torsdag 4 augusti 2011

En vilsen liberals funderingar...

Det saknas ett relevant liberalt alternativ i svensk politik. Sedan Moderaterna under Reinfeldts ledning valde att löpa vänsterut och omfamna det mesta av det som partiet kritiserat i decennier och Folkpartiet rensat ut den sista gnutta liberalism som fanns kvar i partiet, har den liberala flanken lämnats vidöppen. Centerpartiet har delvis försökt fylla den, men utan större framgång. Partiet har förblivit en lojal alliansunderhuggare till Reinfeldt.

Vi har förstås Liberala partiet. Jag röstade på dem 2010 och det är mycket möjligt att de får min röst igen i nästa val om andra alternativ uteblir. Det är naturligtvis så att partiet helt saknar möjligheter att få genomslag för sin politik. Inte heller kan man, som i exempelvis USA, hoppas på något slags utopiskt "free state project" i en kommun eftersom i stort sett alla viktiga frihetsfrågor beslutas om på nationell eller EU-nivå. Men Liberala partiet kan fungera som ett alternativ för alla liberaler som vill kunna lämna vallokalen med bibehållen karma och självrespekt.

Vi är många liberaler som tycker ungefär samma sak i de flesta grundläggande frågor, men när det drar ihop sig till val fördelas våra röster på allt från Kristdemokraterna till Miljöpartiet. Det är en otrolig spännvidd. Ett liberalt parti borde utan besvär kunna attrahera oss alla samtidigt. Det räcker förstås inte för att nå framgång, det krävs även några hundratusen röster från väljare som inte bryr sig nämnvärt om sexköpslagen, inte fullt ut förstår sig på hotet från övervakningsstaten, inte bryr sig så mycket om vad som händer i EU men tycker att det vore trevligare med lite mindre förmynderi, lite mer självbestämmande och lite lägre skatter.

För att ett sådant parti ska bli livskraftigt krävs, tror jag, starka avhoppare från Centerpartiet, Folkpartiet (och möjligen även Moderaterna) som frontfigurer. Ett välkänt ansikte är alls ingen garant för framgång (se Feministiskt initiativ), men det underlättar åtminstone genomslaget i media inledningsvis.

Därutöver krävs ett långsiktigt tänkande. Det är ohyggligt svårt att sätta ett parti på kartan och bli betraktat som ett trovärdigt alternativ. Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna behövde båda flera decennier på sig innan de blev riksdagspartier (för Miljöpartiet gick det visserligen snabbare). SD växte på både bredden och höjden i kommuner och landsting innan de blev aktuella för riksdagen.

Ett nytt parti behöver ett 12-årsperspektiv. Alla måste inse att chansen att göra succé i första riksdagsvalet är i princip noll och intet (Europaparlamentsval är en helt annan femma), om man inte får en mycket hjälp av oförutsedda händelser. Tyvärr saknas ofta det nödvändiga tålamodet. Dessutom är det bekvämare för karriärister att stanna kvar i befintliga partier, hålla huvudet nere även när partiet fattar idiotbeslut och hoppas på en belöning för lång och trogen tjänst än att ge sig i kast med något helt nytt. Det är således, tyvärr, mycket som talar emot att vi får se ett trovärdigt liberalt alternativ i svensk politik under överskådlig tid.

Bråket i Liberaldemokraterna är tråkigt, men framför allt är det oerhört onödigt. När personer är villiga att lägga ned tid och energi på något borde de välkomnas med öppna armar. Jag sitter inte på all bakgrundsinformation och tänker därför inte peka finger mot någon. Men de flesta borde vara överens om att meningsskiljaktigheter ska diskuteras med ömsesidig respekt, inte minst i ett så tidigt skede när ett politiskt projekt ännu inte har blivit ett registrerat parti. Dispyter får sedan avgöras framöver på stämmor i god demokratisk ordning.

Vilsna liberaler har tyvärr all anledning att känna sig ännu lite vilsnare nu.

8 kommentarer:

Nils Dacke sa...

På något vis känns det som om liberalerna precis som extremvänstern har otroligt svårt att komma överens. Så då har vi liberaler hos M, FP, C, L, LP, Piraterna och har jag glömt någon? Glöm ej bort Nikke Nyfikens enmansparti också, du vet han som bloggar under tianmi.info

Vilket då bevisar min tes att det inte finns ideologier, dessa är mänskliga uppfinningar, men däremot olika personligheter och ju mer fjärran från Terra nova där vi andra bor, desto mer "rätt" har dom och svårare att komma överens.

Hans Engnell sa...

"Nikke Nyfiken". :-D

Lars H sa...

Vi i L står starkare än någonsin. Partier behöver ett reningsbad där lössen skakas ur och vi är bara glada att egocenteriska kverulanter som Niklas och Torbjörn försvunnit. Under Alexander Bards ledning har vi mycket goda möjligheter att bli valets vinnare 2014.

Nils Dacke sa...

@Lars H: Vi andra lever i året 2011 men du verkar leva i 1975 och inte i L utan i KPML(r). Ska du inte också samtidigt passa på att skriva om knutna nävars hyllningstexter av Stalin till A Bard! A Bard vår store ledare o vän!

Vandrar vi på samma planet?

Micke sa...

"Lars H" har en del att säga hos Hax.

I det här inlägget slår han ett slag för dom Liberaldemokrater som har inyressen att bevaka i t.ex Schlagerfestivalen
---------------------------
"Lars H sa...
Det är viktigt att vi inte blir för repressiva mot enskilda personer som kopierar upphovsrättskyddat material samtidigt har de som skapar exempelvis musik rätt att kunna leva på sitt skapande. Liberaldemokraterna har idag tagit över piratpartiets program när det gäller internetrelaterade frågor men vi vill samtidigt se en utvecklad politik som medger att upphovsrättsinnehavarnas intressen tillgodoses och som gör att internet inte blir laglöst land.

När vi kommer in i riksdagen 2014 kommer vi att ställa som krav på den regering vi stöder att de skall anta vår syn på upphovsrätten.

läs mer på www.liberaldemokraterna.com "

Micke sa...

Dessutom är han en av ytterst få i svensk politik som snöat in på Pragmatism.
Själv kan jag bara på rak arm komma på en annan person som dessutom av en slump är Liberaldemokrat.

Konstigt som fan...
---------------


Lars H sa...
Tillägg. Kritiken beror ofta på att pragmatism är ovanligt i svensk politik. Liberaldemokraterna är något nytt och unikt.

Micke sa...

"Lus Lasse" har dessutom haft god insikt i partiet som inte längre ska blir ett parti

------------------------

Lars H sa...
Nu är det bara några dagar till det som i efterhand sannolikt kommer att räknas till det senaste decenniets största politiska händelse. Och Henrik skriver inte en rad. Tror han att han kan tiga ihjäl detta tror han fel.

I Almedalen lanserar vi Liberaldemokraterna. Ett nytt parti som helt bryter med den gamla dogmatsiska politiken. I stället har vi sökt lösningar som alla kan vara nöjda med. Liberaldemokraterna är en oerhört stark rörelse som redan fått sannolikt merparten av piratpartisterna som sina sympatisöer (inklusive blytunga namn som Rick och Carl-Johan). vi har också gjort stora inbrytningar i de borgerliga partierna. Allt talar för att vi kommer att vara vågmästare och tredje största parti i valer 2014. Det går inte att tiga ihjäl

01 juli, 2011 05:36

Micke sa...

Här slår "LusLasse" yterligare ett slag för Pragmatism men sen är det tomt."LusLasse" försvinner ur rullorna lika snabbat som han dök upp.

Konstigt.
---------------------

Lars H sa...
Hax: Hur kan du säga att du inte försöker tiga ihjäl Liberaldemokraterna när det enda du skriver är att du inte tiger ihjäl dem?

Vad är det som driver dig till att ignorera den kanske mest betydelsefulla politiska kraft som vi fått i Sverige på mycket mycket länge? Rädsla för att ännu fler piratpartister skall jump ship om de får höra om oss?

Alexender Bards pragmatiska lösning på fildelningsfrågan har potential att tilltala oerhört många fler än piratpartiet