Under åtta tisdagar fram till jul retade Fredrik Önnevall våra smaklökar med den mycket uppskattade serien Kinas mat i SVT. Sällan får vi så enkla och mänskliga reportage som när Önnevall står framför kameran.
Jag gillade Fredrik Önnevall när han tidigare var SVT:s Asienkorrespondent och såg alltid fram emot hans reportage från Kina. Inte bara därför att jag själv är intresserad av det mesta som rapporteras därifrån utan därför att hans reportage hade en mycket tilltalande ärlighet och ett engagemang. När han i Kinas mat reser runt i Kina och träffar vanligt folk för att prata om matkultur och livet i stort förstärks den känslan ytterligare. Sällan har ett matprogram bjudit på sådan värme och mänsklighet mitt i allt prat om kryddiga kackerlackor, ankhuvud och det rätta sättet att äta nudlar.
Önnevall tycks vara genuint intresserad av människor och låter därför inte sin egen person ta upp mer plats än nödvändigt. Han är respektfull mot de personer och kulturer han möter. Och han pratar förstås kinesiska, vilket alltid imponerar på kineser. Även om Önnevall ibland prövar sig fram och söker efter orden imponeras jag av hans 听力(tīnglì), hörförståelse. Beijingdialekten, 北京话 (Běijīnghuà), förstår jag relativt bra så länge diskussionen inte handlar om något specifikt fackområde vars ord är helt främmande. Men många lokala dialekter, och främst äldre människors sätt att uttala orden, är desto svårare att begripa. När till och med min kinesiska fästmö säger att hon har svårt att förstå vad de säger måste jag imponeras av Önnevall - om det nu inte bara är så att han ibland håller masken...!
Programmen innehåller inte bara information om kinesisk mat och kokkonst utan är lika mycket sociala och kulturella reportage om vanliga människors liv i Kina. Den fattige mannen på landsbygden som arbetar många timmar varje dag med att göra vinäger, den ensamstående mamman som arbetar gryningspass för att försörja sig och sin lilla dotter och den man som lyckats göra sig en förmögenhet på sin restaurangverksamhet. Programmen ger en bra bild av hur hårt många kinesers liv är. Vilket kan vara bra att hålla i minnet när tillvaron i Kina glorifieras av olika västerländska lǎowàibloggare.
Alla åtta program finns på SVT Play. Och Lotta Bromé intervjuade Fredrik Önnevall i P4 Extra strax före jul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar