tisdag 15 mars 2011

Moderaterna R.I.P.

Maria Abrahamsson gillar inte datalagringsdirektivet. Men hon kommer att rösta ja i morgondagens omröstning i riksdagen. Hon tycker att regeringen har gjort vad den kan för att "lindra skadeverkningarna" av direktivet (vilket hon kallar populistiskt). Detta räcker tydligen för att trycka ja till historiens förmodligen mest integritetskränkande lagstiftning i Sverige (hittills, bör väl tilläggas).

Det är sådana här dagar man inser hur illa ställt det är. Det är när de personer som egentligen tycker rätt men ändå röstar fel som det blir tydligt. Moderaterna är utom all räddning.

5 kommentarer:

Markus "LAKE" Berglund sa...

Jo, jag vart också synnerligen besviken när jag såg det.

Jag skrev om en massa andra #DLD-nyheter på bloggen idag:

Lakes länkar - nyhetssvep om Datalagring

Ska vi testa att lägga Moderaterna i formalin, nu när de gått och "dött"?

Nils Dacke sa...

Anledningen är mycket enkel till att Maria röstar ja. Det är dels grupptrycket dvs man är inte en enskild ledamot utan en del i ett kollektiv, detta fall partiet och sedan alliansen. Sedan men inte minst så är det ekonomiska incitamentet otroligt starkt till varför folk vill bli riksdagsledamöter då vem vill inte ha livslång garanterad hög lön. Vilket annat jobb har det? Inget och detta korrumperar något oerhört.

Robert Andersson sa...

Jag har förberett ett litet anförande åt Maria Abrahamsson:

Det problematiska är ofta det som Edmund Burke en gång sade, som jag fritt översätter så här: Allt som behövs för ondskan att segra är att goda människor inte gör något alls.
När vi kommer till frågan om DLD och signalspaning är det sant på två håll. Den som röstar nej kan anklagas för att inte sätta rikets säkerhet främst och riskera oskyldiga människors liv. Den som röstar ja har medverkat till att gå med stora kliv mot ett övervakningssamhälle.
Fru talman! Jag har talat med många om min vånda inför denna debatt och denna votering. Men till syvende och sist måste jag kunna se mig själv i ögonen och se att jag gjorde det som efter mina avvägningar var det rätta.
Under ett av samtalen med min mamma sade hon: Maria! Du vet att du måste göra det som är rätt, och det som är rätt kan bara du avgöra. Ingen har valt dig för att du ska gå emot dina övertygelser.
Mamma har som så ofta rätt. Jag måste kunna sova på natten. Jag måste kunna fortsätta mitt engagemang för politiken och tycka att den är meningsfull.

Hans Engnell sa...

;-)

Dennis Nilsson sa...

Makten och härligheten berusar och korrumperar alltid omdömet. Även den mest "gode" kan inte motstå sådana härliga frestelser, hur länge som helst.

Ja, då blir man till slut som de som man en gång kritiserade.

Som Nils Dacke påpekar.

Skulle du, eller jag, eller någon "vem som helst" sitta i samma position som Maria Abrahamsson så skulle vi till 99% göra som hon gör.

Det vi kan göra för att minska risken för frestelserna, är att reformera arbetet i riksdagen.

Bl.a att man skall inte kunna sitta på livstid, max två valperioder är tillräckligt. Och ingen livslång skall heller utgå.

Det gör att fler medborgare får tillfälle att prova på att arbeta som riksdagsledamöter, och demokratin kan förankras in i folksjälen, eftersom efter ett tiotal år, kommer alla medborgare att ha någon bekant som varit riksdagsledamot.