En man och 23 kvinnor åtalas för barnpornografibrott. En av kvinnorna är, för att ge historien ännu mer spets, ledare inom Svenska kyrkans barnverksamhet. Mannen misstänks för att ha skickat bilder till kvinnorna och åklagare hävdar att kvinnorna inte bara tagit emot dem utan också efterfrågat fler.
Ändå beskrivs de som offer i medierna, förmodligen manipulerade eller utsatt för tvång av huvudmannen. Detta avslöjar hur osannolikt vi anser det vara att kvinnor kan vara inblandade i sådana här sorters brott. Just därför är det här rättsfallet intressant. Åklagaren gör ingen skillnad på kvinnor och män - kommer tingsrätten att göra det? Kommer kvinnorna i allmänhetens ögon att bära ansvaret för sina handlingar?
Målet är unikt, förmodligen världsunikt, just på grund av det stora antalet kvinnor som åkt fast samtidigt. Sexuella övergrepp på barn och barnpornografibrott är ju normalt väldigt manliga brott. Eller är de verkligen det? Jag gillar egentligen inte att diskutera mörkertal eftersom begreppet ofta används för att hävda att ett fenomen är mer omfattande än vad som går att bevisa (läs trafficking). Men vi måste ändå fråga oss om det inte finns ett mörkertal när det gäller kvinnors sexuella övergrepp på barn, kopplat till vår kulturellt färgade syn på hur kvinnor är och ska vara. De är beskyddare, inte förövare.
Niklas Långström, forskare vid Karolinska institutet, hävdar att sett till anmälningar och åtal begås sexuella övergrepp mot barn till 98 procent av män. Även Långström tror dock att det förmodligen finns ett mörkertal, att kvinnor anmäls mer sällan, just därför att det inte går ihop med vår bild av hur kvinnan är och ska vara. Kvinnor förväntas skydda barn, inte förgripa sig på dem. Detta skulle kunna få utsatta att dra slutsatsen att ingen kommer att tro på dem om de berättar vad som hänt dem. Det går också att spekulera i om kvinnors övergrepp är mer subtila än mäns.
Vi vet att män misshandlas av kvinnor i parrelationer. Även detta är ett brott som anses väldigt manligt och därför orsakar skam hos mannen som drabbats. Vilken mes blir slagen av sin fru? Högst sannolikt är benägenheten att anmäla tämligen låg bland männen. Detsamma kan gälla sexuella övergrepp, både begångna mot vuxna och mot barn. En kvinna på dagis som pussar och kramar ett barn skulle aldrig komma under misstanke på samma sätt som en man. Möjligheten att komma undan med övergrepp är således bättre.
Det aktuella rättsfallet kan således föra det goda med sig att vi yrvaket börjar inse att sexualbrott inte är knutet till kön utan begås av både kvinnor och män.
4 kommentarer:
Under andra världskriget förföljdes judar.
Idag förföljs personer med sexuellt intresse för minderåriga.
Men frågan är om det aktuella rättsfallet är ett så bra exempel på din tes (som jag tror är riktig)? Jag tycker det som exemplifieras allra mest är att vi har en absurd lagstiftning på området, och om detta faktum dras fram i ljuset och diskuteras är det också bra.
Nej "Anonym".
Det är de som utsätter underåriga för övergrepp som förföljs.
Att jämföra sig med judeförföljelsen är bortom osmakligt.
Däremot anser jag att de resurser som användes åt att fängsla, åtala och bötfälla manga-översättaren är resursslöseri.
Jag tror att kvinnlig pedofili är mycket vanligare än vi tror. En anledning till att jag börjat tro det är att amerikanska justitiedepartementet gjorde en utredning på sexuella övergrepp på ungdomsvårdsanstalter. 95% av de rapporterade övergreppen utfördes av kvinnor. Mer om detta här:
http://mattematiksblogg.blogspot.com/2011/05/kvinnor-kan-galler-aven-i-ratten.html
Skicka en kommentar