SAS blöder. Och det har företaget gjort länge. Nu ska ytterligare 650 personer sägas upp. Vid varje nytt varsel undrar jag om det finns några anställda kvar alls snart? Det gör det förstås. SAS har en betydligt större personaltäthet än Ryanair - som gör vinst. Do the math.
Svenska staten äger ungefär en femtedel av SAS och ska skjuta till ytterligare en miljard till det förlusttyngda företaget. Som ägare gör staten bara vad som krävs. Det är inte frågan om det. Frågan är varför svenska skattebetalare över huvud taget ska äga ett flygbolag.
Näringsminister Maud Olofsson var föredömligt tydlig under hela Saab-cirkusen: svenska staten ska inte äga bilföretag. Det finns det andra som sköter bättre. När det gäller SAS är argumentationen den motsatta. Det statliga ägandet ska bevaras för att SAS "är en tillgång för industrin och jobben i Sverige". Jag undrar vad som gör svenska staten till bra ägare av flygbolag?
Jag har inget emot SAS. Jag har flugit en del med dem både inrikes och utrikes. Till Kina var de helt OK, bättre än Air China. Även om flygvärdinnorna härstammar från kritaperioden och även om de inte kommer upp i samma standard som fantastiska Thai Air (men vilka gör det?), erbjuder SAS gedigen service. Men de är helt enkelt för dyra. När jag letar flygbiljetter tittar jag på prislappen, och jag vågar hävda att jag är långt ifrån ensam om detta.
Så, Maud Olofsson. Leta efter en ny ägare. Svenska staten ska varken äga bilföretag eller flygbolag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar