Skicka Ask ett lila kuvert!

Beatrice Asks utspel om att sexköpare ska skämmas offentligt för sitt "brott" genom att få hem gredelina kuvert så att hela familjen ska veta vad pappan gjort sig skyldig till har väckt berättigad vrede. CUF har protesterat genom att lämna ett stort lila kuvert till Ask.

Hon intervjuas av Nyhetskanalen och fortsätter att trampa i klaveret.

"Jag tror att de flesta, i vart fall i Sverige, tycker att det är lite skämmigt att använda sig av 15-åriga, 16-åriga tjejer som man köper sex av. [...] Nu var det här en diskussion om vilka åtgärder kan man tänka sig diskutera när det gäller att komma åt dem som förgriper sig på småflickor."

Från köp av sexuella tjänster av vuxna, via 15-, 16-åringar och ned till "småflickor". Så skev är argumentationen för sexköpslagen. Inte sällan brukar även människohandel nämnas. Detta trots att sexköpslagen varken reglerar människohandel eller sex med minderåriga. Vi har redan lagar som reglerar detta i Brottsbalken. Ändå är det detta Ask vill uppehålla sig vid och inte "några små poänger" kring rättssäkerhet. Det är i sanning märkligt att de som försvarar sexköpslagen måste ta till situationer som lagen över huvud taget inte reglerar för att ge den något slags existensberättigande. Ask spelar ut det emotionella kortet om "unga tjejer" som köps av "gubbar" och alla tittar och sväljer.

Det är rätt symptomatiskt att journalisten som intervjuar Ask över huvud taget inte reagerar över att sex med "småflickor" och tvångsprostitution inte alls har med sexköpslagen att göra. Ask skulle få svårt att förklara sig om hon fick skarpa motfrågor kring detta. Inte heller fick hon någon fråga på varför det är just sexköpare, vars "brott" kan ge max sex månaders fängelse, men inte våldtäktsmän, mördare och personer som misstänkts för andra allvarliga brott som ska skämmas offentligt. Förslaget med ett slags halvoffentlig delgivning är vidrigt i vilket fall, men det säger något om regeringens prioriteringar när det är just sexköpare som ska "skämmas på torget".

När det gäller kriminalpolitik är Alliansen sig lik. Det är hårdare straff som gäller, punkt slut. Naturligtvis kommer den så kallade utvärderingen av sexköpslagen (i vars direktiv det inte ingick att ifrågasätta lagen som sådan) resultera i en föreslagen straffskärpning - utredaren Anna Skarhed har redan konstaterat att hon inte lyckats hitta några nackdelar med lagen. Men det är när hårdare straff kopplas ihop med ett slags lynchjustis - utifrån argumentet att "folk har rätt att veta" - som det blir riktigt obehagligt. Det är därför en aning ironiskt att de många integritetskämpar som de facto finns inom Alliansen - i dess ungdomsförbund och på lokal nivå - företräds av en haverist som Beatrice Ask.

Jag tror inte att Ask tycker att det är något grundläggande fel med förslaget om skamstraff. Men hon har naturligtvis tagit intryck av debatten som uppstått, möjligen har även regeringschefen haft ett och annat ord att säga henne, och insett att hon gick över gränsen för vad som anses anständigt. Som stolt politiker ber hon då inte om ursäkt utan låter andra förstå att förslaget bara inte var på allvar eftersom det ingick i "en diskussion".

Mitt förslag är att folk inte nöjer sig med Asks halvhjärtade bortförklaringar utan fortsätter skicka lila kuvert till henne och kräver hennes avgång. Vi kan inte ha en justitieminister som företräder en medeltida rättsuppfattning och tar så lättvindigt på skillnaden mellan misstänkt och dömd.

Vad det står på brevet inuti kuvertet är av underordnad betydelse, men skicka det till:

Justitiedepartementet
Beatrice Ask
Rosenbad 4
103 33 Stockholm