Hösten har varit dramatisk. Asylmottagandet har brakat ihop, ministrar har gråtit, vissa kommuner har lex Sarah-anmält sig själva, andra kommuner av olika kulörer har sagt nej till att ta emot fler ensamkommande ungdomar och regeringen har gjort halt och helt om i migrationspolitiken.
När det akuta skedet är över kan ingen i dag säga. De senaste veckorna har veckoantalet av asylsökande sjunkit till drygt 5 000. Det är nära en halvering jämfört med rekordveckorna, men betyder ändock en årstakt på 260 000 människor, alltså mer än tre gånger fler än under 2014 (som var ett år med historiskt höga nivåer). Migrationsminister Morgan Johansson har gjort det ingen kunde göra tidigare, nämligen satt en siffra på hur många asylsökande Sverige kan hantera (mellan 1 000 och 2 000 i veckan är ministerns bedömning, oklart vad den baseras på).
Efter att detta akuta skede har passerats, eller kanske snarare parallellt med att det fortgår eftersom ingen i dag kan säga när trycket minskar till hanterbara nivåer, kommer nästa process ta vid: integrationsprocessen. Här står Sverige inför en historiskt svår uppgift.
"Vi har lyckats förr!" sa Gustav Fridolin i partiledardebatten i oktober. Många med honom har hävdat samma sak när frågor ställts om hur de människor som nu kommer till Sverige ska bli självförsörjande och en del av samhället. Påståendet är inte sant. Vi har aldrig lyckats med detta förr. Det gäller att vara en smula ödmjuk inför en uppgift som är helt unik.
Sverige har försökt tidigare. Men resultatet av de senaste decenniernas integrationspolitik är dyster läsning. Vi har stora grupper som aldrig tar sig in på arbetsmarknaden, vars försörjning är ekonomiskt bistånd från socialtjänsten i månad efter månad, år efter år. Vi har ett gigantiskt gap i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda. Detta faktum har påpekats många gånger av bland andra Tino Sanandaji men har tillbakavisats som "svartmålning".
Ivar Arpi påminner oss om hur det faktiskt ser ut:
I dag har Sverige OECD:s största sysselsättningsgap på 17 procentenheter, där inrikes födda har 83,1 procent och utrikes födda 66,1 i åldrarna 20-64 år (Eurostat: 2014). Arbetslöshetsnivån bland inrikes födda är 4,6 procent – mot 21,6 procent bland utrikes födda (Arbetsförmedlingen, oktober 2015). Samtidigt visar undersökningar att Sverige är det land som har minst rasism, enligt bland annat World Values Survey.Detta gap beror alltså inte på rasism utan på andra faktorer. Sverige är ett samhälle som genomgått effektiviseringar under lång tid och där enkla jobb rationaliserats bort. Dessa jobb kommer inte tillbaka. Samtidigt som det svenska arbetslivet kräver hög produktivitet har vi en rekordhög asylinvandring av lågproduktiva individer. Även de som de facto har jobb har lägre produktivitet och betalar därmed mindre i skatt.
Människor som kommer till Sverige är generellt sett lågutbildade. De behöver en utbildning för att få ett jobb, men utbildning är inget som kan tryckas ned i halsen på folk. Det måste finnas både förmåga och motivation.
Det behövs nya radikala åtgärder för att de asylinvandrare som nu finns i Sverige ska bli så pass produktiva att de börjar bidra till den välfärd de får del av. Det är inte ens säkert att det är möjligt. Men om Sverige ska bibehålla dagens välfärdsambitioner, vilket samtliga av riksdagens partier vill, krävs att en betydligt större andel av de utrikes födda arbetar och betalar skatt. Annars brakar välfärdsstaten ihop.
Ingen politiker som står upp för öppenheten gentemot asylsökande har något svar på hur politiken ska gå ihop långsiktigt. Detta borde oroa betydligt fler än det gör i dag, för i denna fråga ryms såväl vården och skolan som våra framtida pensioner.
Vi har gjort det förr, säger vissa. Nej, det har vi inte.
6 kommentarer:
"Det behövs nya radikala åtgärder för att de asylinvandrare som nu finns i Sverige ska bli så pass produktiva att de börjar bidra till den välfärd de får del av. Det är inte ens säkert att det är möjligt. Men om Sverige ska bibehålla dagens välfärdsambitioner, vilket samtliga av riksdagens partier vill, krävs att en betydligt större andel av de utrikes födda arbetar och betalar skatt. Annars brakar välfärdsstaten ihop.
Ingen politiker som står upp för öppenheten gentemot asylsökande har något svar på hur politiken ska gå ihop långsiktigt. Detta borde oroa betydligt fler än det gör i dag, för i denna fråga ryms såväl vården och skolan som våra framtida pensioner."
Jag har visioner för hur vi ska behålla välfärdsstaten, tilliten, tryggheten etc. Det är att återflytta de invandrare som vill leva på bidrag, begå brott och inte vill bli en del av samhället och därmed leva i utanförskapet. (Man behöver inte bli alldeles försvenskad och älska all mat, tala perfekt svenska och vara tillags med allt svensk, däremot kan man ha sekulära värderingar och förstå yttrandefrihet.)
Invandringen från dysfunktionella stater måste därtill minskas till antalet 0.
Så löser vi integrationsproblemen. Återflyttningen kan börja. Kanske det blir Löfven som kommer med förslaget efter att ha förstått det andra förstod för länge sen. Regeringen är nog bara lite slö.
Magne
Hej.
Detta är det nya normalläget tills när och om riktig gränskontroll med alla dess för- och nackdelar upprättas. Flödet mattas först när Sverige närmat sig utvandrarlandet tillräckligt mycket i ekonomiskt hänseende. Just nu sitter alla landets invandringsliberaler och hoppas i sitt mörkrets hjärta att EU:s gränsstater skall sköta smutsjobbet så att man här, från höger till vänster och alla andra riktningar på det ideologiska gyroskopet, kan intala sig att vi, vi är i alla fall de goda.
Hyckleri är trots allt en paradgren för svenska naivister. Alliansfria (och syftande till neutralitet) men egentligen inte. Alla lika inför lagen, men självklart får du själv välja biträde efter vad plånboken mäktar med. Religiöst motiverat hat måste förbjudas, för vissa religioner men inte andra. Ack ja.
Det enda nya, och det enda oförutsedda (eftersom flödet har varit fullt förutsägbara i flera år, oaktat ens syn på invandringspolitiken) är att den myspysiga goda socialliberala medelklassen helt plötsligt får uppleva mångkulturen på riktigt. Vissa av oss har bott i den i årtionden, men vi är ju bevars rasister när vi varnar och larmar om balkongfallandesjukan, barnäktenskap, semesterresor till landet man flytt från, med mera.
Det är nu nått den punkt som gör att en gammal kursare från Lundatiden är skyldig mig en krona: det blir ingen seriös debatt om avsaknaden av integration (borde vara assimilering, men det är ett stickspår) förrän det finns människor med rätt hudfärg, rätt namn och rätt icke-svensk bakgrund som lyfter debatten. Ack ja.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare
Ps Den aggressiva tonen är inte riktad mot dig, försåvitt jag vet har du inte styrt Sverige de närmaste fyrtio åren Ds
Finland som tar emot ett mycket litet antal har ändå näst störst skillnad mellan infödda respektive utrikes födda. Att ta emot färre är inte synonymt med god integration. Det är vilken invandrargrupp som kommer. 3 000- 4 000 somalier, eritreaner och turkar är svårare än 3 000-4 000 japaner, tyskar eller britter.
Slutsats, ta inte emot de som missgynnar Sverige. Ta emot de som gynnar Sverige, eller ta inte emot i den utsträckningen att den inhemska befolkningen får lida, t.ex. genom att utländskt kapital gör att bostadspriser skenar, förorenar landet, minskar tilliten, brottsbenägna, analfabeter, svårintegrerade och -assimilerade.
Magne
Man kan skyffla hur mycket pengar som helst på kostsamma utbildningar, insatser och avsätta mängder av samhällsresurser och horder av specialpersonal och de fortsätter ändå resultatlöst. Om incitamenten och den egna viljan att integreras saknas, är de helt bortkastat.
Snabbt växande parallellsamhällen och enklaver poppar upp där invånarna inte vill vara svenskar, inte vill (eller behöver) lära sig språket, inte vill dela våra normer (de är kränkande mot religionen). Kravlistan tar aldrig slut.. de är Sverige som ska anpassa sig inte tvärtom.
Hoppas att resan till Warszawa gav tillfälle till rekreation och vila.
Här hemma är det som vanligt. I lokalblaskan intervjuades ånyo länets strateg i migrationsfrågor. Hon visste att berätta att Gävleborg tar emot ovanligt många flyktingar och att det kan innebära initiala vedermödor men på sikt är det jättebra. Länet är ett s k skogslän med nettoutflyttning. Med invandrarna kan vi således räkna med att befolkningen växer och skattebasen likaså. Detta är viktigt för den fortsatta välfärden i länet, menar strategen på Region Gävleborg ( som f ö varit verksam inom SSU och S ). Hoppas ni som läst infallsvinkeln tidigare har överseende. Jag är bara så upprörd.
En annan länsbo och uppburen journalist, Po Tidholm, brukar även han förlita sig på och predika att invandrarna skall rädda länets fortsatta välfärd. De kommer att besätta de jobb som de bortskämda svenskarna inte nänns befatta sig med inom vård och omsorg exempelvis. Våra egna ungdomar flyr bygden för att bli spelutvecklare i den stora staden! enligt herr Tidholm.
Tino Sanandaji refererar idag till en kollega på Linneuniversitetet, professorn och nationalekonomen Mats Hammarstedt som säger angående Po Tidholms och Region Gävleborgs dagdrömmar: " Det ena argumentet hävdar att nyanlända flyktingar skulle kunna utgöra en resurs genom att de kan bosätta sig på orter med vikande befolkningsunderlag. Inte heller på denna punkt har förespråkare något stöd att hämta i den existerande forskningen. Forskningen visar med all tydlighet att flyktingar bör bosätta sig på orter med låg arbetslöshet och goda möjligheter till sysselsättning för att integrationen, på såväl kort som längre sikt, ska bli framgångsrik. Att nyanlända flyktingar bosätter sig på avfolkningsorter, ofta med hög arbetslöshet, riskerar snarare att förvärra integrationsproblematiken och försätta flyktingarna i ett långvarigt utanförskap." Jojo.
Det är förvisso inte särskilt konstigt att verkligheten och/eller empiriskt belagd forskning ännu inte nått fram till postmarxister som Tidholm eller dogmatiskt lojala länsstrateger. Det är ju först nu som våra politiker, som fan ta mig borde agerat tidigare i enlighet med sitt ämbetes ansvar, vaknat upp ur den rosa illusionen om den Moraliska och Humanistiska Stormakten.
Men håll med om att "Vi har gjort det förr" låter nästan lika bra som "Invandringen berikar Sverige" och "Sverige är ett rikt land,vi har råd"?
Vi här på firman är stolta över våra bidrag till ett nytt multikulturellt Sverige och räknar med att kunna trissa upp arvodena ytterligare!
Skicka en kommentar