En blind man vid ratten

Sverige tog under 2013 emot flest asylsökande av alla EU-länder, enligt siffror från Eurostat. Inte per capita, utan i absoluta tal. Det betyder att lilla Sverige gav fler positiva asylbeslut än giganter som Tyskland och Frankrike. Vi står för ungefär en femtedel av allt asylmottagande i EU:s 28 medlemsländer.

Detta kan man ha olika åsikter om. Men det rimmar illa att kalla andra länders politiker för extremister när det i själva verket är de svenska politikerna som avviker från normen i EU.

Ett uppenbart problem med asylmottagningen uppstår när vi ställer ovanstående siffror mot bekymren på den svenska arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och skolan. De tre pelarna som är grunden integreringen i samhället - att ha en egen försörjning, en egen bostad och en god skolgång för barnen så att även de kan få ett arbete och en bostad i framtiden - har mer eller mindre kollapsat i Sverige.

Vi vet att det hårt belastade Migrationsverket inte klarar att tillgodose asylsökandes behov av bostäder. Vi vet att Arbetsförmedlingen, namnet till trots, inte klarar att förmedla arbeten och att insatser med etableringslotsar och jobbcoacher har varit ett stort fiasko (de sistnämnda ska nu helt avvecklas).

Vi vet också att den reguljära marknaden på hyresrätter i dag har passerat det stadium då den kan anses ha vissa bekymmer. Den har på sina håll helt brakat samman. Stockholm är värst, men nästan överallt i hela Sverige råder bostadsbrist.

Lägg därtill en skola i fritt fall och det blir ganska tydligt att utmaningarna som väntar en nyanländ som kommer till Sverige inte är små. Risken att fastna i bidragsberoende, meningslösa sysselsättningskurser och osäkra tredje- och fjärdehandsboenden (eller boendeinsatser via Socialtjänsten) är skyhög.

Tyvärr tycks det från politiskt håll saknas ett genuint intresse för att komma tillrätta med de strukturella problemen på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och i skolan. De helt nödvändiga reformer som skulle behövas vill/vågar varken Alliansen eller de rödgröna ta i.

Regering och riksdag väljer att bara köra vidare likt en blind man vid ratten. Det säger sig självt att en sådan färd förr eller senare slutar i diket. Ett antal varningsskyltar har redan blivit påkörda.  


Läs även:
Merit Wager, Fnordspotting