Sexmoralisterna vann en stor seger när förbudet mot att köpa sexuella tjänster röstades igenom i Sveriges riksdag 1998 och trädde i kraft året efter. Sedan dess har motståndet mot lagen i riksdagen i praktiken helt försvunnit. Det finns visserligen en och annan ledamot som öppet motsätter sig lagen, men det spelar mindre roll. Den borgerliga alliansregeringen har förvaltat det sexmoralistiska arvet från tidigare socialdemokratiska regeringar med den äran.
Den 1 juli höjs maxstraffet för sexköp till ett års fängelse. Sexmoralister till både vänster och höger kan därmed åter igen räkna hem en seger. Lagskärpningen betyder att många sexköpare sannolikt kommer att dömas till fängelse i stället för böter framöver. Många vuxna människor som har haft sex med andra vuxna under frivilliga former kommer oundvikligen att kastas i fängelse.
Förslaget att förbjuda svenskar att köpa sex utomlands har funnits länge. Norge har redan en sådan lag. Vänsterpartiets Lena Olsson påstår att det handlar om att skydda kvinnor i andra länder mot sexköpande svenska män (notera att hon inte tycks ha reflektera över att även kvinnor köper sex och att män säljer, men det var väl inte heller att vänta). Det är förstås struntprat. Sexköpslagen har aldrig handlat om att skydda någon, lagens förespråkare har aldrig på allvar varit intresserade av hur sexsäljarna mår, vad de tycker om sitt arbete och hur lagen påverkar dem i realiteten. De använder ständigt ett von oben-perspektiv. Det är därför första rangens hyckleri som Lena Olsson sysslar med i sin debattartikel. Hon vill påtvinga oss en viss (inskränkt) sexualmoral och att denna moral ska bli global.
Dessvärre finns det skäl att vara lite orolig. Den sittande regeringen har med justitieminister Beatrice Ask i spetsen visat prov på fullkomlig omdömeslöshet i dessa frågor. Ett förbud mot att köpa sexuella tjänster utomlands kan därför inte bara viftas bort utan vidare. Frågan lär leva kvar bland sexmoralisterna. Hur denna korkade lag skulle efterlevas i andra länder är förstås en annan fråga. Ska svensk polis tillåtas spana på svenska sexköpare i Thailand? Ska tysk polis rapportera till svensk polis när svenska turister gör något som är fullt lagligt i Tyskland? Om vi förbjuder svenskar att göra något som är lagligt i andra länder bara för att det råkar vara olagligt i Sverige hamnar vi i en mycket märklig situation. Den borde nämligen i rimlighetens namn även ställa krav på Sverige gentemot andra länder. Borde inte tyska medborgare få köpa sex i Sverige eftersom det är lagligt i Tyskland? Eller tänkte Lena Olsson inte så långt?
1 kommentar:
håller med helt och hållet.
Skicka en kommentar