Dagens stora nyhet är förstås socialdemokraternas ras i opinionen. Partiet tappar över sex procent, vilket är anmärkningsvärt mycket även om man betänker att partiet flugit på små rosa opinionsmoln i över ett år. De partier som ökar är framför allt vänsterpartiet och moderaterna. Att moderaterna som det bärande partiet i regeringen under pågående finanskris går framåt är inte förvånande.
Vänsterns ökning är desto intressantare. Det förefaller troligt att det rör sig om besvikna s-väljare som flytt till Lars Ohlys trygga (?) famn som en protest mot att Mona Sahlin fortfarande inte har bjudit in vänstern för samarbete på lika villkor som miljöpartiet. Efter att ha krälat kring dryga fem procent i åratal når vänsterpartiet nu över sju procent och blir faktiskt tredje största parti. Men även miljöpartiet ökar och lägger sig över sju procent. Mona Sahlin har genom detta fått ytterligare en bekräftelse på att av dem som vill se ett regimskifte, vill de flesta se en rödgrön trepartiregering. Sahlins försök att bilda front med miljöpartiet har misslyckats och hon kommer stegvis att tvingas acceptera detta faktum.
Alliansen kan fortsätta att glädjas åt splittringen på vänstersidan och bör göra allt den kan för att profitera på detta. Samtidigt måste varningsklockorna ringa på Sveavägen 68. Detta sjabbel kan inte fortsätta om socialdemokraterna menar allvar med att bilda en stabil regering efter nästa val. Mona Sahlin blir dessutom alltmer ifrågasatt av sina egna. Hon måste ta tillbaka initiativet i debatten och visa på goda ledaregenskaper för att tysta sina kritiker, något som kan bli väldigt svårt för någon som hittills inte visat några ledaregenskaper att tala om.
Oppositionens enorma tafflighet kan komma att på allvar bjuda in alliansen i matchen igen. Sahlins egen ställning som oppositionsledare har inte direkt stärkts av den senaste tidens haltande. Ingen, inte ens socialdemokraternas ledning, vet vad kvinnan vill med sitt partiledarskap förutom att vinna tillbaka regeringsmakten till Partiet. Sahlin får faktiskt till och med ett fån som Reinfeldt att framstå i god dager. Det säger en del om kvaliteten i de två alternativ vi väntas ta ställning till om knappt två år...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar