lördag 30 augusti 2014

Extremister som förtjänar varandra


Det börjar bli tröttsamt det här. Nazister håller en demonstration. Tusentals motdemonstranter dyker upp och i denna grupp finns som brukligt ett gäng våldsverkare.

Polisen tvingades spärra av delar av Stockholm city i dag. Vanliga människors liv begränsades och stora resurser fick läggas på att bevaka nazisterna för att förhindra en stormning och fullständigt kaos.

Synen måste ha varit bisarr för utländska besökare och alla som inte informerat sig om vad som låg bakom polisbevakningen. Nationella insatsstyrkan, en bombgrupp och ambulanser stod redo.

I svenska medier ifrågasätts inte våldsverkarna som tvingar fram denna enorma bevakning. Nej, instället riktas kritiken mot att nazister får demonstrera. Som om en inskränkning i mötesfriheten skulle vara en framkomlig väg. Den våldsvänster som deltar i alla dessa antirasistiska evenemang ger sig inte bara på nazister. De definierar alla till höger om Lars Ohly som "fascister". Även liberaler har drabbats av våld. Ska således också liberalers mötesfrihet inskränkas?

Lösningen är inte att inskränka mötes- och demonstrationsfriheten för nazister. Yttrandefriheten är en grundläggande rättigheter, och den prövas just när obekväma och förfärliga åsikter får yttras. Det svenska samhället klarar några hundra nazister som viftar med flaggor, och jag skulle önska att de bara kunde ignoreras och inte ges så här mycket uppmärksamhet.

Vi ska alltså inte bekämpa extremism genom att begränsa våra fri- och rättigheter. Däremot ska grupper som enbart motdemonstrerar för att orsaka bråk slås ned. I kulturlokalen Cyklopen i Högdalen hittade polisen knivar och kartor, oklart vad de skulle användas till. Politiskt våld kan aldrig tolereras.

Nazisterna och vänsterns så kallade antirasister vars enda mål är att ställa till med bråk förtjänar verkligen varandras sällskap. Men händelserna i Limhamn och Stockholm, och på många andra platser, visar varför jag inte kan delta i en antirasistisk demonstration.

Så illa är det, tyvärr.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Svenska motståndsrörelsen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_motst%C3%A5ndsr%C3%B6relsen, https://www.google.se/search?q=SMR&client=firefox-a&hs=EPV&rls=org.mozilla:en-US:official&channel=sb&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=CCUCVJSyNaPmywPurYHoCw&ved=0CAgQ_AUoAQ&biw=1366&bih=646#channel=sb&q=svenska+motst%C3%A5ndsr%C3%B6relsen&rls=org.mozilla:en-US:official&tbm=isch&facrc=_&imgdii=2b_3kvuZ5a8xGM%3A%3BoZbCrbV01zYAeM%3B2b_3kvuZ5a8xGM%3A&imgrc=2b_3kvuZ5a8xGM%253A%3B8SQV6RmQQg6-UM%3Bhttp%253A%252F%252Fgfx2.aftonbladet-cdn.se%252Fimage%252F18711303%252F485%252Fnormal%252Fce3297c522f32%252Fslags.JPG%3Bhttp%253A%252F%252Fwww.aftonbladet.se%252Fnyheter%252Farticle18710840.ab%3B485%3B236) är galningarna som ställde till det i Kärrtorp häromåret.

Skilj på SvP och SMR. De tidigare vill torgföra sina åsikter utan att spöa "revolutionära vänstermänniskor", de senare vill helt enkelt ta kål på de revolutionära vänstermänniskorna, så de samverkar minst sagt gott.

Medierna bör bara rapportera snabbt och granska skiten ur de revolutionära vänstermänniskorna. Det svenska samhället klarar av ett par hundra extremnationalister... så medier - gör ert jobb och förkasta vänstervåldet (det fina våldet).

/ Magne

Amnexis sa...

Denna utmärkta serie-berättelse av Kalle Strokirk bör alla politiskt intresserade läsa:

De känslostyrdas
irrfärder - Om totalitarismens gräsrötter

http://www.kallestrokirk.se/@bildspel/irrfard_a.pdf

Maja sa...

+ 1 till bloggägaren

Micke sa...

Amnexis och Mange är själv nazister enlig alla gängse defintioner och vill bägge på sikt ta kål på alla som inte delar deras dröm om den ariska staten.

Amnexis sa...

Nazistejj, gängse definitionejj, djjöm om den ajjiska staten...


Gääsp.. ta dina piller Micke.

Anonym sa...

"Enda gången vi kände oss besegrade och skamsna var när vi skulle demonstrera och ingen var där. Ingen brydde sig om oss ..."

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/peterkadhammar/article19452209.ab

Anonym sa...

Det kommer nog inte gå så länge till. De speciella hatbrottslagarna, antirasistlagarna osv liknar alltmer en rostig spik i takbeläggningen. Drar till sig fukt och mögel.

Yttrandefriheten och åsikts skyddet urholkas och villkoras. Med avstamp i rasistbekämpningen så ifrågasätts allt vidare åsikter. Allt mer normala avvikelser från konsensus. Blir ett vapen i kampen om den allmänna åsiktsnormen.

Kanske vore det bästa att ta bort hatbrott som begrepp helt och hållet. Ett moraliskt tilläg som egentligen gör mer skada än nytta. Hets mot folkgrupp är förmodligen en bra utgångspunkt men behöver kanske snävas in och tydliggöras rejält.

Demokratin tar nog mest skada av att den villkoras hårt av olika inskränkningar.