde vara hur mycket mer taktiserande politiska partier Sverige tål?
"Även om Sverige verkligen skulle behöva en annan regering redan i går, gör Alliansen det taktiskt rätta i att låta Löfven regera sönder sig"
Ja, så kan man ju resonera om man ser partitaktik som viktigare än vad som är bäst för landet.
Ja, så kan man ju resonera om man ser partitaktik som viktigare än vad som är bäst för landet.
Jag lägger ingen värdering i det, jag konstaterar bara att det är det taktiskt bästa för Alliansen. Vad jag personligen tycker att de ska göra har jag bloggat om här:
http://motpol.blogspot.se/2016/01/moderaterna-borde-falla-regeringen.html
Å andra sidan är inget alternativ oproblematiskt. Oavsett om Löfven sitter kvar, avgår eller om det blir extraval kommer vi ha ett ordinarie riksdagsval 2018. Det är inte direkt okomplicerat för en alliansregering att ha knappt två år på sig att få igenom sin politik innan nästa val 2018.
Thomas 25 januari 2016 07:35
Du skrev: "Det är ett problem gemensamt för flera svenska partier att de har förvandlats från levande politiska partier (burna av folkrörelser och idéer som löpande skrubbades mot verkligheten) till gapiga och kortsynta PR-byråer som mest bärs upp av ett tunt skikt aktiva, av klättrare - och av halvdolda särintressen".
Tyvärr har du alltför rätt i detta. Huvudorsaken till den utvecklingen torde man kunna finna i utformningen av partistödet. Det ställer nämligen inga som helst krav på antal partimedlemmar, det är röstetal och antalet ledamöter som räknas. Naturligtvis påskyndar det partiernas omvandling från folkrörelser till politikföretag. Läs mera om partistödet här:
http://www.riksdagen.se/sv/Sa-funkar-riksdagen/Sa-arbetar-partierna/Partistod/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Partist%C3%B6d#Lokalt_partist.C3.B6d
Båda artiklarna är kortfattade och mycket läsvärda.
Hans Li Engnell:
Det där med att det bästa för Alliansen är att vänta med att regera till nästa riksdagsval kan nog vara en felaktig analys. (1) Alliansen kan ha sin topp nu (är det sannolikt att S rasar under 20 %? V växer troligtvis samtidigt, har nu 8 % och senare kanske 12-15 % pga. avhoppade socialdemokrater). (2) Hur stora är SD 2018, kan de ha 30%? (3) Vilket skick är landet de ska regera över i? Anledningen till att Löfven och S inte förstår hur de ska regera är ju mycket för att Ruinfält byggde på utanförskapet till en nivå som blev mycket svår att hantera, och den migrationspolitik de ärvde från densamme har de nu delvis gjort upp med. Har Alliansen förmåga att vända trenden 2018 med än starkare utanförskap och eskalerande konflikter mellan landets innevånare?
Ifall AKB tar över 2018 ska hon finna lösningar på en rad svåra omständigheter: utanförskapet, eu-migranterna, havererad bostadsmarknad, amorteringskrav, ränteavdrag och minskad skuldbörda. Accepterar svenskar den stora klyfta som är resultatet ifall låglöneyrken införs, boendestandard minskas, skolor har fortsatt usla resultat? Att försämra sin levnadsstandard och sitt land brukar inte tillhöra det första folk är villiga att göra. Vem vill vakna på morgonen och tänka: nu arbetar vi för att försämra vår egen och landets välfärd? Det brukar vara så att strävan är att förbättra resultat, det gör nog företag, människor och så även djuren. Viljan till försämring är liten, men bland politiker är den enorm.
Magne
Sossarna kommer att gå i backen så det visslar om det.Det är inte tu tal om det.Nu är inte ens Aftonbladet, eller för den delen Carin Jämtin, nöjda längre.Men faktum är ju att det inte finns så mycket att göra åt det.Miljöpartiet är som de är.Löfven är som han är.
Det lustiga i kråksången är att moderaterna vaknat till och åtmindstone delvis tycker sig ha fått en chans och väljarnas förlåtelse efter en opinionsundersökning.Visst, just nu kraxar kråkorna med, men en svala gör ingen sommar.
Realpolitiskt innebar den opinionsundersökningen bara mer problem för AKB.Inte några några lösningar.Partiet vet fortfarande inte vilket ben man ska stå på och ryggraden är lika böjlig som sanningen är töjbar.Reinfeldts öppna era hjärtan ekar än.
Det där med att det bästa för Alliansen är att vänta med att regera till nästa riksdagsval kan nog vara en felaktig analys.
Tja, det finns inga garantier för någonting. Men om de ska ta över makten nu bör det ske med extraval (annars är underlaget fortfarande för svagt). Då väntas det fortfarande val igen om två år. Jag tror inte att V kommer att få över 10 procent i nästa val. Det är ganska vanligt att besvikna sossar går till V i mellanvalsperioder för att sedan återvända eller lägga sig på soffan när det är val. Det tämligen nya är att S-väljarna nu även går till M och SD.
