Idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) åt middag med människorättsaktivister i Moskva. Hon uppger att mötet övervakades av rysk polis.
"Det stod tre stadiga poliser och tittade in", berättar Adelsohn Liljeroth för Aftonbladet. Möjligen inte ett exempel på den allra smidigaste formen av övervakning, men ministern säger att hon kände "ett obehag".
Låt oss dra en parallell. Obehaget kommer alltså från en minister i en regering som både röstat igenom FRA-lagen (som ger svensk underrättelsetjänst rätten att spana i kabel) och datalagringsdirektivet (som tvingar operatörer att lagra all vår elektroniska kommunikation i sex månader).
Detta känner hon inget uttalat obehag för. Men Lena Adelsohn Liljeroth är en representant för en regering som medvetet bygger ut övervakningsstaten och sitter i USA:s mjuka knä. Att peka finger mot Ryssland när man själv har fingrarna i syltburken är inte ett dugg trovärdigt.
Lite påminner detta om Angela Merkels reaktion när det blev känt att hennes mobiltelefon varit övervakad av NSA. Först då fann förbundskanslern det angeläget att ryta ifrån. Så länge bara vanliga tyskar drabbades av övervakningen var det tydligen ingen angelägen fråga.
Även ministrar och regeringschefer är väldigt simpla ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar