onsdag 15 april 2015

Nu är Komvux lösningen på allt igen


Runt 6 500 utbildningsplatser på Komvux och högskola. Så lyder regeringens och Vänsterpartiets mirakelrecept för hur fler ska komma i arbete. Det är med andra exakt samma visa som på 90- och 00-talen. Om bara fler läser på Komvux eller högskola, blir allt bra.

Men alla kan inte läsa på universitet. Alla vill inte läsa på universitet. Idén med att hela tiden bygga ut antalet utbildningsplatser är feltänkt.

Vi har i dag fått en situation då många unga som inte lyckas hitta jobb skriver in sig på olika kurser bara för att ha något att göra. Utbildningsväsendet har alltså i allt högre grad blivit ett slags avstjälpningsplats för människor som inte kommer i arbete. Detta är en konsekvens av kombinationen dålig arbetsmarknadspolitik och gratis utbildning.

Det vore dessutom intressant att få veta på vilket sätt fler utbildningsplatser är "viktiga reformer för utrikes födda". Svårigheterna för utrikes födda utan relevant utbildning att få jobb, många med endast sexårig grundskola i ett utbildningsväsende helt olikt det svenska, löses knappast med fler platser på Komvux.

Regeringen förutsätter dessutom att alla vill och kan vidareutbilda sig när det den borde göra är att reformera arbetsmarknaden, sänka ingångslönerna och öka flexibiliteten. Dessa heta stenar vill Socialdemokraterna emellertid inte ta i.

Inte heller sådana reformer skulle förstås hjälpa alla till jobb i Sverige, och det är ett faktum politikerna vill tala tyst om. Faktum är att stora grupper asylinvandrare har ytterst begränsade möjligheter att komma i egen försörjning i sitt nya land. Att placera dem på olika Komvux-utbildningar visar att regeringen gör något. Det är nog i detta sken vi ska se påståendet att fler platser på Komvux är en viktig reform för utrikes födda.

När Svenskt Näringsliv för något år sedan föreslog fler lärosäten möttes förslaget av kritik från Saco, som önskade "kvalitet framför kvantitet". De skrev då:
Utbildningskvaliteten är hotad. Högskolan byggdes ut kraftigt under 70- och 90-talen, men i dag höjs röster för att kvaliteten har försummats. Att många skaffar en högre utbildning är viktigt för det demokratiska samhällets utveckling, för företagandet och inte minst för kompetensen både i den privata och offentliga sektorn. Men när utbildningens kvalitet sjunker, kommer också nyttan av högre utbildning att sjunka. Alla förlorar på att vi urholkar högskolan.
Detta är precis vad som har skett. Fler än någonsin studerar, men Sverige som land har inte fått något "kunskapslyft". Kunskapsnivån i den svenska skolan sjunker, och det smittar av sig på de högre utbildningarna eftersom de tvingas sänka nivån på undervisningen.

Det återstår att se om Saco är lika tydligt i sin kritik mot den sittande regeringens förslag på fler utbildningsplatser utan idéer om hur kvaliteten ska förbättras.

Tidigare bloggat:
Arbetsförmedlingen och verkligheten

7 kommentarer:

Anonym sa...

Min uppfattning är att universitet/högskolor har god kvalité, då jag studerat på två större lärosäten här i Sverige. Problemet ligger främst i grund- och gymnasieskola, där eleverna inte får den kunskap som krävs för att tillgodogöra sig universitetsstudier fullt ut.

Regeringen skriver:

"Jämlikheten i samhället måste öka och inkomstskillnader mellan kvinnor och män minska. De budgetförslag som läggs fram i dag präglas av en feministisk grundsyn. En stärkt sjuk- och aktivitetsersättning, liksom ett höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar stärker särskilt kvinnor. Samma sak gäller för höjningen av bostadstillägget för pensionärer med låg inkomst. Våra förslag för stärkt bemanning inom skolan och i äldreomsorgen kommer att förbättra arbetsvillkoren på många kvinno­dominerade arbetsplatser. Satsningarna på vården fokuseras på förlossningsvård och kvinnors hälsa. En förstärkning av resurserna till humaniora och samhällsvetenskap på universitet och högskolor uppvärderar utbildningar där kvinnor är i tydlig majoritet. En budget inriktad på investeringar och välfärd är bra för alla, men särskilt för kvinnor."

Jag skulle verkligen vilja belysa pojkars situation i skolan. De borde få en mer anpassad undervisning för att höja sina resultat. Men det ingår inte i feminismen, den riktning som regeringen valt. Dock bra att de höjer resurserna till humaniora, i mitt eget syfte.

/ Magne

Anonym sa...

Sverige lutar mer än tornet i Pisa men så länge några är beredda att luta huvudet är tornet rakt från rätt perspektiv.
Lite som anonym ovan som anser att problemen ligger på grundskolan/gymnasiet sett utifrån att "hen" själv studerat på två större lärosäten.....
Nu släpper vi loss sossarna med KomVux,genusvetenskap och identitetspolitik så ska ni se att det finns massor av jobb i Sverige till hösten.

Anonym sa...

Ja, ibland undrar man om politiker (och en hel del journalister) aldrig varit utomlands, utanför Europa, och utanför charterresans trygga omfamning. Enklare "gatutjänster" och/eller gatuförsäljning (med direkt kontantbetalning eller "dricks") är vad en enorm massa människor över världen livnär sig på. I brist på förmågan/möjligheten att få en anställning "skapar" man egna jobb utifrån eget huvud och förutsättning. Inte sällan uppblandat med småkriminalitet (som är så förväntat och ofta allmänt "accepterat" att myndigheter inte bryr sig). Så kommer man till Sverige, med vår hyperreglerade arbetsmarknad, komplexa skatte- och rättssystem - för att inte tala om vår höga moraaaal - och allmän förväntan om en examen...

Det var tragikomiskt att läsa om romen som istället för att sätta sig och tigga, parkerade sig vid en sopsorteringsstation i centrala Stockholm. Han förväntade sig med största sannolikhet en spänn el två för att "assistera" svenskarna som kom med sitt skräp - alltså ett typiskt, självskapat gatujobb enl prinicipen ovan. Men svenskar förstår inte gatuhandelns enkla princip, och man hatar generellt sett att ge dricks (gäller alla drickssituationer inkl resturang) så man blev irriterade. Hade samme man satt sig ned och passivt hållt fram en pappmugg hade samma svenskar ömmat för honom och skänkt en slant.

Vårt socialdemokratiska arv.



Hanna

Bworf sa...

Igen, igen och igen försöker man förändra och förment förbättra utbudet på arbetskraft när det borde vara uppenbart för varje tänkande människa att det är efterfrågan som behöver lagas. Det enklaste sättet att lösa detta är att plocka bort massor av dumma arbetsmarknadsregleringar och sänka både inkomstskatt och arbetsgivaravgifter, speciellt för låga löner.

Det finns precis noll anledning till att det inte ska gå att leva okej på en bruttolön på säg 10000 kr/månad om bara staten låter bli att sno större delen av det i alla led.

Kristian sa...

"Utbildningsväsendet har alltså i allt högre grad blivit ett slags avstjälpningsplats för människor som inte kommer i arbete."

I västvärlden handlar utbildning under universitetsnivå till 75% om förvaring. Varför skulle "högre utbildning" vara annorlunda?

Anonym sa...

klassisk sosse-politik med människor som knuffas in i något slags förvaring för att leva på bidrag så att sossarna kan snygga statistiken och fortsätta räkna sig till de goda

Anonym sa...

15 april 2015 10:42:

Du pratar ur nattmössan. Universitet/högskolor sänker kvalitén pga. eleverna inte kan tillägna sig kunskapen. Kunskapen saknas från grundskolan och gymnasiet. Min universitetstid må ha präglats av genusstudier, marxism och mindre av konservativa och liberala idéer. Men den har däremot haft god kvalité. Lärare har varit kompetenta och duktiga. Det är Stockholms universitet jag bedrivit studier vid.

Från artikeln: Våra studenter kan inte svenska (http://www.unt.se/asikt/debatt/vara-studenter-kan-inte-svenska-2027570.aspx), Uppsala universitet, alltså ett toppuniversitet sett från svenskt perspektiv:

"Under en följd av år har vi som undervisar vid universitetet noterat sjunkande förkunskaper hos studenterna som kommer till oss från gymnasiet.

Våra iakttagelser stämmer tyvärr väl överens med PISA 2009 och andra mätningar av svenska elevers studieresultat. Svenska elevers läsförståelse har försämrats under 2000-talet. Rapporten Effekterna av en dåligt organiserad skola från Lärarnas riksförbund (2012/04) visar, att trots att lärare på grund- och gymnasienivå får allt fler arbetsuppgifter har lärarens tid för varje enskild elev minskat.

Att de flesta studenter inte har några grundläggande kunskaper inom vårt eget ämne, historia, har vi accepterat. Det är vår uppgift att lära ut historia, och vi kan anpassa vår undervisning efter studenternas kunskapsnivå.

Orsaken till att vi nu väljer att gå ut i offentligheten med ett veritabelt nödrop är att studenterna inte längre har det redskap som är nödvändigt för att över huvud taget kunna ta till sig humanistisk vetenskap: språket. Bland de studenter som nu kommer till oss direkt från gymnasiet har en majoritet problem med språket."

Där kan jag intyga, att svensk grund- och gymnasieskola ofta har sänkt nivån avsevärt. Det är som natt och dag mellan gymnasiestudier och universitetsstudier. Därmed får elever problem att tillgodogöra sig studierna. Speciellt inom ämnen där tidigare kunskap är mycket viktigt, t.ex. humaniora, ingenjörsstudier, ja flera till. Mitt förslag är att göra separat grund- och gymnasieskola. Ett där eleverna får behörighet till universitet, ett där de inte får behörighet till universitet. Det som ger behörighet har svårare grad, medan de som vill komplettera med ett år kan ta ett till år. Detsamma gäller grundskolan. Då kan ju folk få som de vill... och ingen behöver skylla på att vi har en så hög nivå att det gör att eleverna måste plugga dag och natt.

/ Magne