Nu utökas massövervakningen igen

Bara dagar har gått sedan ett av de mest chockerande terrorattentanten i Europa på senare tid. Demonstrationer har hållits för press- och yttrandefrihet. Ledare från tiotals länder närvarade vid en miljonmarsch i Paris i går.

Samtidigt som politikerna går armkrok för yttrandefriheten och demokratin, planerar de att inskränka våra mänskliga fri- och rättigheter. Just i detta nu trycker nämligen flera EU-länder på för ett nytt EU-register med uppgifter om alla flygpassagerare (PNR). Nu ska alltså övervakningen av vanligt folk utökas. Igen. EU-parlamentet har kritiserat registret, men dess försvarare kommer cyniskt använda Parisattackerna som argument.

I bräschen för detta går föga förvånande Sverige, landet som fortsätter datalagringen trots att EU-domstolen ogiltigförklarat direktivet. Insamlingen omfattar flygpassagerares namn, biljettbokningar, kreditkort, hotellbokningar och ett antal andra data som ska avslöja terroristerna. Allt detta kommer samlas in om dig framöver.

Detta är lika förväntat som det är tragiskt. Politikerna visar en förbluffande oförmåga att lära av misstag. Bröderna Kouachi var kända av polisen. Deras samröre med islamistisk fundamentalism var ingen hemlighet. Den ene brodern dömdes så sent som 2008 till tre års fängelse för att ha rekryterat jihadister till Irak. Ändå lyckades de två bröderna samla på sig sprängämnen, raketgevär och automatvapen, planera och sedan utföra detta blodiga dåd som i slutändan resulterade i 17 oskyldiga människors död.

Det är svårt att förhindra terrorattentat. Det ligger i terrorns natur att den slår till oväntat och ofta blint. Det ovanliga med det senaste attentatet var att det riktades mot en tydlig måltavla. Men det betyder inte att polisen inte kan göra någonting. Säkerligen kan polisens arbete effektiviseras. Kanske behövs större befogenheter i vissa fall. Men framför allt behöver den lägga all energi på de som är misstänkta för något, inte på alla oss andra.

Ty massövervakning av oss alla, som PNR, stoppar inte terrorism. Det misstänkliggör i stället alla hederliga medborgare som åker på jobb eller semester och inte har ett dugg med terrorism att göra. Det ger myndigheterna information om alla människor som staten inte har med att göra.

I stället för att satsa all tid och uppmärksamhet på att klura ut hur den lilla minoritet av farliga individer ska kunna övervakas och stoppas i tid när de planerar något ondskefullt, läggs enorma resurser på att övervaka alla. Det är inte bara integritetskränkande och dyrt. Allt tyder på att det är ett oerhört ineffektivt sätt att arbeta.

Det finns uppgifter på att så lite som 1,8 procent av förundersökningarna om terrorism kom till tack vare NSA:s bulkdatalagring. Betydligt vanligare är att en undersökning dras igång efter tips från familj, vänner och grannar. Tips från allmänheten, alltså. Världens största massövervakningssystem är alltså krasst talat skitdåligt.

Övervakarna vill naturligtvis inte ge efter. De prisar massövervakningen och säger att den räddar liv. Men medborgarna har inte fått se någonting som tyder på detta. Massövervakningen av all vår kommunikation, våra bankkonton och snart även våra resor ger politikerna en känsla av kontroll. Och allmänheten en falsk känsla av trygghet.

Det är två väldigt dåliga utgångspunkter för ett fungerande arbete mot terrorism. Däremot ett ypperligt sätt att bygga en total övervakningsstat.

Läs även:
EU-krav på nätövervakning
HAX på 5 juli-stiftelsen, Anna Dahlberg