Det är mycket som skiljer landsbygden från städerna. Tempot är lägre. Människorna öppnare. Och folk kommer oinbjudna för att få sig en kopp kaffe. "Glesbygdsbeteende..." brukar jag muttra när jag är på besök norröver och det dyker upp folk från höger och vänster, helt oanmälda. Bara att plocka fram fika. I Stockholm skulle människor ringa polisen om vi betedde oss så.
Även drickandet är annorlunda. Eftersom jag bodde i Jämtland till och med studenten är jag inte förvånad över uppgiften att Jämtland är det län som har flest anmälningar för rattfylla. Jag minns själv hur det var. Busskommunikationerna var usla, vilket gjorde att man fick ha en "fyllechaffis", det vill säga någon som ställde upp på att vara nykter för att köra bilen. Utan bil tar man sig ingenstans. Men skulle man bara till någon kompis och inte på dans eller på krogen, skaffade man sig såklart ingen egen chaufför. Jag har själv kört onykter ett antal gånger, både hem från krogen och vid andra tillfällen - men aldrig sedan jag flyttade från Jämtland.
Toleransnivån för vad som ansågs acceptabel nykterhetsnivå bakom ratten var en helt annan än vad den skulle vara i Stockholm. Vilket naturligtvis hänger samman med de långa avstånden och den begränsade risken att åka fast. Att hålla fartbegränsningarna hörde också till ovanligheterna när jag körde bil, men nu har det satts upp så pass många fartkameror mellan Sundsvall och Östersund att den lilla friheten har försvunnit.
Sedan ska det tilläggas att Sverige generellt har en lägre toleransnivå än många andra länder när det gäller tillåten promillehalt i blodet vid bilkörning. Kanske är således jämtar mer normala i ett internationellt perspektiv...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar