Tragedin i Syrien bara fortsätter. Omvärlden har fokus på konflikten men givet hur FN-systemet fungerar kan vi inte vänta oss något ingripande som betyder något.
Precis som under folkmordet i Rwanda 1994 har FN 300 "fredsobservatörer" i hela landet. De ska övervaka en vapenvila som inte finns och en fredsplan som inte följs. Härom dagen ska de dessutom ha blivit beskjutna.
Kraven på ett militärt ingripande växer på sina håll. Men det är osannolikt att någon av de militärt starka makterna vill kasta sig in i en krutdurk som Syrien.
Barack Obama kommer att få kritik hur han än agerar. Just nu kritiseras han för passivitet, när han bistod Nato i kampen mot Gadaffi fick han kritik för det. Ett militärt ingripande i Syrien är långt borta. Bashar al-Assad har en stor och, som det förefaller, lojal armé. Precis som Irak är Syrien splittrat mellan etniska grupper som just nu tycks ta kål på varandra.
En militär insats skulle vara förenad med oerhörda risker och det är Obama inte ett dugg intresserad av under ett valår. Möjligen skulle man kunna tänka sig att västvärlden beväpnar rebellerna. Men vem vet vilka rebeller som verkligen strider mot regimen och vilka som begår övergrepp på civila? Även där finns negativa erfarenheter i närtid (Libyen).
Att Kofi Annan ställer sitt hopp till Iran säger en del om FN:s desperata läge just nu. Det är inte ofta Iran ombeds medverka till att skydda människors fri- och rättigheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar