fredag 19 februari 2016

Brexit skulle öppna dörren även för andra


David Cameron går just nu första förhandlingsronden om nya villkor för Storbritannien i EU. Landets EU-medlemskap står på spel. Nästa år ska britterna rösta, och just nu är det mer eller mindre dött lopp i opinionsundersökningarna. Därför behöver Cameron få med sig resultat hem. Hans politiska framtid hänger på det: han kan antingen blir den som räddade kvar Storbritannien i EU eller den som misslyckades med det.

Från svenskt håll hörs nu många oroade röster om vad ett brittiskt utträde skulle innebära. Jag hoppas tvärtom att Storbritannien röstar för att lämna. Det skulle öppna upp för fler länder att följa efter. Till slut även Sverige. Varför är det viktigt?

Därför att EU är utom räddning. Bortom reformering. Unionen har blivit för stor och dess anspråk på att flytta allt mer makt från medlemsstaterna (folket) till EU-tjänstemän (icke-valda byråkrater) kommer inte att upphöra. I svenska EU-valrörelser har borgerliga politiker propagerat för ett "smalare men vassare EU" ända sedan Sverige blev medlem. Utvecklingen har varit den motsatta.

Det pratas mycket om extremhögerns tillväxt ute i Europa. Många drar okunniga paralleller till 30-talet när de i själva verket borde titta på det som förenar partier som Fidesz, Nationella fronten, Dansk folkeparti och så vidare: EU-skepticismen. EU och euron är politiska prestigeprojekt. Unionens makt har vuxit alldeles för fort på medlemsstaternas bekostnad. Den demokratiska legitimiteten är i botten, vilket illustreras väl av att EU:s enda demokratiska pelare, parlamentet, saknar reell makt.

Den som tror på villfarelsen "ett smalare men vassare EU" får fortsätta att göra det. Jag menar att de senaste 20 åren har visat på att det inte finns något intresse bland unionens tungviktare att på allvar reformera unionen i rätt riktning. EU kommer därför fortsätta svälla.

Målet är ett slags Europas förenta stater med en valuta, en krigsmakt och en polis som likt FBI får arbeta i hela Riket. Eftersom det saknas folkligt stöd för en sådan utveckling kommer missnöjespartier fortsätta att växa. Och folk på vänsterkanten och inom borgerligheten fortsätta att undra varför.

Storbritannien kommer givetvis inte gå under som nation om landet går ur EU. Det viktiga är att upprätthålla handelsrelationer med andra stater. Samtidigt kommer de slippa all överstatlighet och kan själva besluta om sin framtid utan att fråga EU-byråkrater om lov först. Det borde vara lockande nog.

13 kommentarer:

A nonym sa...

Om du läser noga så är hela syftet med EU sedan starten en union på alla områden.
Nä jag vill tillbaka till EG med fria stater i samverkan.

Anonym sa...

Hej.

En tänkvärd jämförelse kan vara att just jämföra om en medborgare i en EU-provins som Sverige har mer eller mindre makt än en kinesisk medborgare i sin provins.

Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare

Lars Åhlin sa...

Kanske har du rätt, Hans, i att EU inte går att reformera. Mycket av EU vore en befrielse att bli av med, exempelvis asylfrågor, gränskontroll, gemensam utrikespolitik, socialfonder och jordbrukspolitik. Men tre av de fyra friheterna (för varor, tjänster och kapital) vill jag gärna ha kvar.

Anonym sa...

Det megalomana Gökboet i Bryssel kunde inte hålla sig i styr, de skulle in och peta på precis allt som det var möjligt att peta på. De tog med Rumänien och Bulgarien i EU trots hög medvetenhet om ländernas skick. Men vad betyder det när man kan göra sin dyngstack större, mer att inflyta över. På allvar menade man att Turkiet - som till 3% ligger i Europa och är muslimskt - borde beredas plats i den goa gemenskapen. Bildt stod och hejade på.

Inte heller dammsugarna kom undan psykfallen i Bryssel. De kloka männen och kvinnorna lade sin pannor i djupa veck, funderade över världens tillstånd och kom så småningom fram till att dammsugarnas maximala effekt skulle begränsas till 900 W. Det blev brottsligt att sälja dammsugare med högre effekt inom EU. Där satt den!

Hur sjukt är inte EU?

Det enda de kommer att förstå är en redig käftsmäll i form av att UK lämnar. Detta är människor som det inte går att resonera med, de är så förblindade av sina visioner om muslimer och dammsugare. Det är som att försöka få en svensk politiker att avstå en höghastighetsjärnväg för 500-800 miljarder, helt omöjligt att komma igenom hjärnbarken. Går inte.

Vore helt underbart om UK lämnade.


Putte sa...

Absolut rätt. EU är bortom räddning och måste krossas till varje pris. Väldigt ofta när det varit motsättningar i Rådet om att gå vidare med ytterligare överstatlighet har det funnits ett röstblock som röstat nej. Oavsett vilka regeringar har detta mönster funnits under årtionden. Det har varit UK, Holland, Sverige, Danmark, Finland samt till viss del Estland och Irland röstat nej.

Vid ett Brexit hoppas jag att det blir ett strömhopp av fler länder som lämnar. Dessa länder skulle tillsammans bli tillräckligt stora för att kunna bilda ett mot-EU, ett handelsblock som kan förhandla med EU och sätta hårt mot hårt.

Eftersom dessa länder är stora nettobetalare till EU underminerar detta massabhopp även EUs budget.

Ju fler länder som lämnar desto större blir trycket att lämna i andra länder. I en andra våg kanske även Estland, Litauen, Visegradländerna samt Frankrike (under Le Pen) att lämna.

Anonym sa...

Du har rätt. Underbart om Storbritanien kunde lämna EU. Det skulle bl.a. innebära att Grekland kunde rädda sig med Drachmer, förutom de fördelar som du nämner ovan. Jan Jansson

Anonym sa...

Hur det än går så kommer EU få problem. Om UK får igenom kraven, och stannar kvar i unionen kommer vi inom kort få flera länder som ställer samma krav. Och kanske ställer dom upp ännu högre krav. Hur skall EU hantera dessa länder?

Anonym sa...

Japp,precis just så.
Det är därför en miljöpartist som Peter Eriksson kan prata i munnen på Cecilia Wikström liberal om EU:s alla fördelar alltmedan Löfven fortfarande hoppas EU ska "ta sitt ansvar".

Anonym sa...

Några spridda reflektioner.

Något som irriterar mig mycket är att Europeiska Unionen allt oftare benämns ”Europa”. Europeiska Unionen är ett politiskt samarbetsprojekt, medan Europa är ett geografiskt område – för övrigt större än unionen. Jag vet inte om det är ett aktivt försök att påverka genom begreppsförvirring eller om det bara är vanlig slapphet i uttryckssätten.

När en kung har avlidit och tronarvingen uppstigit på tronen brukar det heta: ”Konungen är död – leve konungen!” Ett land går inte under bara för att en kung avlidit och på samma sätt skulle kontinenten Europa inte gå under bara om EU skulle dö. Tillåt mig därför travestera: Europeiska Unionen är död – leve europeiskt samarbete! Ett framgångsrikt europeiskt samarbete tar hänsyn till likheter och skillnader i Europa och arbetar långsiktigt. På grund av historien uppvisar de olika länderna stora skillnader, men dessa skillnader kommer troligen att bli allt mindre med tiden (även utan EU). Utopisterna vill att EU ska bli som USA på några decennier. Det kan bara sluta mycket, mycket illa. Ökat europeiskt samarbete måste få utvecklas långsamt för att det ska fungera. Problemet för utopisterna är väl då att de inte kommer att få beskåda slutresultatet under sin livstid.

På bara två decennier har mycket makt förflyttats från den nationalstatliga till den överstatliga nivån. Det har varit bråttom, bråttom! Men det som har börjat märkas på senare år är att de olika medlemsländerna faktiskt inte har varit ense om vad olika överenskommelser betyder i praktiken. Man har skrivit tjusiga formuleringar på ett papper, men underlåtit att beakta vad det betyder i praktiken. Dublinsystemet till exempel – helt bisarrt att i praktiken bara länderna i EU:s utkant skulle ta emot asylansökningar utan att koppla t.ex. ett system med kontingenter till detta. Och nu börjar utopisterna tala om ”europeiska värden” och försöker upphöja de egna personliga värderingarna till dessa europeiska värden. Ideologin har gått före rationella överväganden, se bara på den gemensamma valutan. Informationen om bland annat Greklands ekonomi fanns redan när EMU grundades, men ideologiskt förblindad valde man att inte se. Inom en rad områden har EU tagit sig ansvar på nationalstaternas bekostnad, men sedan inte klarat av att sköta den uppgift man åtagit sig. Men så är det ju väldigt ofta när politiker ska lägga sig i hur människor ska leva – de lyckas aldrig skapa det perfekta systemet.

Europaparlamentets talman Martin Schulz har sagt: ”Wäre die EU ein Staat, der die Aufnahme in die EU beantragen würde, müsste der Antrag zurückgewiesen werden – aus Mangel an demokratischer Substanz.” (Vore EU en stat, som skulle ansöka om upptagande i EU, måste ansökan bli tillbakavisad – på grund av brist på demokratisk substans.)

Angående det demokratiska underskottet och byråkratstyret i Bryssel. För den som kan tyska rekommenderar jag detta program om EU, med den ödesmättade titeln ”Viertes Reich – Unterwerfung der Völker durch die Europäische Union” (Fjärde riket – underkuvandet av folken genom Europeiska Unionen): https://www.youtube.com/watch?v=cUSazICuBiM

Hans skriver: ”Det pratas mycket om extremhögerns tillväxt ute i Europa.” Precis, många förstår verkligen inte varför dessa partier och rörelser uppkommer. Utopisterna förstår inte att de flesta är för europeiskt samarbete, men mot EU som det ser ut nu. Lösning: reformera EU. Ska det vara så svårt?! För övrigt borde vi prata mer om extremmittens tillväxt i Europa. Flera länder i Europa har råkat i extremmittens grepp, kanske framför allt Sverige och Tyskland.

Anders Eriksson

Anonym sa...

Hej.

@Anders Eriksson: det är kommentarer som din som är en fröjd att läsa. Intelligent och informativt.
@Hans och Anders Eriksson: det ser allt mer ut som om vårt framtida val står mellan islam, EU:s korporativa socialism, eller den sk. 'högerextremismen' (det som tidigare generationer skulle kallat patriotisk konservatism). Jag har redan valt, då jag varken är muslim eller landsförrädare (socialist, vilken per definition måste vara landsförrädare då nationalstatens och folklandets avskaffande är en central del av ideologin).

Islam, korporativ socialism, eller 'extremhöger'. Modern liberalism har endast skyndat på katastrofen. Som äkta utopister skyller dessa nu alla fel på allt annat än idén.

Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare

Anonym sa...

Vi skulle ju iallafall slippa Mary Honeyball och andra brittiska moraltanter i EU-parlamentet om UK lämnade unionen...

Anonym sa...

Lars Åhlin: Vi kan inte behålla de "friheterna" utan att behålla EU, och om vi behåller EU kommer vi snart att förlora "friheterna".

Tänk på att EU såldes in till medborgarna i Europas länder med löfte om fri rörlighet för medborgarna och löften om bättre tillväxt genom "effektiviseringar" genom en gemensam valuta.

Vad får vi nu? En krashad ekonomi med Euron som tvångströja och nu kommer tullarna mellan länderna tillbaka. Överstatligheten och korruptionen flyttar dock inte på sig!

Löftena om ekonomisk frihet har alltid bara varit en bluff.

Det enda som motverkar den totala korruptionen från att först smyga sig på och sedan marchera fram är konkurrerande valutor som tvingar de korrupta politikerna i de olika länderna till att åtminstone försöka bekämpa varanda lite grann. Med en gemensam valuta försvinner den sista motkraften. Och EU handlar om gemensam valuta som ett medel för att koka grodan sakta och tvinga in oss i överstatlighet där medborgaren är maktlös inför en avlägsen maktfullkomlig men ansiktslös "adel" i Bryssel.

"Den som ger upp frihet för att få trygghet kommer att förlora båda" brukar tillskrivas Benjamin Franklin, och det är helt sant. Om man suktar efter tryggheten i att ha handelsavtal skrivna i överstatlig sten istället för att vara dynamiska på en fri marknad, ja då blir det istället politiskt handelskrig med Ryssland och Kina och en totalitär byråkrati med rätt att lägga sig i varenda andetag.

Anonym sa...

För övrigt är Storbrittaniens folkomröstning också bara en bluff. Det finns inte en chans att Storbrittanien kommer att lämna EU.

Den enda anledningen till att Cameron fjantar runt och låtsas hota med urträde är för att ge sken av att det fortfarande råder demokrati och att UKIP fortfarande utgör ett politiskt hot mot honom.

Om så varenda britt röstade för urträde så skulle rösträkningen ändå visa på en svag majoritet för att stanna.