Nazisterna är inget hot än

Att Soran Ismail har träffat det svenska nazistpartiets ledare över en fika kan likna ett tecken i tiden. Har nazisternas åsikter nu blivit så rumsrena att de intervjuas i Svenska Dagbladet? Nej, riktigt så illa är det lyckligtvis inte. Och därför kan man ifrågasätta om det är lämpligt att ge dem denna uppmärksamhet.

Mer synliga nazister och ett nytt namn som inte väcker direkta associationer till Hitler innebär inte automatiskt ett opinionsmässigt uppsving för rasismen och nazismen i samhället. Sverige fortsätter enligt studier att vara ett tolerant land. Motståndet mot enskilda nazistiska yttringar möter alltid kompakt motstånd från vanliga medborgare.

Ja, det är väldigt obehagligt att nazister tagit plats i en kommunal församling. Men det betyder inte att de får något som helst inflytande. Eller att det finns någon självklarhet i att partiet kommer att växa val för val.

Svenskarnas parti mobiliserar inför valrörelsen. De kommer sannolikt att locka nya väljare denna gång eftersom Nationaldemokraterna lagts ned och Sverigedemokraterna aktivt rensat ut öppet rasistiska företrädare. För den som är rasist på allvar finns det alltså ett parti att rösta på, och det är SvP.

Men hur många är då dessa nazister? Det rör sig om några hundra aktiva i olika delar av landet. SvP arbetar hårt för att framstå som rumsrena, och säkert kommer det få vissa missnöjda väljare att rösta på dem. Men i förra valet fick SvP 681 röster. Det var färre röster än Liberala partiet och Frihetspartiet, partier vars genomslag i samhällsdebatten aldrig har påtalats av de stora medierna under de senaste fyra åren.

Visst ska vi vara på vår vakt och ständigt bekämpa de fördomar och ruttna människosyn som nazister alltid har stått för. Men vi ska samtidigt inte överdriva hotet. Jag är övertygad om att svensk demokrati klarar av att ett nazistparti får några hundra röster i ett allmänt val.