måndag 1 februari 2016

Högre utbildning som arbetsmarknadspolitik



Dick Harrison rörde upp känslor när han för en tid sedan kritiserade kvaliteten på svenska högskolor och universitet i en debattartikel i SvD. Han följde upp detta i ett diskussion i Sveriges Radio. Fler hänger nu på i den högst relevanta kritiken.

Jag känner igen mig i mycket av vad Harrison skriver. Inte från en lärares perspektiv utan som tidigare student. Jag har läst vid flera olika institutioner på två universitet och högskolor i olika städer. Det finns mycket att säga om den högre utbildningen i Sverige. Kvaliteten är ojämn, och i en internationell jämförelse är det egentligen bara KI som står sig.

Det jag reagerade för under studietiden, som skedde med nästa ett decenniums mellanrum, var hur långt gymnasiefieringen av de högre studierna nu har gått. Min inställning när jag sitter i ett klassrum eller aula är enkel: lyssna på läraren, försök ta till dig det som sägs och var beredd på att lägga ned mycket tid på plugg inför tentan. Så resonerar många. Men långt ifrån alla, och den grupp som önskar få en så lätt resa som möjligt är oftast den som blir lyssnad på.

Mer tid till hemtentamen på vissas begäran - strunt samma om vi andra kämpat för att bli klara i tid. Envisa frågor om exakt vad som ska komma på tentan så att man slipper läsa "i onödan". Och givetvis omtentor och både skriftliga och muntliga kompletteringar så att alla kan bli godkända. Ty om en elev blir underkänd är det lärarens ansvar. Underkända elever betyder mer jobb för läraren, vilket tar tid från undervisningen. Då är det lättare att släppa igenom även dem som egentligen inte är godkända.

Så här håller det på, precis som Dick Harrison beskriver. Utbildning vid svenska universitet och högskolor handlar generellt sett inte om att anstränga sig till det yttersta i tre och ett halvt år och komma ut som en lite mer beläst och utbildad person på andra sidan, redo för yrkeslivet. Nej, det handlar om rätten att bli "sedd", att känna sig "trygg" och att bli curlad genom utbildningen utan att någon elak lärare har mage att underkänna dig.

Jag minns mycket väl en kvinna som protesterade mot omfattningen på ett prov och att detta dessutom var lagt på en måndag. Studierna, menade hon, var 40 timmar per vecka. Och eftersom hon vistades i skolan under den tiden (ingen vistades 8 timmar per dag i skolan) kunde hon inte förväntas plugga även på kvällar och helger. Då skulle hon ju ha tid över till annat. En så bisarr inställning till universitetsstudier är tyvärr inte helt ovanlig i dag.

Under lång tid har utbildning setts som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i Sverige. Många unga, och inte särskilt unga, studerar i brist på ett bättre alternativ. Under lång tid har lärare på landets universitet och högskolor larmat om att elever inte har med sig ens basala kunskaper från gymnasiet. Detta påverkar undervisningen eftersom lärarna måste anpassa den till gymnasienivå. Men inte heller detta räcker. Svensk utbildning håller på att anpassas till de lataste eleverna, lågpresterarna. Det är inte hållbart i längden.

Alla kan inte studera. Det är inte konstigt i det. Tyvärr har vi i Sverige skapat en arbetsmarknad där det krävs högskoleutbildning till snart sagt varje jobb, rationaliserat bort en hel del enklare jobb och satt upp trösklar som gör att den som inte har läshuvud men kanske har andra talanger, förväntas plugga likt förbannat.

Detta måste förändras. Ju fler som utbildar sig på dåliga universitet, desto mer inflation går det i begreppet utbildning. Kraven på högre utbildning måste höjas och respekten för lärarna återupprättas.

I stället för att ta itu med grundproblemen har politikerna fastnat i en diskussion om betygssystem.

Betyg i all ära, men den högre svenska utbildningen står inte och faller med hur betygssystemet ser ut. Det finns betydligt viktigare saker att ta hand om först. Men det verkar vara för känsligt för att ta i.

