
Allra mest oroar man sig i Kina. Till skillnad från svenskarna har kineserna emellertid högst reella skäl att oroa sig över sådant som jordbävningar, farliga ingredienser i maten och vattenbrist. Sverige är i jämförelse ett väldigt tryggt land. Ett land där polisen sätter in helikoptrar när någon rycker i Mona Sahlins ytterdörr.
Att folk, även skolbarn, går omkring och känner oro för något som vi näppeligen kan påverka särskilt mycket - jordens klimat och huruvida vi drabbas av sjukdomar eller ej - känns väldigt onödigt. Politiker vill förstås att vi oroar oss. Det ger dem ett existensberättigande. Medierna lever i sin tur på människors oro och rädsla. Företag tjänar på att vi oroar oss och mår dåligt eftersom de då kan erbjuda oss lindring i form av allt från tabletter till diet- och sömnföreskrifter samt en avkopplingshelg på spa. Alla tjänar således på att vi har en knut i magen - utom vi själva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar