tisdag 22 januari 2008

Sverige behöver en samlevnadsdebatt

En kristdemokrat uttrycker homofobiska åsikter och jämför homosexualitet med att gifta sig inom familjen. Korkat, inskränkt och fånigt. Men inte så otippat och knappast något att hetsa upp sig över. Problemet med den svenska äktenskapslagstiftningen och synen på samlevnad i största allmänhet är större än att det ska reduceras till en fråga om homosexuellas rättigheter allena.

Vi har i dag en delad lagstiftning inom äktenskapsrätten; en för heterosexuella makar och en för homosexuella par. Rättsverkan är densamma när det gäller rättigheter och skyldigheter i respektive lag, men det är ändå konstigt att ha en särskild lagstiftning för homosexuella (som i princip bara hänvisar till äktenskapsbalken ändå). Självklart borde alla vuxna människor omfattas av äktenskapsbalken, punkt slut. Det är de flesta överens om i Sverige i dag enligt färska undersökningar (även om jag ofta tvivlar på vanliga Svenssons verkliga tolerans i frågan). Det finns ett brett stöd i riksdagen för att ge homosexuella samma rätt att gifta sig som heterosexuella, endast kristdemokraterna stretar emot. Om man nu ska in och rota i äktenskapsbalken, varför inte göra en helrenovering på en gång?

1. Ge alla samma rättigheter som heterosexuella har i lagen. Alla människor ska ha samma rättigheter, oavsett sexuell läggning.
2. Tillåt månggifte. Vuxna människor ska bestämma sina samlevnadsformer efter eget huvud. Det finns inget som säger att två kvinnor och en man eller tre män och två kvinnor inte skulle kunna leva goda liv tillsammans under äktenskapsliknande former. De meningsskiljaktigheter som kan uppstå vid äktenskapsskillnad kan exempelvis lösas genom att ge alla inblandade samma rättigheter som omfattar ett vanligt gift par.
3. Tillåt incestuösa äktenskap. Detta är mest en teoretisk detalj eftersom det är osannolikt att särskilt många skulle utnyttja friheten att gifta sig inom familjen, men det ska likafullt vara lagligt om tycke uppstått mellan exempelvis syskon. Åter igen är naturligtvis 18 år den gyllene gränsen.

Så skulle grunderna till en frihetlig äktenskapsbalk kunna se ut. Men hur många av alla de som skriker efter lika rättigheter för homosexuella skulle ställa upp på en äktenskapslagstiftning som omfattar alla? Orden blir ganska ihåliga när de inte betyder något.

10 kommentarer:

Robin Enhorn sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Robin Enhorn sa...

"Korkat, inskränkt och fånigt."

Varför då? Myndiga människor skall väl få göra vad de vill så länge de inte tvingar sig på någon annan, hur läskigt det än må verka för oss andra utan samma böjelser.

"KorkaD, inskränkt, och fåniG" är kanske bättre formulering. ;-)

Anonym sa...

Förslaget: Lysande, mordisk ironi.

Skulle inte kunnat formulerat det bättre själv!

5 poäng.

Anonym sa...

Tror knappast han var ironisk med förslagen. Om han var det var det dålig ironi från en liberal eftersom att det finns en ganska bra logik i det.

Jag tycker väl mer eller mindre lika som förslagen förutom att jag ställer mig tveksam till incest-biten. inte för mina egna åsikter om det. Utan för att en person i förmyndarposition kan uttnyttja det. Ett pågående övergrepp tar ofta slut när barnet flyttar och blir myndigt. I och med ett påtvingat giftermål kan det fortsätta.

Hans Li Engnell sa...

Sven, det finns förstås en poäng i det du skriver. Men å andra sidan kan man aldrig garantera att maken inte slår frugan i ett vanligt äktenskap heller. Om personerna är myndiga, ska det inte finnas regler som hindrar dem från att gifta sig och leva ihop. Påtvingade giftermål har jag aldrig försvarat.

Anonym sa...

Dessutom bör inte staten vara inblandad i äktenskapet på något sätt. Gör det till ett civilrättsligt avtal, låt alla ha vilka ceremonier de vill i samband med "äktenskapet" och tillåt alla konstalationer så länge barn och djur lämnas utanför.

Fredrik Persson sa...

Varför ska det över huvud taget finnas en "äktenskapsbalk"? Varför ska staten reglera hur människor uttrycker sin kärlek?

Bort med skiten.

Hans Li Engnell sa...

Det har ju främst praktiska orsaker då äktenskapsbalken, frånsett vissa onödiga icke bindande inslag som att makarna ska visa varandra hänsyn och dylikt, även reglerar makarnas rättigheter vid äktenskapsskillnad och bodelning.

Anonym sa...

"...reglerar makarnas rättigheter vid äktenskapsskillnad och bodelning."

Något som kan göras genom ett civilrättsligt avtal.

Anonym sa...

Håller med dig, liksom 98% av Sveriges Riksdag ;)

En sak som jag tycker är intressant i äktenskapsbalksfrågan är om det verkligen är rimligt i ett modernt sekulariserat samhälle att ett gift par automatiskt delar egendom lika vid separation/skiljsmässa såvida de inte har skrivit ett äktenskapsförord medan det motsatta gäller för ett sambopar, som måste skriva särskilt avtal om de vill dela sin egenom lika vid separation men ändå inte gifta sig.

Detta speglar det som kristdemokraterna sannolikt är allra mest rädda för, nämligen att äktenskapet ska reduceras till den juridiska instans det faktiskt är idag! Frågan är då varför man inte också kan sträcka sig till att ha ett omfattande skydd för folk som bor ihop trots att de inte har ett förhållande (=kristdemokratspråk för har sex ;)). De som väljer kollektivt boende under längre tid bör också kunna ges goda möjligheter till ett stabilt juridiskt skydd skulle de plötsligt bli ovänner - för även de kan ju ha inhandlat egendom gemensamt och plötsligt bli ovänner!

Låt var och en själva bestämma hur deras samboenderelationer ska se ut - lagstiftningen ska endast erbjuda olika möjligheter till rättvis fördelning vid utflyttning. Den ska vara helt oberoende av såväl religion som sexualitet!