31 kommentarer:

Anonym sa...

Lägg ned studiemedelssystemet och avgiftsbelägg de högre studierna så ordnar det sig. Finge studenterna via banklån finansiera sina studier skulle de, och banken, tänka sig för noga innan de påbörjade universitetsstudier. Vi skulle på köpet också få en upprensning av alla meningslösa, för att inte säga skadliga kurser som nu ges på universiteten (genusvetenskap t.ex.).

Utlandssvensk sa...


Det var en bra genomgång! Som en kontrast kan man titta på ETH, Schweiz motsvarighet till KTH och ständigt rankad som Kontinentaleuropas bästa universitet.

Barn gallras första gången när de är 12 år gamla. Cirka 20 % går till gymnasium, vilket här är 6 år och börjar i åk 7. Varje år måste man sen ha över ett visst snitt, annars åker man ut. Cirka en tredjedel drabbas av detta under de 6 åren, men det finns även vissa, ganska begränsade, möjligheter att flyttas upp till gymnasiet från de lägre skolorna. De som inte kommer in på gymnasiet går olika typer av lärlingsutbildningar och slutar skolan när de är 16.

Gymnasiet avslutas sen med omfattande prov som påminner om den gamla studentexamen samt ett större examensarbete. Nivån ligger ljusår från det svenska gymnasiet.

Om man går igenom detta har man behörighet till ETH, annars inte. Väl på ETH har man första året ett mycket omfattande prov med ganska höga krav och en meningsfull andel slås ut.

Går man sen igenom och tar examen från ETH har man uppnått något med verkligt värde. T.ex har Google sitt Europa HQ i Schweiz och de betalar glatt 15.000 CHF (cirka 130.000 sek) i månaden till folk som kommer direkt från ETH. Lönerna ligger i linje med folk som går ut de bästa tekniska högskolorna i USA, som MIT. Detta är helt rimligt eftersom utbildningarna är genuint jämbördiga och internationell ranking bekräftar detta.

Svenska skolan och universiteten är i huvudsak rena förvaringsutrymmen och det är ett grymt bedrägeri mot alla inblandade. Men det är, som sagt, ett effektivt sätt att dölja arbetslöshet.

Riga sa...

Rekommenderar en bok.
Tomhetetens triumf.

Dr Mabuse sa...

Skönt med ett ANDRUM :) från migrationsfrågor - fast vi kommer att behöva återkomma dit.

Professor Inger Enkvist är en annan prominent "visselblåsare" om det svenska utbildningsväsendets förfall. Hon har skrivit många artiklar i SvD och Neo om detta. Här en länk från GP.
http://www.gp.se/nyheter/ledare/gastkronikor/1.2870134-inger-enkvist-sverige-har-forstort-sitt-skolsystem

Andra auktoriteter som varnat är exempelvis nationalekonomerna och professorerna Magnus Henrekson och Assar Lindbeck. Lindbeck brukar raljera om när han ritade en enkel linjär ekvation på tavlan på sin första föreläsning för nya studenter. Många blev bleka om nosen och frågade chockat efter föreläsningen: "Vad var det där???"

Analogt med denna utspädning har jag märkt att "äldre", duktiga och erfarna människor med mycket hög arbetsmoral men med bara gymnasiebetyg hamnat i en fälla om/när de behöver byta jobb - må det vara pga att man förlorat jobbet eller vill göra något annat. Då landet översköljs av akademiker - av anledning som bloggposten redogör för - är det inte alla arbetsgivare som ser skogen för alla träd. Dessutom tycks vi i Sverige anse människor som fyllt 50 vara förbrukade yrkesmässigt när det gäller nyanställningar.

Synd - särskilt som förre landsfadern Reinfeldt insåg att allt fler kommer att behöva jobba tills man närmar sig 75-80 årsåldern. För att vi blir allt äldre och friskare, lät han meddela. Sant. Men även för att vi måste försörja en mängd nyanlända människor som inte kommer att få anställning - av precis samma skäl som en duktig 50-åring med stor erfarenhet anses "död" i jämförelse med en ytligt utbildad 25-åring i ett högskoleväsende i fritt fall.

