Regeringen öser pengar över FRA

Det är inte bara USA och Storbritannien som kraftigt byggt ut sin underrättelsetjänst efter den 11 september 2001. Även Sverige har satsat.

Mellan åren 2010 och 2014 ökade anslagen till FRA med 20 procent, skriver Ung pirats ordförande Gustav Nipe på Brännpunkt. Det kan jämföras med polismyndigheten som fick fem procent i ökat anslag och Försvarsmakten som fick nöja sig med två procent. Hur motiverar regeringen detta? Är hoten mot Sverige så stora och växande att de kräver så omfattande utgiftsökningar?

Det förmenta syftet med FRA:s verksamhet är att tillvarata svenska intressen och skydda oss från externa hot. Dit hör både cyberattacker och terrorism. Det är emellertid svårt att se på vilket sätt FRA:s växande budget har gjort oss tryggare. Ingen har dömts i en svensk domstol för planerat terrorbrott tack vare uppgifter som insamlats av FRA.

Andra myndigheter utsätts för granskning. Chefer får sparken (Arbetsförmedlingen), de kritiseras för bristande effektivitet (Polisen) och får kontroversiella beslut offentligt kritiserade och debatterade (Migrationsverket). FRA befinner sig i detta avseende bakom ett svart skynke. Ingen utomstående får titta in. Allmänheten kan bara lita till att en (förvisso bristfällig) granskning sköts korrekt. Samtidigt ökar alltså regeringen anslagen.

Alla myndigheter vill givetvis har större anslag, oavsett om pengarna används till bättre kaffemaskiner eller en utökad personalstyrka. Alla vill växa. Det är politikernas ansvar att väga dessa intressen mot allmänhetens intresse av en säker och effektiv förvaltning.

Ty det är vi skattebetalare som betalar notan. Vad vi får för pengarna - förutom att få vår digitala kommunikation övervakad (det är väl trevligt att betala för att bli övervakad?), är i dag mycket oklart. FRA vill att det så förblir.