AKB:s främsta huvudvärk inför valet 2018 är förstås SD:s tillväxt. Men jag inbillar mig att hon begriper att detta är ett problem hon får dras med. SD kommer inte försvinna.
Utmaningarna har en framtida alliansregering att hantera oavsett om de tar över makten i morgon eller om 2,5 år. Skillnaden 2018 är att de då kan peka på ett komplett haveri från Löfven och sedan visa att de är ett alternativ till detta moras.
C:s politik och KD:s siffror är självklart en utmaning för Alliansen som det heter nu för tiden när man vill verka glad och positiv.Det kan möjligen hålla för KD:s del, men C är helt enkelt inte kompatibla med M.I varje fall så länge man behöver hålla väljarna under intryck av att M något lärt sig något sedan Reinfeldts tid.
Man kan vara ganska säker på att Åkesson fungerar som en särskilt jobbig blåslampa där och glatt kan tänka sig att hojta till om den sortens jobbiga utmaningar.
@Hans
"Jag lägger ingen värdering i det, jag konstaterar bara att det är det taktiskt bästa för Alliansen"
Jo det förstår jag.
Dock tycker jag själv att om man har en politik som man tror är bättre för landet än det som råder idag och man har möjlighet att genomföra detta då är man banne mig skyldig att göra det som man tror är bäst för landet isf för att snegla på partitaktik. Allt annat är ett grovt svek mot demokratins grundidé. Varför ska jag rösta på några som kan regera om de vill men väljer av avstå av taktiska skäl?!
En fundering: är hanteringen (eller bristen på sådan) av de s.k. eu.migranterna, med vägran att förbjuda tiggeri, blundandet för illegala bosättningar m.m. ett sätt att habituera svenskarna inför det som komma skall? Att folk ska vänja sig vid att det finns extrem fattigdom, utanförskap och what not, så att det så småningom uppfattas som ett normaltillstånd med extrema klyftor i samhället? Jag vet inte, bara en tanke som slog mig.
"Utmaningarna har en framtida alliansregering att hantera oavsett om de tar över makten i morgon eller om 2,5 år. Skillnaden 2018 är att de då kan peka på ett komplett haveri från Löfven och sedan visa att de är ett alternativ till detta moras."
Utmaningarna kommer bli än större. Innan sommaren 2015 levde de flesta svenskar i sagolandet och menade att välfärdsstaten kan absorbera de som kommer. Efter sommaren 2015 är folk bekymrade över hur välfärden ska kunna bevaras. Att AKB skulle kunna ta över ett land som har mycket större utmaningar att hantera 2018 borde vara en självklarhet. Kan AKB hålla ihop ett land som både invandrade och inrikes födda avskyr? All förmåga att lösa uppgifterna minskar drastiskt ifall både svenskar och invandrare finner sig illa behandlade av staten.
Ju förr en ändring sker, desto bättre och enklare att minska skadorna. Alliansen tjänar inte mer på att vänta på ett utdöende Socialdemokraterna, eftersom V och SD också stärker sina positioner.
Det är nyval som är det alternativ som är mest lämpligt ifall Alliansen ska regera landet.
Magne
Har Stefan beställt resa till Mölndal?
Hej.
Skulle man kunna tänka sig följande bakgrund till raset:
De som mest identifierar sig med identitetspolitik har börjat fly till partier som har som en del av sin front att vara ständigt radikalare än just Socialdemokraterna. De som har ett mer pragmatiskt tänkesätt flyttar sina sympatier till moderaterna, och de som nu tappat förtroendet för att pendla mellan moderaterna och socialdemokraterna stannar hos SD, bland annat beroende på social utstötning, svartlistning och mobbning. Kvar i socialdemokraterna blir de som antingen hoppas på en nytändning, samt de som har ser någon form av personlig vinst i att försöka tillhöra den segrande sidan i den interna maktkamp som nu pågår.
Det är troligen en fullt rimlig tanke att vi nu ser starten på framtidens blockindelning: ett socialdemokratiskt statssocialistiskt nostalgiskt block, ett vulgärliberalt moderat block, samt ett socialkonservativt nationalistiskt block. S, m, och SD skulle i den modellen pendla mellan femton till tjugofem procent vardera, med flera mer radikala grupperingar som slåss om att bli stora nog för att bli en nödvändig komponent i regeringsbildning och riksdagssamarbete.
Beroende på graden av eftergiftspolitik för muslimska grupperingar inom S och m (bägge partierna, såväl som Mp, innehåller representanter för Muslimska Brödraskapet) får vi se ett eller flera muslimska partier. Görs tillräckligt stor anpassning förskjuts tidsskalan givetvis. Detta blir möjligt då snart tio procent av medborgarna är muslimer av en eller annan sort, och inga indikationer på sekularisering eller avbräck av muslimsk invandring med påföljande anpassning finns.
Politik och särskilt avläggande av sin röst bör ske med samma tanke som vid plantering av träd, och med samma tidsperspektiv.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare
Sedan är förstås frågan om Alliansen ens finns annat än i teorin i dagsläget.
"Socialdemokraterna är slut" är en både slagkraftig och relevant rubrik.