För övrigt kommer den omhuldade myten om att asylanter från Syrien har samma utbildningsnivå som oss svenskar snart att stämma. Om vi ger tusan i att styra upp vår högskola är vi snart där!!

Anonym sa...

Generellt sätt ett mkt bra inlägg, om än ett bland många som under ett antal år förgäves försökt mana till ett uppvaknade vad gäller svenskt utbildningsmoras.
Märklig kommentar dock om KI då det finns ett antal årligen återkommande internationella jämförande studier av universitet där en liten mängd svenska utbildningar trots allt klamrar sig kvar i den övre kvartilen.

lensof sa...

Att satsa 3-4 år på svensk högre utbildning är som att betala för en ny BMW och få en gammal Lada. Det handlar ju om en stor satsning för individen om man räknar in såväl direkta kostnader (det är inte gratis som många vill ge sken av) och förlorad inkomst, pension och karriärår. Den ekonomiska och alltför ofta även kunskapsmässiga utdelningen är så dålig att det i andra sammanhang skulle nämnas svindleri. Inget nytt men detta har som mycket annat i vårt land blivit värre.
Väl insatt pga mitt yrkesliv har mitt råd till unga varit lite förvånande för en del. Studera gärna, men bara vad du kan finna nöje i. Tro inte på snacket om investering men det kan bli en period i livet som ger utveckling och nöje om man går sin egen väg. Se till att prestera, visa resultat, men på egna villkor.
Att utbilda sig för framtiden, egen eller samhällets , gäller inte längre.

Anonym sa...

Vi måste utbilda oss ur krisen så att ingen behöver få lägre lön som vännen Stefan säger!

Håll hårt i pengarna sa...

Jag disputerade för drygt 20 år sedan i ett naturvetenskapligt ämne och undervisade därefter något år på ett svenskt universitet. Redan på den tiden var studenterna direkt lata och många dessutom tämligen ointresserade av att plugga. Jag har sedan dess varit med om att anställa många personer ute i industrin och jag kan konstatera att nyutexaminerade har en ytterst skev bild över den kompetens de tror sig besitta.

Det enda raka för att få högre kvalitet på de som utexamineras är nog att både neka omtentamina och dessutom avgiftsbelägga undervisningen. Man måste inse att inte alla kan tillgodogöra sig en högre utbildning, vilket politikerna tycks tro.

Anonym sa...

Du pekar på relevanta punkter. Enligt mig har svenska universitet sänkt standrarden pga. de dåliga ämneskunskaper som elever besitter från gymnasiet. Det är svårt för universitetet att ens existera ifall de ska underkänna 80 % av eleverna pga. de inte når upp till godkänt. I stället blir det en sänkning av kvaliteten så att 80 % når upp till godkänt.

Det måste börja från grundskolan och gymnasiet. Utlandssvensk är inne på något viktigt och även visselblåsaren Inger Enkvist, som en person här på bloggen länkat till.

Magne

Anonym sa...

Hej.

@Anonym högst upp i tråden:
Hur gör du för att få några lärarstudenter med det systemet? Inget illa ment, men jag som sitter med fem års universitetsutbildning (och ett års lärarinbillning...), hade aldrig i livet tagit (eller beviljats) banklån med tanke på karriärmöjligheter, löneutveckling och arbetsmiljö.

Att högskolor och universitet allt mer är fabriker för inbillning är väl givet. Knäckfrågan är hur vi får bort både den direkta och den indirekta politiska styrningen. Dessutom kan vi filosofera över vad som händer med Sverige nu när vi har både importerat hundrastusentals lågutbildade samtidigt som vi dessutom har en skola som inte förmedlar kunskap. Fantasier om låglönejobb i all ära, men prisläget då? Kostnaden för import av billiga varor? Lokal, personal och energikostnader? Skatteunderlag?

Det känns som vi sitter i en gruvgång och eldar med stöttorna för att elden är grann att skåda.

Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare

utlandssvensk sa...

@ Magne,

"Det måste börja från grundskolan och gymnasiet."

Jo, för all del!

Men i grunden ser jag samma problem här som överallt annars, nämligen en total ovilja att helt enkelt erkänna att vi har i grunden misslyckats med det mesta de senaste 20-30 åren. Ska landet ha en framtid måste man börja med detta. Först då kan man ödmjukt titta på andra länder för att lära sig hur man gör för att bygga fungerande system och verksamheter. Men det är orealistiskt. Trots helt uppenbara tendenser till rent sammanbrott på många områden dröjer sig fantasin om att vi är bäst i världen kvar.

Ta kostnaden att repatriera en miljon av de värsta immigranterna och kopiera sen Schweiz så långt det går. Inom 20 år är vi då återigen ett riktigt rikt, välfungerande och säkert land. Men då måste väldigt många svälja sin stolthet och erkänna att feminism, socialism, mångkultur, etc inte fungerar och att de hade fel. Det pillret är dock för bittert och istället lämnar de över en sophög i tredje världen till sina barnbarn.

Dr Mabuse sa...

En annan aspekt av denna fråga är att de nyutexaminerade personerna ofta har en grandios självbild! om jag får raljera en smula.

Jag upphör aldrig att förvånas och förtjusas över hur oerhört självsäkra många jobbsökanden är. Jag har förmånen att behöva anställa och intervjua nya medarbetare ibland. Och det är märkligt att se hur dessa ungdomar anser sig så gudsända. När jag var ung "runner-up" och lyssnade storörat på äldre kolleger på den stora herrgården som var huvudkontor för Skogsbolaget insåg jag att jag kan lära mig mycket av dessa personer. Jag kände även vördnad och respekt för dem som skaffat stor erfarenhet och kunskap. En dag skall jag betraktas med samma vördnad själv!

Dock - jag tror många av er håller med mig när jag säger att ett skifte ägt rum därvidlag. Idag tror många ungdomar med en examen från Blesmåla-högskolan att äldre skall buga för dem! Många av dessa personer har sedan de mest förvånansvärda luckor när det gäller allmänbildning, att skriva korrekt svenska, att räkna procent...! De kan tro att de efter anställningen skall få tjänstledigt för att luffa jorden runt. När de svarat på en annons som tydligen uttrycker att projektarbetet pågår 6 månader etc.

Det här är så pass vanligt att nog ingen tänker på det.

utlandssvensk sa...

@ Rikard,

"Dessutom kan vi filosofera över vad som händer med Sverige nu när vi har både importerat hundrastusentals lågutbildade samtidigt som vi dessutom har en skola som inte förmedlar kunskap."

Det händer väl samma sak som i övriga tredje världen, dvs. det blir fattigt och våldsamt. Anders Borg hade ju en uttalad målsättning att vi skulle bli mer som Lagos, huvudstaden i Nigeria, och allt tyder väl på att så blir fallet.

Jag såg någon som hävdade att 40% av alla elever på grundskolan nu har utomeuropeisk bakgrund. Vet du om det stämmer?

Anonym sa...

@Rickard: Man låter marknadskrafterna styra. Vill inga utbilda sig till lärare, och om man ändå vill ha lärare med viss utbildning, tvingas man förbättra lärarnas löne- och arbetsvillkor. Jag vill hävda att med ett stort utbud av universitets"utbildade" blir löneutvecklingen inte särskilt gynnsam. Sedan kanske man inte behöver 3-4 års högskoleutbildning för att vara förskolelärare, eller lärare på lågstadiet?

Anonym sa...

Neka omtentamen tycker jag inte är en bra väg att gå. Även en flitig student kan faktiskt missa ibland. Klarar man tentan på andra eller tredje försöket så har man faktiskt inte latat sig förutsatt att nivån är adekvat.

Sedan måste jag skylla på skolorna också. Den som satte ihop vårt program måste ha varit full. Kursen i fordonselektronik första året och grundläggande ellära i andra, hur går sådant ihop?

Hans Li Engnell sa...

KI brukar ligga högst av de svenska högre utbildningarna. Det finns fler som kvalar in på Shanghailistans topp 500, men de hamnar vanligtvis rätt långt ned.

Emil sa...

I nuläget kommer slopad omtentamina bara att resultera i ytterligare sänkning av kraven eftersom universiteten och högskolorna bara får betalt för godkända. På KTH är det väl ungefär 2 till 3 % som klarar utbildningen utan en enda omtentamen med en sådan kuggfrekvens så skulle KTH få läggas ned. Dessutom innebär det ytterligare ett incitament för studenter att studera lättare ämnen eftersom risken att kuggas är mycket lägre där.

Vad det gäller studieavgifter så förstår jag inte hur man tror att det ska förbättra situationen. I USA och andra anglosaxiska länder där studieavgifter är det normala både för sekundär- och postsekundär utbildning är ju politiserade flumämnen och genusvansinne minst lika närvarande som här.

Slutligen så är det märkligt att diskussionen om det försämrade skolresultaten i så hög grad handlar om den postsekundära utbildningen. Som att 12 år av försummelse i grundskola och gymnasium skulle kunna kompenseras av åtgärder på universitetet.

Anonym sa...

Shanghai-listan, The Times' lista eller QS lista (eller den myriad av någorlunda unbiased ämnesspecifika ranking listor som finns), mäter och rankar så gott det går.
Även om Ki oftast hamnar högst upp är skillnaden mellan svensk etta (vilket svenskt universitet de månde vara) och svensk tvåa (vilket svenskt universitet de månde vara) inte så dramatisk som din text ovan ger sken av.

Detta är iofs en sidodebatt, vi är överens om att svensk utbildning behöver vara väsentligt bättre än vad den är.

Anonym sa...

1 februari 2016 13:40 och Emil:

Det handlar väl om att det ska finnas uppsamlingstentamina under 2 veckor efter höst- och vårtermin, då studenten får möjlighet att tentera upp 2-3 tentor, i stället för att det alltid ska finnas en omtentamen som hamnar direkt efter ordinarie tentamen. Att helt ta bort möjligheten till omtentamen är inget alternativ. Det är varken lämpligt eller möjligt eftersom några ynka procent från många utbildningar då skulle utexamineras.

Magne

utlandssvensk sa...


Angående omtentor så funkar det enligt följande på ETH:

"After the first year of study, bachelor students must pass a block examination of all courses taken in the first year, called the Basisprüfung. If the weighted average score is not sufficient, a student is required to retake the entire Basisprüfung which usually means having to re-sit the whole first year. About 50% of the students fail the Basisprüfung on the first try and many of them choose to drop out of the course instead of repeating the Basisprüfung."

Det där provet är TUFFT. No way att komma igenom utan att jobba stenhårt.

Sen kan man väl tycka vad man vill, men det fungerar:

"ETH Zurich is ranked among the top universities in the world. Typically, popular rankings place the institution as the best university in continental Europe and ETH Zurich is consistently ranked among the top 1-5 universities in Europe, and among the top 3-10 best universities of the world."

https://en.wikipedia.org/wiki/ETH_Zurich

Angående kostnader, så är utbildningen betald av staten, men man måste själv ordna sitt uppehälle, Något motsvarande svenska studielån finns inte, men det går att ta vanliga banklån.

Kristian sa...

Läste att en av tolv i grundskola och gymnasium är "nykommna". Ger 8% ungefär. Alldeles för högt. Det räcker men en av 30 elever som inte hänger med alls och inte kan språket, för att läraren skall få lägga all sin tid på honom. (Väldigt få henne i det här sammanhanget.) Har man 2-3 i tillägg till de sedvanliga bråkstakarna vete sjutton hur det går.

Nästan ordagrant citat från 90-talet. Någonstans i högre utbildning, humaniora. Man diskuterar året budget och plan, med varningen: "Planera inte för långt innan Göran Persson har sjungit färdigt! Det kan finnas arbetslöshet att dölja i år igen."

Larsa sa...

