torsdag 29 december 2011

Kris i bostadsfrågan

Att det är ont om bostäder i Stockholmsregionen är ingen nyhet. Men när kollegor och bekanta berättar om hur det såg ut på 1970- och 80-talen blir kontrasten otroligt bjärt. Stockholm har blivit i princip hopplöst att hitta bostad i för den som inte passar in i mallen av den perfekta hyresgästen - eller har väldigt gott om pengar.

Allt fler får i dag bostad via Socialtjänsten. Detta kan tolkas på två sätt: antingen att fler hemlösa får ett ordnat boende - vilket ju vore bra - eller, något mindre positivt, att kraven på den som söker lägenhet har skärpts och därmed utestänger allt fler från den reguljära bostadsmarknaden. Tyvärr lutar jag åt den senare förklaringen.

Det är inte bara kräsna privatvärdar som ställer väldigt höga krav på presumtiva hyresgäster. En titt på Blocket visar att även andrahandsmarknaden börjar smittas av hårdnande krav på fast och hög inkomst, inga betalningsanmärkningar och fina boendereferenser. Krav som är i princip hopplösa att leva upp till om du är student eller inte har bott i Sverige särskilt länge. Har du barn är det i princip kört att hitta något i andra hand.

För den som inte har allt det där återstår att bo kvar hemma tills man är fullvuxen, att bo i andra hand, någon månad här och någon månad där. Eller att be mamma och pappa att stå för ett lån på några miljoner. Lån som folk inte ens förmår amortera på.

Nu är det förvisso så, att alla inte kan bo i Stockholm. Märkligt nog väljer ändå många att bo trångt och otryggt i Storstockholm i stället för att bo rymligt och tryggt i exempelvis Eskilstuna eller Kiruna. Det är något med Stockholm som gör att många är beredda att offra väldigt mycket för att få närhet till staden. Riktigt vad det är vet jag inte. Visst är stan trevlig, men så förbaskat märkvärdig är den inte. Det finns gott om trevliga städer runt om i Sverige. Så alla som klagar över att de inte hittar bostad - överge Stockholm!

Jag har själv bott i innerstan i sex år och kommer snart att flytta söderöver längs den gröna linjen. För mig har det aldrig varit ett krav eller ens ett viktigt önskemål att bo i innerstan och jag har, Vasastans diskreta charm till trots, inga större svårigheter att lämna den. Må så vara att det är hög status i vissa människors ögon att bo i innerstan.

4 kommentarer:

Johan sa...

Anledningen till att folk vill bo i Stockholm med omnejd är att det är där jobben finns. Små orter är ofta specialiserade. I Kiruna har de gruvdrift, säkert väldigt attraktivt om man är geolog. Men är man det inte så finns det kanske inte så mycket att hämta.

Dessutom är Stockholm praktiskt om man som jag inte har körkort, lätt att ta sig runt med kollektivtrafiken.

Men jag håller med dig i bostadsfrågan. Är det lika problematiskt i stora städer internationellt, som London, New York och Berlin?

Anonym sa...

Är du dum eller? Att bo "tryggt" i Eskilstuna? Vi följer samma prisutveckling här som ni liberalfittor skapar där. På ena sidan ån rustas de mycket fina 1940-80-tals kåkarna upp genom stambyten och mycket lull lull och på den andra byggs det komplex som får Turning Torso att framst som en myrstack från tiden innan Big Bang. Sedan slås detta ihop! Peab är allt och inget och detta vet k-fast mfl privata aktörer. Nej, det här är värre än Scarface med Al Pacino.

Revolution nU!

/Lenin

Hans Engnell sa...

Johan: Det enda jag vet om London är att hyrorna är patetiskt höga. Berlin verkar det vara ganska lätt att hitta bostad i än så länge. Jag har intrycket av att det i många europeiska länder inte alls är så knivigt att hitta en bostad som det är i Stockholm, där den som hyr ut inte nöjer sig med att man har pengar till hyran utan kräver ett prickfritt förflutet.

Maria sa...

I Paris är det snuskigt höga krav som ställs på hyresgästkandidater. Hyresvärdarna kan välja och vraka mellan 50-100 kandidater för en sketen etta. Att ansöka om en lägenhet är som att söka ett jobb, man måste lämna intyg hit och dit och ha borgenärer och lämna flera hyror i förskott. Allt för att efterfrågan är större än utbudet.

I Bryssel är det jättelätt att hitta en lägenhet att hyra. Nästan på varje gata finns skyltar om lägenheter att hyra. Ingen dokumentation krävs som i Paris. Skillnaden mot Stockholm är att det inte är attraktivt att bo i innerstan utan det är de grönare ytterområdena som är attraktivast.

I Luxemburg finns det också gott om lägenheter att hyra, men kruxet är att hyrorna är höga, och vissa hyresvärdar är noga med att kolla att kandidaterna kan betala. Lönebesked kan krävas. Så gott som alla lägenheter som hyrs ut är privatägda. Det är vanligt bland luxemburgare att investera i lägenheter som sedan hyrs ut till bemedlade utlänningar.