Den som till äventyrs noterat mina obetydliga, tidigare reflektioner om Löfven kanske minns att jag skrev att jag inte tror på honom längre men att jag i förstone hade vissa blygsamma förhoppningar. Det är alltför sorgligt att kunna konstatera att han ju bara är en lealös marionett för de dårar som tror sig veta hur slipstenen skall dras. ( De där som med Mona Sahlin manövrerade bort de sossar som de facto hade något att bidra med ).
Karl´n borde väl till slut fatta att det inte går att låtsas regera landet som ombud för nomenklaturan bakom honom. Han borde slå sig loss och använda sunda förnuftet. Han borde för sin egen förbannade heders och eftermäles skull kritiskt fråga sig hur väl rådgivare och nomenklaturan stöttat honom i rollen som statsminister.
När han efter ännu en hemsk arbetsdag mötts av alarmerande rapporter i all upptänklig media, när han åter stammat sig fram i en svår intervju, när han inte hittat argument i riksdagen...då borde han ju rimligen sätta sig ner på sängkanten och slå näven på låret och inse att han inte kan fortsätta att rabbla de fraser och färdigtuggade uppfattningar som han fått sig förelästa av Bommersviksintelligentian. Han måtte väl för f..n för sin egen skull läsa dagstidningar, skumma igenom utländsk världspress, leta rapporter, försöka fatta varför det tycks barka åt helvete...eller är han så borta att han låter rådgivarna selektera och färdigtugga allt som kommer inför hans ögon?
Att göra sig till kuttersmycke för allsköns infantila demonstrationer och väckelsemöten. Att stamma sig fram i Davos och relativisera våldtäkter och massövergrepp på tonårsflickor inför världspressen. Han väcker förakt och det är inte utan att jag känner medlidande. Han är ingen ond människa. Men han är inte mannen att slå sig ur den boja som drar honom och S till botten.
Men ingen kan ta ifrån honom att han åtminstone varit en ytterst lojal marionett till de kulturrelativister som befolkar Socialdemokratins innersta kärna.
Alliansen och Himmelriket har något gemensamt.
Dom finns först om man tror på dom!
Tyvärr så blir det inget val 2018. Decemberöverenskommelsen har en baksida. Batran och Löfven har en privat överenskommelse att ställa in valet om det är så att SD kommer över 4% spärren (tex pga ett för landet farligt opinionsläge).
Det finns flera källor till detta, bland annat i partiernas inre kretsar (de som tror att att de styr landet, bara för att de har gjort det länge nog), men också från de som sysslar med telefonavlyssning. Politikerna litar inte på varandra, utan avlyssnar regelmässigt telefontrafik. Och nu har det gått dithän att t.o.m. de som lyssnar, pratar bredvid munnen.
Och tro inte att det finns något domstolsbeslut som grund för denna avlyssning. Lika litet där som i annan trafik som makten vill veta innehållet i.
AKP kan ändå inte träffa bollen, vilket kanske är lika bra... Både S och M behöver nya laguppställningar. Idag sitter de idel halvfigurer där de inte ska sitta.
"Inom politiken räknas inte avsikterna, endast resultatet"
Charles de Gaulle, 1890-1970
Och nu införs hästpass...
Statsminister Stefan Löfven gör en blixvisit i Mölndal pga mordet på asylboendet enligt Expressen.
Polisen varnar för att man inte hinner med alla incidenter på asylboenden enligt Aftonbladet.
Någon?
Jag rekommenderar detta föredrag om hur det nuvarande partisystemet i många västländer har upphört att vara funktionellt och vad som skulle kunna komma i stället. Parlamentsledamöter måste ju faktiskt inte vara knapptryckarslavar under en enväldig partiledning och det har inte alltid varit så heller. Videon är på tyska, men föredraget finns också som text på engelska.
Här är föredraget: http://www.wissensmanufaktur.net/auslaufmodell-parteien
Föredragshållaren är Andreas Popp, före detta affärsman och en av de tongivande personerna i tankesmedjan Wissensmanufaktur. Popp har kallats allt från vänsterextremist till högerextremist. Jag skulle säga att han är liberalkonservativ, men framför allt går på tvärs mot det mesta och egentligen inte går att placera in på vänster-höger-skalan. Han säger sådant som etablissemanget inte vill höra och därför försöker man smeta alla möjliga epitet på honom.
Andreas Popp och kollegerna i Wissensmanufaktur har tagit till sin uppgift att utforska hur ett nytt ekonomiskt system skulle kunna se ut och som skulle kunna ersätta vårt nuvarande ekonomiska system, som uppenbarligen lider av stora inbyggda problem. De kallar detta ”Plan B”. Jag säger inte mer än så, eftersom Plan B är ganska omfattande. Ett varningens ord bara till den som börjar studera Plan B: De olika delarna av Plan B är absolut INTE avsedda att genomföras isolerat från varandra, för det fungerar inte alls. Plan B är enligt Popp ett sammanhållet paket som man inte kan plocka ut en ensam komponent ur. Därför ska man inte kritisera en särskild komponent isolerat, utan betrakta den i samspel med de andra komponenterna.
Anders Eriksson
Skicka en kommentar