"Vad det gäller studieavgifter så förstår jag inte hur man tror att det ska förbättra situationen. I USA och andra anglosaxiska länder där studieavgifter är det normala både för sekundär- och postsekundär utbildning är ju politiserade flumämnen och genusvansinne minst lika närvarande som här."

Ja, avgiftsfinansiering är inte lösningen. Folk skulle fortfarande studera de ämnena om de visste att de sedan skulle kunna få jobb inom offentlig sektor. Däremot skulle en avveckling av den offentliga sektorn säkert ha en stor effekt, för jag kan inte tänka mig att konkurrensutsatta privata företag skulle vilja slösa pengar på att betala genusfilosofer.

Anonym sa...

Det verkar som om Aftonbladets lilla kupp självdog.
Man gick helt enkelt för långt i sitt manipulerande.
AKB beredd att ta över rodret och styra landet?
Nä, det är för osannolikt.
Så ingen hängde på och sossarna sitter fortfarande med Svarte Petter.

Anonym sa...

Universiteten ska idag hantera studeranden med IQ långt under 100. Om dessa ska utexamineras måste kraven sänkas (läs: ribban grävas ned).

På 50-talet tog en handfull procent av varje årskull studentexamen. Då fanns en stor begåvningsreserv bland de som inte hade råd.

Vi borde ha stannat halvvägs mellan det systemet och dagens. Plats på teoretiska gymnasieutbildningar för de 30-40 procenten med bäst förutsättningar, och på universiteten för hälften av dessa. Yrkesutbildning för resten (dit räknas småskollärare, mfl. som idag tramsar med skrattretande forskarutbildningar).

Frihetsgudinnan sa...

Vi har ju fått precis den skola som Olof Palme kämpade för att skapa när han var utbildningsminister på 60-talet. Liksom det totalt krav- och respektlösa samhälle han missionerade för med nedmontering av disciplin, plikt och ande höga dygder.
Synd att de konservativa krafterna inte orkade stå emot då...

Cookie sa...

En weird sak som hände mig under universitetstiden:
Jag är jurist. Jurister tenderar att vara överambitiösa och en dubbelexamen med ekonomi skulle passa. Flera saker gav flashbacks till gymnasiet, speciellt proven. Det är inget fel på rena kunskapsprov men hela första året var utantillkunskap det enda betygsgrundande. Ingen analys. Inget användande av kunskaper. Även PM var "redovisa" eller enklare jämförelser. De som for illa var ironiskt nog de som studerade dubbelt som jurist eller ingenjör för inga av oss fick högsta betyg vilket krävde perfekt utantillkunskap. Inget annat. Weird tyckte vi allihop Och det året var det nästan inga dubbelexamensfolk som gick vidare. Ingen var intresserad av vad vi uppfattade som barnsligt och ytligt.

Anonym sa...

Hej.

Blandade svar (ursäkta):

Andelen utländska elever per skola och klass kan hittas här (och en hel massa annan skolstatistik):

[http://siris.skolverket.se/siris/f?p=Siris:1:0]

Exempel: Kalmar, kommunen totalt: 17% elever med utl. bakgrund i grundskolan.
Exempel: Malmö, kommunen totalt: 49% elever med utl. bakgrund i grundskolan.
Exempel: Riket, totalt: 21% elever utl. bakgrund i grundskolan.

Kan ju vara kul att kolla hur ens egen grundskola ligger till numera.

Vidare: för ett antal år sedan slogs lärarutbildningarna samman (efter min tid så jag har inte helt torrt på fötterna här) och alla läser tillsammans, från förskolepersonal till gymnasielärare. en tidigare kollega uttryckte sig som så om det, att den som behöver högskoleutbildning för att passa barn upp till skolåldern borde förbjudas från att skaffa barn. Ett stort problem med att låta marknadskrafterna råda: den som skall undervisa på gymnasienivå i framförallt matematik-krävande ämnen kan lika gärna satsa på någon form av ingenjörsexamen eller annan högre teknisk utbildning. Ett annat problem: jag hade tjänat mer som snickare på ett bygge, särskilt om jag inte haft studieskuld. Vilket leder till det tredje problemet: hur skall staten ha råd med konkurrenskraftiga lärarlöner, särskilt med hänsyn till arbetsmiljön? Det finns dock väldigt svagt stöd i kåren för att strama upp saker och ting, och då främst bland lite äldre kufar som jag.

