Madeleine Leijonhufvud tillhör landets mest rabiata feministiska företrädare. Hon är därtill professor i straffrätt, vilket inte gör alla hennes utspel ett dugg mindre oroväckande. Leijonhuvfud har länge agiterat för sexköpslagen och krävt skärpningar av den. Hon har också drivit debatten om en samtyckeslagstiftning gällande samlag, vilket när Leijonhufvud själv beskriver det liknar ren och skär omvänd bevisföring.
Nu vill hon bestraffa "supande föräldrar" eftersom de inte bara är olämpliga föräldrar som med sitt alkoholdrickande kränker barnen, de utsätter också barnen för risken att bli slaget, sexuellt antastat eller till och med dödat, skriver Madeleine Leijonhufvud på fullt allvar. Detta sett ur det så kallade barnperspektivet, det lilla barnets perspektiv på världen. Hur många barn mördas i Sverige varje år av onyktra föräldrar? Vi har ett fåtal mord på barn årligen. Antalet föräldrar som tar sig några glas vin eller några öl på lördagskvällen torde vara ansenligt - vilket sammantaget gör risken att bli dödad av en alkoholpåverkad förälder till försumbar. Om ens det.
Ja, det kan vara obehagligt när mamma och pappa är onyktra. Pinsamt också. Men det går inte att lagstifta bort försumlighet, ansvarslöshet eller dumhet. Jag vill heller inte se ett samhälle där den politiska makten bestämmer vilka som får skaffa barn och när eller påtalar exakt hur de ska bete sig i varje given situation. Den makten måste faktiskt föräldrarna själva ha. Vi ser ständigt marginaliserade människor, i långvarig arbetslöshet, missbruk och/eller annat utanförskap, skaffa barn. Instinktivt går det att tycka att det där var ju kanske inte så begåvat. Försök att klara din egen tillvaro innan du tar på dig ansvaret för ett nytt liv. Men att bestämma att de inte får skaffa barn där och då eller tvinga dem att uppfostra barnen på ett visst sätt vore mig fjärran.
Jag vet många föräldrar vars barn, ur mitt perspektiv, förmodligen skulle få en bättre uppväxt någon annanstans. Betyder det att jag vill att staten ska ta barnen ifrån föräldrarna eller läxa upp dem? Nej. Som förälder har man en moralisk plikt och ett tydligt ansvar, men den perfekta föräldern finns inte. Och så länge det inte förekommer uppenbara övergrepp bör vi faktiskt överlåta till föräldrarna att bestämma hur de vill uppfostra sina barn och vilka slags föräldrar de vill vara. Även om det inkluderar ett och annat glas vin. Madeleine Leijonhufvud är en elitist som borde hålla sig så långt borta från både vuxnas och barns liv som det bara är möjligt.
1 kommentar:
Ja, den här människan är farlig, precis som Thomas Bodström och Beatrice Ask.
Det paradoxala och bisarra i Leijonhufvuds resonemang är att man ska kunna samtycka till sex, men inte om betalning skett. Som vuxen kvinna är man alltså inte myndig. Det är helt ok att straffa den ena parten i en frivillig tvåpartsrelation anser hon.
Vad ändrar samtyckesparagrafer? Ord står fortfarande mot ord i de flesta sexualbrottsmål och att per automatik tillmäta kvinnans version större trovärdighet är ett tydligt brott mot rättssäkerheten och de mänskliga rättigheterna.
Stoppa moralisternas hetsjakt på den fria sexualiteten!
Skicka en kommentar