torsdag 13 november 2008

Rothstein tycker synd om sig själv

Bo Rothstein ondgör sig över bloggosfären och menar att den är ett hot mot demokratin. Detta baserar han på tre exempel när han blivit förlöjligad på olika sätt av sina meningsmotståndare. Jojo, det är att ta sig själv på stort allvar.  

Jag ser för det första inget problem med att bloggare blir personliga. Det är heller inte konstigt att tonläget kan skruvas upp på en privat blogg jämfört med på DN Debatt. Att blogga handlar om att väcka intresse för ens egna åsikter, att locka till sig läsare. Det kan man göra genom kraftfull rubriksättning men också genom att ta i lite extra i brödtexten. 

För det andra gäller detta inte bara bloggosfären utan hela samhället i övrigt. För att ta sig genom mediebruset, för att göra sin röst hörd bland så många andra gäller det att skrika och säga kontroversiella saker som upprör, intresserar, äcklar. Jessica Zandén och Cecilia Gyllenhammar hade aldrig fått så stor uppmärksamhet om de inte infogat meningen "det finns en ömhet i ett slag över munnen". Att Magnus Betnér kallade försvarsminister Sten Tolgfors för "ett lögnaktigt kukhuvud" vid FRA-demonstrationen den 16 september är ett annat exempel på detta. Någon som minns vad Betnér sade i övrigt i sitt tal? 

Ändå tycker jag att Bo Rothstein överdriver när han påstår att bloggosfären domineras av personangrepp och trivialiteter. Tittar vi på de bästa politiska bloggarna i Sverige är det svårt att styrka detta påstående. Rothstein tar sin artikel om nyliberalismens skuld till finanskrisen som exempel. Skriver man dumheter som att det är för låga skatter som bidragit till finanskrisen i USA, får man i mina ögon stå ut med att bli lite förlöjligad. 

Men Rothstein har faktiskt fått sakligt mothugg från en rad olika håll, vilket han inte låtsas om. Det är inte direkt ärligt att låtsas som om saklig kritik inte finns. Johan Norberg, exempelvis, har varit synnerligen aktiv i debatten i tidningar, i radio och på TV. Han skulle aldrig använda okvädningsord förolämpningar mot Rothstein. Det är helt enkelt inte Johan Norbergs stil. Därför passar han förmodligen heller inte in i bilden av den arge, skrikande nyliberalen som Rothstein vill måla upp framför sig. Norberg är helt enkelt för trevlig och intresserad av sakfrågor för att bete sig så.

Jag tror tvärtom att det intellektuella samtalet kan vitaliseras av bloggosfärens inträde just tack vare tillgängligheten. Vi behöver inte vara beroende av redaktörers välvilja, vi behöver inte riskera att vinklas eller beskäras (vilket alla som fått debattartiklar publiceradei morgon- eller kvällspressen förmodligen har utsått). Vi skriver om vad vi vill, när vi vill. Allt som skrivs är inte bra, långt därifrån, men precis som i gammelmedia gäller det att sålla och välja ut godbitarna. Därför följer jag bara runt 6-8 bloggar kontinuerligt och kollar ett större antal när lusten faller på. 

Bloggosfären ifrågasätts ständigt av människor som av olika orsaker inte kan med den, Rothsteins angrepp är således bara ett i raden. Och det är ungefär lika substanslöst som vanligt. Att döma ut alla Sveriges bloggare bara för att han själv fått utstå några elaka tillmälen är bara självömkande och fånigt!

5 kommentarer:

Forestman sa...

Ja det var ett av de värsta snyftinlägg jag har läst på länge!

En vanlig $vensson sa...

Det riktigt pinsamma är ju hur Rothstein ljuger om att den lite skämtsamma inledningen av en bloggpost var mitt huvudargument. Knappast någon högre nivå.

Replik:
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.5619932

Hans Engnell sa...

Ja, jag läste just det på din blogg. Det gör honom bara till en ännu större fråntratt.

Kraxpelax sa...

Bo Rothstein är en notoriskt obalanserad person som dyker upp med jämna mellanrum. Här retar han sig på nyliberalismen, och absolut med rätta, och skäller därför på bloggsfären i sin helhet. Elementärt kategorimisstag. Korkat så det förslår. Men när professorer i typiskt darriga ämnen, odlade i akademisk kravlöshet, skall till att ta till orda med Pompa & Auktoritet, tja, så blir det ju tyvärr så här.

Bo Rothstein gör klokt i att inte skaffa egen blogg. Han skulle inte klara sig i konkurrensen.

Sedan var det nylioberalismen.

Senare tids diskurs har i alltför hög grad präglats av ett ideologiskt missfoster. Jag syftar på "nyliberalismen". Karakteristiskt för nyliberaler är att skrävla och skrodera och stoltsera med sin egen hänsynslöshet. Ett riktigt erbarmligt exempel har vi här:

http://www.anus.com/tribes/snus/archive/2008-11-13/Lidl_sorterar_ut_social_ohyra

När de hemlösa, i brist på avfall från Lidl gör sig omaket att robba nihilister i stället, är dessa nog inte så kaxiga längre, men vaddå. Den som ger sig in i leken får leken tåla, och f ö är det inte tufft att sitta hemma vid datorn och kaxa. Man skall klara sig på gatan också, annars är man ingen man, utan en bÖg.

Dessutom är det fegt att skriva anonymt. En man står för sina åsikter.

Hans Engnell sa...

Du kan väl återkomma när du tycker att jag, i egenskap av nyliberal, stoltserar med min egen hänsynslöshet.