Skolan är som om vi kombinerar 'Arga Snickaren' med 'Lyxfällan'; man får snabbt känslan att det mest rationella vore att riva hela klabbet och bygga nytt från grunden (alternativt ta ut en saftig försäkring och ha en olycka med marschaller och grannens katt...).

@Kristian: det normala på många skolor är en till tre barn med stödbehov (med eller utan diagnos), samt en eller ett par tre som är allmänt ouppfostrade och aktivt stör och förstör. Beroende på skola förstås. Det är milsvid skillnad på mångkulturella och helsvenska skolor, och även beroende på om det är tätort eller glesbygd. Mobiler är ett löpande problem - jag har sett grynare på Sergel med mer självdisciplin.

Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare

Anonym sa...

Att höja kvaliteten på utbildning är inte omöjligt, men otroligt svårt. Problemet ligger till stor del i att postmoderna teorier dragna in absurdum under några decennier har urholkat synen på kunskap och utbildning. Problemet sitter i folks huvuden, eller ”i väggarna” för att använda en metafor. Det här är mjuka frågor och för att ändra det måste man föra diskussioner. Borgerliga eller traditionella/konservativa politiker och opinionsbildare har inte fört den diskussionen med postmodernister, utan har lämnat walk over.

De verktyg som politiker har till hands är budgetanslag, lagstiftning, myndighetsinstruktioner och liknande – det vill säga ”hårda” verktyg. Med dessa hårda verktyg kan man bara i begränsad omfattning förändra de ”mjuka” frågorna. Detta gäller naturligtvis inte bara utbildning, utan de flesta samhällsfrågor. Exempelvis vad gäller invandring så kan politiker med sina ”hårda” verktyg i form av regelverk och handfasta åtgärder påverka invandringens storlek, men när det kommer till integration så fungerar inte de hårda verktygen. Det är människor själva i kontakter med varandra som måste genomföra integrationen – och om dessa människor av någon anledning inte gör det så har politiker inte så mycket att göra åt det. Kort sagt: det handlar om vad politiker kan göra och vad de inte kan göra, och många politiker verkar inte ha insett sina begränsningar. Därför kommer alla utbildningsministrar och alla integrationsministrar, oavsett politisk färg och personliga kvalifikationer, att misslyckas – åtminstone på kort sikt.

Patrik Engellau har skrivit mycket om detta, bland annat i sin bok ”Min oro”, som jag har läst och rekommenderar varmt. Den finns som gratis PDF-fil här: http://www.dnv.se/nyheter/ny-bok-av-patrik-engellau/

Förresten, angående postmodernism. Ett litet mått av postmodernism är bra. Vetenskap mår bra av ifrågasättande och olika perspektiv, för det är det som för den framåt. Det är när postmodernismen går till att bli extrem som det blir ett problem. Kan man över huvud taget veta något? Genom att dra en sådan frågeställning för långt drar man undan mattan för meningsfull vetenskap över huvud taget. Att reducera all forskning till subjektivitet är inte fruktbart. Särskilt inte när vissa extrempostmodernister blir rasande över att man ifrågasätter deras forskning, trots att de hävdar att kunskap är subjektivt... Ett ytterligare boktips. I ”Till historiens försvar” gör Richard J. Evans upp med postmodernismen, som har försökt undergräva historieämnets legitimitet, och menar att vi trots allt kan skapa oss en bild av vad som har hänt i det förflutna. Den verkar inte finnas till salu i bokhandeln längre, men här är uppgifterna om boken: http://libris.kb.se/bib/11223055 Det är en mycket läsvärd bok för den som vill reflektera över möjligheterna att bedriva historieforskning eller humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning över huvud taget.

Anders Eriksson
Borgerlig humanist

utlandssvensk sa...

@ Rikard,

"Andelen utländska elever per skola och klass kan hittas här (och en hel massa annan skolstatistik):

[http://siris.skolverket.se/siris/f?p=Siris:1:0]"

Tack för länken. Dock verkar siffrorna helt frikopplade från verkligheten. Det där är väldigt långt ifrån möjligt.

2014 var andelen med utländsk bakgrund i hela befolkningen mellan 0 och 44 år 34,26% och då räknar man bara första och andra generationen. Nu borde vi snabbt närma oss 40%.

https://affes.wordpress.com/2015/03/28/folkutbytet-accelererar/

För gruppen under 15 har jag inte sett några siffror, men det måste vara över 40% och troligen betydligt högre.

För några år sen definierade man om termen "utländsk bakgrund" på SCB och det ser ut som att din källa helt enkelt har tagit siffran för hela befolkningen enligt den nya definitionen.

"Ny definition:
Personer med utländsk bakgrund utgjorde 20,7 procent av befolkningen 2013.
Att jämföra med 14,5 procent år 2000.

Gammal definition:
Personer med utländsk bakgrund utgjorde 28 procent av befolkningen 2013.
Att jämföra med 20,5 procent år 2000."

https://affes.wordpress.com/2014/03/31/folkutbytet-angar-pa/

Uppenbarligen är andelen högre ju längre ner i åldrarna man går och det finns knappast någon tvekan om att andelen etniskt svenska elever i grundskolan ligger under 50%. Min gissning är att de endast är mellan 30 och 40%. För nyfödda borde siffran vara ännu lägre.

Bloggen som jag länkar till ovan är en av väldigt få som länge har jobbat seriöst med att få fram siffror på svensk demografi. Surfa gärna runt där om du har tid och lust. Här är några fler poster som kan vara relevanta:

https://affes.wordpress.com/2014/09/12/demografin-under-reinfeldt/

https://affes.wordpress.com/2012/08/27/aldersgrupp-0-54-ar-fler-irakier-an-nordbor/


Anonym sa...

Hej.

@utlandssvensk:

Skolverket använder de definitioner som meddelas från uppdragsgivaren, så visst blir det skillnad om man använder den äldre definitionen.

@Anders Eriksson:

Vad som har hänt (eller vad som fåtts att hända) är att postmodernismens anti-rationalism blivit en ontologisk position. Som sådan är den synnerligen bekväm; så länge det man påstår är i linje med konsensus om decorum är man trygg och säker, och avvikare tillskriver underförstått sig själva ont uppsåt via sin opposition mot grupptänket. Alla dessa kurser och program där man lär ut kritiskt tänkande enligt givna normer och mönster förstärker detta; 'Jag kan väl inte vara indoktrinerad? Jag har ju lärt mig kritiskt tänkande!'

Vetenskaplig sanning har demokratiserats är en fras som allt oftare dyker upp, med vilket verkar avses att det vi alla är överens om är verkligt, är verkligt, oavsett andra metoder än kollektivets vilja som den uttryckts av ledare med definitionsföreträde.

Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare

aristide gervinio sa...

Hej Mrs. Mr.

Jag är representant för en grupp som består av operatörer
ekonomiskt. Denna grupp är involverad i olika aktiviteter
till exempel:
  Ge lån till alla människor i ekonomiska svårigheter
investera i väl förenliga och lönsamma projekt

För säkerhet, tillit och öppenhet, är det
förfarande som skall följas
du måste resa till vår bas för:
Att ta kontakt med en av våra representanter och vår konsult
Financial (ett möte och -study av projektet)
Fastställa förekomsten av medel som kommer att vara tillgängliga för dig
Utarbetande och undertecknandet av kontraktet vid notarie
Slutligen, bank formaliteter för överföring av medel

Denna process tar mer än 72 timmar för att få allt gjort
Om du har frågor, vi är här för att svara
Tack för att förstå och vi reagerar snabbt

E-post: daureaudupon@gmail.com