Nya moderaterna och Schlingmann är i farten igen. Det finns liksom inga gränser för hur nära socialdemokraterna de vill lägga sig. Just nu sitter de i sossarnas knä. Bannemej innanför kalsongerna. Schlingmann prisar i dag första maj som "arbetets dag".
Han försöker det som nya moderaterna har försökt med sedan begreppet föddes; utmåla partiet som en arvtagare till de gamla, goda socialdemokraterna. Som för att appellera till människors nostalgiska föreställningar om arbetarepartiet innan det blev hopväxt med staten och kapitalet. Det fungerar inte. Moderaterna är inte ett större arbetarparti i dag än de var under Carl Bildts ledning. Partiet fick runt 13 procent av arbetarrösterna i valet 2006, vilket är ganska exakt detsamma som Bildts parti presterade. Moderaterna är fortfarande ett parti för den övre medelklassen. Att leka arbetarföreträdare blir bara fånigt.
Moderaterna hade en historisk möjlighet att få till ett värderingsskifte i Sverige. Att göra skattesänkningar till något attraktivt, inte hotfullt. Att konsekvent arbeta bort alla socialdemokratiska vanföreställningar och visa på att det fungerar att även i en välfärdsstat markant utöka den personliga friheten för människor. Visa människor att de klarar av att få ökad makt över sina liv. I stället gör de precis tvärt om. De kalkerar socialdemokratisk retorik och framställer sig som det nya arbetarpartiet. Gör sig till åtlöje och kastar ett århundrade av frihetliga värderingar överbord. På en och samma gång.
Detta betyder att moderaterna har lämnat fältet öppet för andra partier. Kanske är det centerpartiet som ska fylla den lucka som moderaterna lämnat på frihetens område. Liberaler som röstar på moderaterna kommer i alla fall att ha en del att förklara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar