Byt ut Reinfeldt och gör Maud Olofsson till statsminister. Det tycks vara kontentan av den annons som ett antal borgerliga privatpersoner har i SvD. Tanken är kul. Undertecknad har aldrig tillhört Reinfeldts anhängare. Han har kastat hundra år av frihetliga moderata värderingar överbord och lagt sig i ideologisk enmanssovsäck med socialdemokraterna utan att lyckas vinna fler arbetarväljare än vad Carl Bildt lyckades med 1991. Under Reinfeldts ledning har moderaterna tagit ett stort kliv åt vänster - helt i onödan.
Det är Reinfeldt som i egenskap av regeringschef bär ansvaret för alla ministeravgångar och det löjets skimmer som det lagt över hela regeringen. Däremot är han fortsatt förhållandevis populär som person bland svenska folket. Det komplicerar frågan en aning. Under norska borgerliga regeringar har den mest populära partiledaren Kjell Magne Bondevik fått posten som statsminister trots att hans Kristelig Folkparti inte varit det dominerande regeringspartiet. Efter valsegern 2006 var det aldrig aktuellt att se sig om efter någon annan statsministerkandidat än ledaren för det klart största svenska borgerliga partiet. Det var inte så mycket att säga om i det läget, vem som helst förutom Göran Persson kändes som en skänk från ovan. Vi har emellertid hela tiden vetat att Reinfeldt inte är en ledare som entusiasmerar människor. Han vill vara den "lyssnande ledaren för 2000-talet" men blir i praktiken en svag ledare med uppenbara problem att engagera.
Annonsörerna föreslår att Reinfeldt tar posten som utrikesminister i stället. Det innebär emellertid att Carl Bildt, regeringens mest underhållande minister, måste flytta på sig. Det vore trist. Det är inte alls säkert att Maud Olofsson, eller Jan Björklund för den delen, skulle vara lämpligare på posten som statsminister. Men de kan i alla fall båda konsten att engagera och entusiasmera. Och Reinfeldt... ja, han får väl helt enkelt bli kommunminister eller något...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar