Oppositionen ser chansen att profitera på trafikkaoset. Peter Eriksson har gjort det, nu är det Nalin Pekguls tur.
Det finns vissa trovärdighetsproblem i oppositionens kritik. De partier som i åratal har pratat om att möta "klimathotet", det vill säga en varmare värld, och därför har tyckt att det är helt i sin ordning att montera ned svensk energiförsörjning i form av kärnkraft, beskyller alltså den borgerliga regeringen för att ligga bakom det kaos som följt i kylans spår. Jag tror faktiskt att många politiker, övertygade om klimathotets existens, kallt har räknat med att Sverige har lagt vargavintrarna bakom sig. Detta får konsekvenser för både energiförsörjning och infrastruktur.
Det kaos vi har sett förklaras delvis av den ihållande kylan och snöfallet, som oundvikligen får konsekvenser på både vägar, järnväg och fordon. Det kommer vi aldrig ifrån. Men att skylla en för klen utbyggnad av järnvägsnätet på en regering som har suttit vid makten i blott tre år är så pinsamt genomskinligt. Vad gjorde Socialdemokraterna under sina senaste 12 år vid makten? Hur hjälper miljarder till ett vansinnesprojekt som Botniabanan alla de tusentals resenärer som pendlar mellan Sveriges tre största städer? Satsa gärna, men satsa rätt.
Oppositionen upprörs över regeringens vägsatsningar. Faktum är emellertid att en mycket stor del av godstrafiken i Sverige går längs vägarna. Skälet är att det ofta är billigare att transportera gods med lastbil än med tåg (och mången företagare kan vittna om hur deras gods har skickats fel eller helt har försvunnit när det skickats med SJ). Vi behöver således ett väl fungerande vägnät. Regeringens satsningar är därför välkomna. Emellertid behövs omfattande satsningar även på järnvägen, det är sant. Vi behöver dubbla spår och det bör också på allvar utredas om Sverige, precis som så många andra länder, bör satsa på snabbtåg.
"Med en rödgrön regering går tågen oftare, bättre och snabbare", proklamerar Miljöpartiets Peter Eriksson. Jo, säkert. Med Miljöpartiet snöar det säkert mindre också.
8 kommentarer:
Hur kommer det sig att du som liberal så tydligt tar ställning för alliansen i fråga efter fråga? Själv tycker jag att de har svikit liberalismens grunder under sin tid vid makten.
Hans har kritiserat dem med, vid flera tillfällen. Jag tror även (men kan ha fel) att han i september ska rösta på liberala partiet, och inte på något av allianspartierna. Eller har jag fel, Hans?
André: Om du kollar runt på bloggen, ser du att jag är synnerligen kritisk till Alliansen i många frågor. Jag har ofta diskuterat faran i Reinfeldts vänstersvängning. Det går att vara kritisk mot båda blocken, det ena utesluter inte det andra. Särskilt inte för en liberal.
Christoffer: Precis. Jag kommer inte att rösta på något av riksdagspartierna, det lutar åt Liberala Partiet.
Visst kan man vara kritisk till båda blocken. Personligen känns det konstigt nog som att jag hellre röstar på oppositionen än alliansen. Nästan som att de är mer liberala. Fast kanske ändå inte. Lite som pest eller kolera.
Alliansen har jag inget förtroende kvar alls för. Vad håller de på med egentligen?
Utifrån ett liberalt synsätt har landet verkligen blivit bättre sen de fick makten? Jag tror inte det.
Själv lutar det åt Piratpartiet. Liberala Partiet kanske skulle kunna vara ett alternativ.
Alliansen har sänkt skatterna för vanligt folk. Vilket är bra. De har avreglerat apoteksmarknaden och släppt in nya aktörer. Det är bra. De har avskaffat kårobligatoriet. Det är också bra. Sedan har vi förstås allt från FRA och IPRED till det kommande datalagringsdirektivet som regeringen bara vill slippa under valrörelsen för att i lung och ro kunna implementera det under 2011. De är dessutom lika klimatalarmistiska och moralistiska som vänstern i många frågor. Moderaterna har blivit statsfeminister. De låter oppositionen har problemformuleringsinitiativet i svensk politik. Så en röst på något parti utanför riksdagen låter rimligt...
Problemet jag har med Piratpartiet är att de kommer att lägga sig platt i alla frågor bara de får påverka integritetsfrågorna. De kommer således kunna rösta för kvotering i bolagsstyrelser, förbud mot friskolor, återreglerad apoteksmarknad, kraftigt höjda skatter för vanligt folk, skärpt sexköpslag osv. Och mest troligt innebär det att de stöder en rödgrön regering, ty de kan väl knappast samarbeta med den regering som införde FRA-lagen). En röst på PP kan således bli en röst på Lars Ohly, vilket bär mig lite emot...
Jo, att de kan komma att samarbeta med vänstern gör mig också osäker på om PP är rätt val. Tycker mig dock kunna se en liberal tendens hos andra frågor hos PP. Tex att de kraftigt tog avstånd mot en skärpning av barnporrlagen. http://www.annatroberg.com/2009/11/03/jaga-brottslingar-inte-helt-vanliga-ungdomar/
Peter Eriksson är en oblyg hycklare och propagandist. När det var "snökaos" 2001/02 diskuterade man nödvändiga insatser men som vanligt fråm det hållet blev det bara snack och ingen verkstad. Det skulle vara kul att se samhälleliga lönsamhetskalkylen på botniabanan. Nog litet som idioten Tokolle som byggde 110vägar i Norrlands inland och flinande förklarade att miljöbelastningen bleve nog inte så stor eftersom dessa vägar nästan ingen trafik hade!
Tokolle stod ju också i vattnet vid Lernacken och svor på att Öresundsbron skulle vara ett dråpslag för det marina livet i sundet. När man ändå tog beslutet så avgick han dess bättre. Nu så här efteråt visar det sig att det marina livet fick en verklig kick av brofästena. Det har aldrig blomstrat som nu i hägnet av bron. Det fanns vid beslutstidpunkten kalkyler som visade på att bron icke skulle utgöra något som helst strömningshinder men det struntade lögnaren i. Tänk om han hade lyckats med sin bluff vilken samhällsskada. Och så här håller idag miljöpartisterna fortfarande på. Var det nån som skrev ovan "ät en miljöpartist"?
Skicka en kommentar