Vi har kungen på våra mynt, han finns på frimärken och turistvykort, får egen talartid i TV och firas - i likhet med sina familjemedlemmar - livligt årligen av svenska folket. Alla barn vill krama kungen. Vidare har kungen åtalsimmunitet och kungahuset slukar mångmiljonresurser av skattebetalarnas pengar varje år. Monarkin är således varken demokratisk eller på något sätt sund. Men den är likväl omåttligt populär.
Fjäskandet för monarkin gör mig illamående. Kungahuset granskas över huvud taget inte, dess roll ifrågasätts inte av medierna. I stället läggs fokus på drottning Silvias nya hatt, prinsessan Madeleines nya klänning eller kungens senaste jakttur. När prinsen klarar en kurva utan att köra av vägen i sin tävlingsbil blir det stora smickrande rubriker i pressen. Det är medias ytlighet i sin allra värsta form. Medierna anstränger sig verkligen för att rapporteringen inte ska kunna missförstås som någon sorts granskning. I TV får vi se rojalistiska fåntrattar hylla gamla krigskungar och den svenska stormaktstiden, under vilken svenska soldater mördade, skövlade och våldtog utomlands. När andra länder krigar är det barbari, när Sverige gör det är det intressant historia. Herman vet.
Kungen har ingen formell makt och ska inte uttala sig politiskt. När han efter tsunamin i praktiken ändå kritiserade regeringen Persson för att inte ha hållit hovet tillräckligt informerat om händelseutvecklingen, försvarades han av statsministern och hyllades av den borgerliga oppositionen. Ingen får säga något ont om kungen.
"Det behövs en utbredd känsla av att medborgarna har något gemensamt för att ett land ska hålla ihop och resultaten av demokratins maktkamp och konflikter respekteras", tycker SvD:s Linder. Men behöver vi verkligen en monarki för att uppnå detta? Definierar den svenska monarkin svenskheten? Jag vill verkligen inte tro att det är så illa. Nog måste det finnas något mer reellt som håller samman detta land än ett fånigt kungahus. Varför borgerliga människor är så pigga att försvara monarkin är ett mysterium. Ett blint hyllande av auktoriteter är både obehagligt och svårbegripligt.
Den 19 juni är det till råga på allt kungligt bröllop. Jag kunde inte bry mig mindre. Men Stockholm kommer förmodligen att bli helt outhärdligt när staden förbereds för detta spektakel. Det blir helt klart en flykt till Kina för att slippa eländet.
Gubbe på frimärke. Lika galet då.
11 kommentarer:
Helt fantastiskt sagt! Underbart! Gillar frimärket också. Alltså; gillar inte frimärket....
Så du flyr till Kina, för att där hyllar man inte ovalda ledare och man talar öppet om sitt blodiga förflutna?
Jag flyr dit för att slippa monarkihysterin i Sverige. Det tror jag du listade ut också... Jag ska ändå dit på semester då så det blir ingen panikflykt direkt.
Om inte de äldre konungarna gjort det du anklagar dem för så hade du inte suttit där idag och det hade inte funnits något som heter Sverige. Dom var aldrig imperalister likt Romarna, Osmanerna, Djingis Khan, Napoleon och Alexander den Store. Men det bekommer väl inte liberaler som hyllar Obama när han bombar delar av Jemen tillbaka till tusen år före Big Bang. Men visst, den här tjabon och co är väl värd allt förakt. Undrar om han vet skillnad på Arbogabor och Örebroare ännu?
/Kalle dussin
Att jämföra våra harmlösa frimärken med Hitler-dito får väl räknas till "dumheter". Det står ju att din blogg bland annat ska handla om sådana.
ha ha.
jo gubben på frimärket var bäste polare med vår kungs morfar Karl Edvard av Sachsen-Coburg-Gotha.
http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/kungahusets-nazist-1.839703
Era peddosar: Är ni från Huga för Hugo landet eller?
Killen på frimärkert var folkvald, i ett klockrent och demokratiskt val! Detta kan ju knappast säga om "vår" kung. Folket ville ha Hitler men frågn är om dom egentligen skulle vilja ha tjabo om han verkligen hade den reela och praktiska makten Hitler hade.
Dålig jämförelse Hans, ointellektuellt och humorlöst.
Mvh Den som försöker förstå
"Anonym":...
"klockrent och demokratiskt val"
Det är nog klokt av dig att fortsätta skriva sådant strunt under namnet "anonym". Fniss!
Vi har en kung i Sverige som fått sitt ämbete i arv. Hans CV är då hans (blåa)genetiska arv och den nobla miljö han växt upp i. Han är ju uppfostrad sen liten bebis att representera vårt land.
Men varför är då det så hemligt om kungens och Silvias föräldrar?
Vem var egentligen Walther Sommerlath? Vad hette företaget han tog över i Berlin 1938? Vad tillverkade han och vad hände med den förre ägaren?
Vad hade kungens pappa och morfar för politiska åsikter?
Villken människosyn präglade deras hem?
Vilken etik har vår kung fått med sig i sitt CV för att vara Sveriges statsöverhuvud?
Varför är övertygad och aktiv nazism hos vår kronprinsessas Viktorias farfar, morfar och farmors far (och möjligen även deras fruar) inte skäl att ifrågasätta vårt kungahus när tex en toblerone eller strul med skatteinbetalningar mycket väl kan stoppa en kandidat i en demokratisk process?
Det finns en jätteenkel lösning som borde passa alla åsikter:
Vi gör som vi tidigare gjort med riddarhuset och kyrkan, skilj det från staten.
Det finns inget skäl att lägga ner kungahuset, bara sluta att betala skatt till det.
Nu kanske någon undrar hur hovet ska finansiera sin verksamhet. Ja, det vet inte jag, men jag vet inte heller hur riddarhuset gör, eller IKEA. Men riddarhuset och IKEA klarar sig utan att jag vet det och det beror på att de har friheten att handla efter eget huvud. Ge hovet den rätten också.
Kretiner.
Det kungliga huset har varit skiljt från staten sedan 1809. Det tillhör inte den offentliga förvaltningen och lyder inte under Förvaltningslagen.
I strik juridisk mening är det kungliga huset ett offentligrättsligt subjekt, agerande under Grundlagen av 1974, och från vilken Staten köper några av de Statschefsuppgifter som Folkrätten kräver att en suverän stat skall ha, samt naturligtvis de uppgifter som ålagts honom i konstitutionen.
Hovstaterna redovisar inte sin ekonomi, eftersom staten i sitt avtal med det kungliga huset (ingått först med Holstein Gottorp, och ärvt av det adopterade huset Bernadotte) stipulerat att "konungen ordnar sitt hus som han finner gott". Mao vill inte staten lägga sig i något som inte är staten. Man kan se det som det allra första steget mot den parlamentariska demokrati vi har, med ett avpolitiserat statschefsämbete.
Åtalsimmunitet har alla statschefer inklusive presidenter, då det är ett folkrättsligt krav på en erkänd statschef i en suverän stat.
Hitler var inte folkvald, som en kommentator påstår. Socialdemokraterna fick flest röster, men kunde inte bilda regering. Därmed gav Hindenburg i uppdrag till Hitler att bilda regering.
Vänligen tygla er drift att säga saker som låter bra, men som inte är sanna.
Skicka en kommentar